Sanning?

Nalletramp i snön! Det är ju nästan så jag själv börjar fundera över om det är möjligt... Idag på långpromenaden, så gick jag där och filosoferade helt i min egen värld och så tittar jag upp och kanske 50m framför mig och hundarna springer en björnhona med två ungar över vägen. Tyvärr såg jag dem inte förens de var mitt på vägen och fast honan stannar, vänder upp mot oss och går upp på bakbenen för att se bättre så hinner jag inte fota dem. Rackarns så snabba de är!! Nu fick hon ju igång alla tre hundar ordentligt kan man säga... ha ha... vilket också kan vara en bidragande orsak till varför jag inte hann fota :-). När hon försvann började Bira tokskälla... Siri ville helst haka på i ljudandet, medan Lizza är tyst och antagligen har betydligt våldsammare tankar... När jag tyckte att jag hade liiite kontroll på hundarna började jag röra mig framåt igen och då åkte jag mer eller mindre kana till spåren och hade tre helt olika reaktioner. Bira suger spåret direkt och SKA bara efter... Lizza tar bakspår, fiser ihop ordentligt, men flyr inte eller så utan undersöker spåren mycket noga. Siri är mest bara... alltså hon kollar spåren (bakspår även hon...) och är intresserad, men sen är det varken bu eller bä! I alla fall fortsätter vi vår promenad som tänkt, men det märks att hundarna har koll på spåren, för det blir lite drag även på återvägen... Men två gånger med ca 1 vecka mellan!! Helt otroligt!!

Hu så läskigt sa Lizza!!  Annars blir det inte mycket. En långpromenad i OTROLIGT vackert väder och sedan en tur till stallet för mer fotografering... sen orkar jag inte mer... Frustrerande och jobbigt! Medan middagen gottade sig i ugnen (älgfilé o hasselbackspotatis ;-) ) så började jag träna en ny sak med Lizza. Vi har ju egentligen ett nytt projekt på gång, att buga sig, men just det här med att shejpa beteenden passar otroligt bra när man själv är trött och det tröttar ut hunden. Kan det bli bättre? I alla fall började vi med konststycket att kliva upp med bakbenen på en träskiva! Svårt som gatan när matte varit korkad och bara tränat upp med framtassarna på saker (utom i trappan). Men, att det är svårt och tar tid gör ju inget, då blir hon bara tröttare, ha ha ha.... Nu började hon halvt förstå vad jag var ute efter...

Efter middagen tog jag Bira. Tre saker tränade vi på. Nr ett att kliva upp med baktassarna på skivan, vilket var URSVÅRT och Bira är lite klurigare att träna. Dels är hon ofattbart snabb, sen ser man inte hennes tassar lika bra och så blir hon lätt frustrerad och börjar skälla. Nu tycker jag att jag lyckades förvånansvärt bra med att hålla frustrationen borta, visst det kom något skall, men inte så illa som sist. Intressant också att se att både Bira o Lizza hade bugandet i sin reportear (stavas det så?)... Jag fortsatte sedan med backandet på Bira och där håller jag på att döpa beteendet. Känns som det fungerar bra för det mesta, men ibland blir det lite tokigt :-). Och sen körde vi också lite bugande innan vi gav upp. Buga är svårt tycker jag, det blir lätt att hunden lägger sig och även om man lyckas fånga själva ner med "frammen" så finns ner med baken inprogramerat i hunden... Men, detta gör vi ju för skojsskull och bara vi har kul (och hunden blir trött ;-) ) och jag tycker vi i alla fall tog ett halvt steg frammåt!

Sen fick Lizza en runda till, dels med upp med bakbenen på skivan, vilket gick mycket bättre nu och det kändes som att hon började få lite kontroll över det. Det märks att jag tränat mycket ha baktassarna stilla, för hon liksom fryser i alla möjliga positioner, ha ha... men det är bra, för tanken är ju att hon ska kunna kliva upp på skivan med baktassarna och sen stå stilla där. Denna grej ska jag använda till fjärrdirigeringens stå-sitt eftersom hon har väldigt svårt att sätta sig ner utan att flytta baktassarna. ska bli kul att testa! Lizza fick också träna på att buga och här blev det ett halft genombrott precis innan vi slutade. Det jag vill åt här är ju att kunna lägga sig ner från stå utan att skutta omkring med framtassarna så mycket... problemet är att hon skuttar omkring med framtassarna även vid bugandet, men kanske kan det bli... :-)

I alla fall är det skönt att ha kommit igång igen med promenaderna... jag gissar att jag kommer vara sliten av det i morgon också, men nu ska jag banne mig!! Nu har jag ju avverkat dag nr 1 av min 4 dagars ledighet... har ju varit på schema 9 dagar i sträck, där jag dock kompade bort en, men älgjakt ger ju ingen sovmorgon... efter mina 4 dagar går jag åter på en runda med 9 dagar i sträck, men det har jag bantat ner! På onsdag ska jag på sjukan, göra en magsäcksundersökning (låter superläskigt!! Någon som vill följa och hålla handen?? ) och se om orsaken till min trötthet finns där. Torsdag jobbar jag och sen har jag tagit ledigt 3 dagar då jag ska bort på kurs (åh vad jag längtar!!). Jag har fått lite ändrade tider på jobbet... normalt har jag ju varierande starttid på morgonen, någon gång mellan 7 och 10 börjar jag och jag har ju följt schema men slutat tidigare... Nu fick jag om jag ville ta morgonpass och det gör jag så gärna!! Så i alla fall de två kommande veckorna jag jobbar så börjar jag kl 7 och slutar då 11-12 tiden. Perfekt! Ut och gå när det är ljust, kanske hinna sova lite middag innan jag gör middag... Skönt och jag hinner med hundträningsprojekt i dagsljus!



Nu tror jag jag ska vila ögonen lite... ;-) Hej hopp!