I onsdags hade vi kursavslut på vår valpkurs! Både skönt och samtidigt... alltså man saknar det, vill hjälpa alla vidare, se hur de utvecklas och så där. I alla fall berättade min kollega Ida för mig om en hemsk sak som hänt i Göteborg tror jag det var, om en rottis som attackerat en pojke och hur någon filmat en del av det och att det fanns på you tube... Sen läste jag någon mer stans om det där och bestämde mig för att se filmen. En del av att jag ville se den var det Ida sa om det, om paniken som alla hade och varför ingen hundmänniska klev fram och tog hunden osv. OCH nu får ni väl halshugga mig, men attack?? Alltså jag tycker det var hemskt, det ska inte hända och värst är nog att ansvarig bara tar hunden och går utan att kolla hur det gått för pojken! Det jag ser på filmen är en panikslagen stackars pojke som ropar på hjälp, en hund som har tagit ett grepp om pojkens byxor och drar och som sedan blir påhejjad och uppjagad av alla männsikor som skriker och drar i honom. Finns nog inte många bättre sätt att jaga på en lekglad rottis... eller för all del en arg rottis. Titta på hundens ögon!! Arg?? Och skulle hunden vara arg hade vi nog aldrig fått höra pojken ropa på hjälp... det där är precis en sådan sak som Lizza hade kunnat göra, någon springer förbi hastigt, hon som är en nördig vallhund ska stoppa och nyper fast eller tacklar omkull, beroende på humör... det hon nyper i börjar dra emot och då börjar ju det roliga... Nu vet jag att Lizza är sådan och håller därför stenkoll på henne när vi är ute bland andra människor, men skulle hon nypa i är det absolut bästa att själv hålla sig lugn, säga loss/tack och fungerar inte det ta i halsbandet och föra hunden uppåt (fortfarande lugn) och säg loss... en sak till som för mig är ett tecken på att hunden inte är arg... titta på de som bär hunden därifrån... vad tror ni hade hänt om hunden varit arg??... Läste på ett annat ställe nu att pojken endast fått skrapsår (och säkerligen sår i själen och troligen hade även såren i själen varit mindre om människorna omkring inte jagat upp sig så förskräckligt... ) och det var ju bra det. Hoppas han återhämtar sig från chocken och att hundägaren tar bättre ansvar för sin hund, och att den får fortsätta sitt liv som hund.Inspirerad av apportering till vardag och fest och en film om sitt o stadga och det här med att träna sitt i olika hetsiga situationer... wow tänkte jag när jag såg filmen, vilken utmaning!! Undra om Bira verkligen fixar något sådant.... sagt och gjort! Vi började inomhus med en rolig ullig sak. Lätt som en plätt sa Bira!! Ut och tog med oss Johan som fick vara lekfarbror... Resultat!? En gång satte hon sig inte på mitt visselsitt... ha ha... hon var briljant!! Men det hela gav ganska snart resultatet -jag tänker inte leka, för ni kommer ändå bara sätta mig... Bira med hjärnan på rätta stället! Men, det var skönt att se att sitt-takterna fortfarande sitter i. Ska försöka ta mig i kragen och träna med svårare störning så som upphissande fåglar och liknande igen! Det är superkul träning!!
Igår så tränade jag lite ligg-stå-ligg med Lizza. Det blir kanske bättre, men jag tycker det är svårt... Samtidigt lagom att pillra med när man inte mår helt förträffligt! Ska försöka filma det hela igen idag! Igår såg det ut som att hon inte var helt borta med att baktassarna ska vara stilla, det är bara högertassen som liksom vrider till och flyttar sig 1-2cm i nedlägget. Testade också sitt-stå och det är heller inte lätt! Och för den som undrar så kommer detta moment i lydnadsklass 3 (sitt-ligg skiften i klass2) och dit lär jag aldrig komma, men det är lite kul att pillra på och alltid lär jag mig något som jag kan använda på någon annan jycke! :-).
Bira hon fick lite håll-fast träning av träpinne. Och lite lagom har hon fört över från leksaken till träpinnen... hon håller emot när jag drar! Yes! Det var också lättare att hålla i när jag viftade med godis, lättare att hålla i om jag släppte och tog tag igen. Svårt när jag höll i godis och tog tag igen, och lite så där. Ska filma ett träningspass med detta så ni får se. Det kändes bra och här visste hon vad det handlade om, det har hon ju inte gjort med leksaken... Någon tendens till tugg fanns det, men den ska bort! Nu ska vi träna på detta (också) i vinter!Idag ska jag få komma in till en sköterska på hälsocentralen i Sveg, ingen läkare... Och så ska de ta lite prover och se... sen sjukskriver oftast inte läkarna om man inte har feber... och det gör mig så less!! Nu vet inte jag om jag har feber, men jag vet att jag i morse tog en 6-timmars ipren mot huvudvärken och att jag ändå sitter här med huvudvärk och bihåleinflammation och att jag vaknar mitt i natten och måste ta piller och nässpray för att kunna sova vidare...jag fixar knappt att ta ut hundarna på promenad (men jobba kan jag! För jag har nog inte feber...). Är det så överallt?? Jag brukar ju inte vara sjuk (om man räknar bort den i somras som varade i tre veckor) så är det 4-5-6 år sedan jag var så här... konstigt att det blir två ggr så tätt!
Bild ett har jag fått av någon på fb (var bara tvungen att ta den här!), bild två: fotograf: Liza (tack! :-) ) Bild tre Lizzan i Säs och jag själv som fotograf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar