tisdag 17 december 2019

:-)

Igår var det måndag...
 När jag kom hem tog jag med mig Jennifer och alla hundar och så gick vi på en långpromenad. Egentligen hade jag en massa måsten, men ibland måste man prioritera bort måstena och vet ni, de finns kvar idag också ;-).
 Mitt största måste, förutom middag var att skotta backen. Jag hade väl hoppats på att någon skulle gjort det åt mig, så var det inte. Nu är dock det värsta borta, men jag måste putsa en massa om jag ska ta mig upp hela vintern. Nästa år ska jag sköta den från början och helt själv... jag kan inte ha en traktor som ger mig kanter när det kommer mycket och sen inte kommer. Då måste jag ju lyfta snön och det fixar jag inte. Då är det bättre att skotta själv...
 Jaja, det är ju snällt att det finns folk som hjälper mig iallafall!


Denna promenad var Ciders första långa sen hon fick ont. Vad jag kunde se, både igår och idag, så har det gått bra.
Men, det hände en annan grej... plötsligt stannade Allis och stod på tre ben. Och hon ville inte sätta ner en tass. Jag kollade om hon hade en isklump i tassen, men nix. Då blev jag rädd! Hon stod dessutom så ovansidan av tassen snuddade vid marken... huvva!! Ledband och annat äckligt for genom mitt huvud... och hur gör man då... Faan vad mycket otäckt man hinner tänka! Och så la hon sig ner... jaha... Jag kopplade loss Lizza och gav henne till Jennifer. Det är ju bara att börja bära tänkte jag... men så klev hon upp och började linka framåt... och hur det än är. Hon är tung och det var iallafall några hundra meter (500 kanske) att bära. Men så blev det bättre och bättre och när haltandet nästan var borta tog jag tillbaka Lizza och vi gick hem.
Det syntes inget av detta heller på hela kvällen igår och inte heller imorse. Frågan är, vågar jag åka spark idag!??
Man undrar ju vad som hände, för hon pep inte till eller gjorde något som vi kunde se. Sträckte hon sig? Halkade? Skumt!


På kvällen sen så var vi till Sveg och tränade.
 Vi kör fortfarande apportering, tungapport och kryp som prio ett. Igår la vi till lite backa också.


Jag började med vanlig apportering och det handlar om att avlämna rätt trots störning och att hålla i en stund. Jag använder nu plattformen för att få in henne nära och omvänt lockande för att hon ska hålla. Allt fungerar kanonfint och hon struntar helt i att jag har en kopp som jag slänger godbitar i bredvid. Men, även om detta fungerar bra så tänker jag nöta på! Några repetitioner varje vecka borde göra att det liksom fastnar även om jag tar bort plattformen. Jag ska försöka göra godisstörningen lite svårare också, närmare henne och kanske lite smarrigare godis i den.
 Krypet, ha ha ja ja... vi fortsätter att jobba med tempo och position. Jag antar att även det borde bli bättre om jag bara nöter på. Hon tycker verkligen att det är kul och har lite svårt att förstå varför hon inte bara kan ånga på. Men, hon tappar rätt mycket teknik och... äh! Vi måste få ordning på detta! Vintern är lång ;-), men tiden går så jäkla fort!


Tungapporten är som med krypet. Sakta men säkert. Jag vill ju inte ha träningsvärk och obehag i samband med dessa moment, utan bygga sakta men säkert... Hon tar den och bär den. Oftast fint, men ibland blir det snett och då är det svårt. Men, jag måste väl träna på det också. Förutom en del korta komma in och leverera så skickade jag också ut henne för att hämta den, egentligen rätt tävlingsmässigt om man bortser från längden och avslutet. Hon gjorde det verkligen superfint!! Men, det är kanske inte så konstigt.... jag menar, apportera kan hon ju :-D. Nu fortsätter vi så här och bygger muskler. Jag ska också försöka lägga till lite hålla-träning. Och sen måste jag införskaffa en tre kilos apport så vi kan gå vidare. Det känns som att vi snart är där...


När det gäller backa så ska jag lära henne att backa över en käpp. Hon har svårt att backa långt och jag tänkte då flytta käppen längre och längre bak för att kunna öka avståndet. Det var svårt att få till bra med bakbenen, otroligt svårt att se och kanske också svårt för henne. Så jag ska testa med frambenen istället.


Hej hopp!






fredag 13 december 2019

sankta lucia...

...stortåa klia... nä, lugn... jag ska inte sjunga för er... ;-D


Vet ni, det är fredag idag!! Och just nu känns det rätt bra, ha ha... jag har haft på tok för sena kvällar denna vecka och av 5 mornar så har jag fått gå in och väcka Allis 3 och jag har då fått ta på henne kopplet för att få med henne ut. Jag tror inte hon gillar dessa tidiga mornar och att endel får ligga kvar, men inte hon. Precis som matte ;-).


Tidigare i höst så bestämde jag att jag skulle hålla i Allis kondis, både den mentala och fysiska under hela vintern. Jag är otroligt trött på att ha en hund som är på topp i oktober/november när vi går in i vinterdvala... och så måste jag ta tag i min egen träning.
Nu gick det ju som vanligt och allt blev som det blev under några veckor. Men nu ska jag ta tag i det! Och denna vecka har gått superbra, även om jag just nu är helt slut och har ont både här och där, ha ha ha... Vi har åkt spark 2 dagar och gått de andra. Även sparkdagarna har haft någon kilometer med promenad. Jag har gått lite längre på kvällen också, för Ciders skull... men där borde jag bli lite bättre. Tanken är att gå idag, vila imorgon och åka spark på söndag. Tyvärr är vi ju lite väderberoende, men skottar de så kör vi!


Igår så gav vi oss dessutom ut till en liten dunge vi hittat, där det inte såg ut att vara så mycket snö, även om vi fick plumsa en del för att komma dit... för att köra lite startövningar för spanielsöket. Jag hoppas att vi ska kunna göra något liknande i helgen, men i dagsljus och se om jag kan få lite mer sprutt på henne. Detta är ju till kursen vi går och jag skulle vilja köra detta nu, men antar att jag får vänta till i vår...
Jag började med att sprida ut lite godisar runt oss när hon satt. Sen startade jag hennes sök, här ska jag bestämma vad jag ska använda för kommando och hur jag ska starta henne, så hon inte blandar ihop det med allt annat vi gör :-). Nu var alla godbitar inom en meter från oss. Och jag startade henne... hon letade godisar, först lite tveksamt, men jag lätt det va, berömde, la ut fler godbitar åt andra hållet när hon letade åt ett, visade om åt andra hållet osv. Problemet var att jag ju vill ha fart och efterom godbitarna trillade ner i snön, ner i lingonriset så blev hon liksom kvar på varje fläck så länge, annars fick hon ju inte upp dem. Jag tycker att hennes andra försök var bättre, nu visste hon mer vad hon skulle göra...
 Så tog jag dummybollen som vi har och grejsade runt med den i en buske och så lämnade jag den i riset och nu blev det helt annat! Mycke mer fart och tryck och när hon hittar så hittar hon ju... Så, jag tror jag gör lite mer så om jag hinner innan snön intar även detta ställe ;-). Och jag ska leta fram en kaninboll att köra med!


I helgen är det "Stora-Stockholm", utställningen... jag har en bebis där på plats och en himla massa vänner. Jag hoppas att det går bra för dem alla!


Hej hopp!

onsdag 11 december 2019

Phu!

Redan onsdag ;-) eller snarare har vi inte kommit längre än.... ha ha ha...


Det jag skulle skriva om krypet i måndags är att vi bara tar ett steg eller två framåt, jag belönar, hon får ligga still och jag belönar det... Allt för att hon ska ta det lugnare. Jag tror att detta kommer bli superbra, bara hon förstår var hon ska vara...


Efter jobbet i måndags så letade jag fram sparken! Och så tog vi den Allis och jag och hej vad det gick!! Alltså, hon är en liten hund. Det går alltså inte superfort, men som hon springer... hon tycker det är superkul och kämpar verkligen på. Tanken var att ta sparken till Bengt och sen gå därifrån... vi åkte spark längre... ha ha ha... den sista biten innan vi vände så stog sparken kvar i diket. Jag vet ju vad jag har i snöret där fram och vill inte att hon tar ut sig helt. När vi kom tillbaka så blev det spark till Bengt och där lämnade vi den innan vi gick hem!
Idag kan jag alltså värma upp med en promenad och sen ta sparken... :-)


Sen på kvällskvisten så var vi in och tränade lydnad i klubbstugan. Och vi körde ungefär samma fokus som i söndags. Tanken är ju att köra på så här ett tag. Apportering och kryp!
Ser jag på bruksprovets poäng i lydnaden så finns det inget som sticker ut så där väldigt. Skall har koeff 2 och platsen har 4, resten ligger på 3. Så jag antar att det gäller att få till en helhet. Men, man kan ju inte träna på allt som behöver läras in samtidigt, utan man får börja i någon ände.


Igår blev det "bara" en promenad på så där 5 km... och sen en lite längre kvällspromenad så även Cider fick sitt :-).
Så har jag ju fått inlogget till min kurs och jag är riktigt sugen på att gå ut och köra... problemet är ju att vi har någon dm med snö, ha ha ha... men så som det blåser idag så går det kanske att hitta någon vindpinad kulle :-). Jag tror jag ska ut och se!


Och nu har jag och Sandra suttit här och eldat upp varandra, så nu kommer hon och flexa så hon kan hem och leta fram en spark... ha ha ha... alltså det är så himla härligt att ut och köra! Nu är det dock betydligt sämre väder än vad det var i måndags när jag var ut... men det kanke går :-)


Nu är det 1 timme och 36 minuter till jag får gå hem... vill nu...


Hej hopp!

tisdag 10 december 2019

måndag!

Jaha ja... jag börjar med en Cider rapport...
 Hennes ondare tillstånd har gått över rätt snabbt och en dag, måste varit fredag eller lördag när vi kom hem så hade hon ett riktigt tokrace där hemma och inte ett pip kom det! Så skönt! Även om jag hade en otrolig panik när hon toksprang så där och jag gjorde mitt bästa för att lugna henne, ha haha...
 På lördag eftermiddag fick hon en ensam-promenad och det blev lite längre än vad vi gått tidigare. Det var jätteskönt att se! Det som hon under torsdagen skrek över (gå i djupsnö) fungerade nu hur fint som helst och det känns riktigt bra! Så, nu ska jag se om jag kan trappa upp promenaderna på ett bra sätt och få till det med motion av de andra två också :-D.




Lizza ser just nu hemsk ut! Hon är väääldigt mager och det är som när hon var ung och fällde ur och sen gick in i löp. Det måste hända sker med hormoner även när de inte längre har någon livmoder och "bara" fäller. Annars är hon allvarligt sjuk! Det är nästan skämmigt att ta ut henne... Problemet är väl att jag nu proppar i henne mat och så när hela fällningen är över så kommer hon lägga på sig innan jag hinner med och så kommer hon vara smällfet istället, ha ha ha... och den här fällningen borde väl ändå vara över snart!?? Men det är nu som det börjar samlas svarta högar i hörnen... så jag antar att jag får ta fram borsten igen...




I morse på radion så sa SMHI att det på onsdag eller något skulle bli tillfälligt varmare igen... går jag in och tittar på deras hemsida så ser det snarare ut som att det är tillfälligt kallare ett par dagar. Suck! Det är nästan hopplöst att gå... de vita får så fina isbollar under tassarna eller så är det blankis och vi alla sträcker sönder oss eller så ramlar jag... just övergången mellan höst och vinter är så trist... och det är nästan omöjligt att hålla i någon kondis.




Igår träffades jag och Liza i klubbstugan och tränade lite.
Jag hade faktiskt en plan... kryp, apportering och tungapporten :-). Det är otroligt skönt att ha en plan. Träningen blir så mycket mer effektiv då.
Vi började med lite fritt följ som uppvärmning. Lite jobbigt är det att köra när det blir lite trångt där inne och en annan hund kommer så nära. Men, det märks så väl att det är en hund som hon ändå är trygg med och hon jobbade otroligt bra! Hon får lite brått i mötena och hamnar ur positione :-D, men annars gick det fint!
Apporteringen så körde jag med plattform och störande leksak. Och så hålla apporten fint och stilla en stund innan jag tar den. Här ökar vi inte svårigheten med en sak i taget eller tränar en sak i taget, nä, det är lika bra att ta allt på en gång ;-). Skämt å sido, jag skulle aldrig köra så här om hon inte redan är lite insatt i allt. Det är ju inget nytt för henne. Nä, dela moment i mindre delar, nöt in det ordentligt innan ni klistrar ihop det med något annat ni nött in på riktigt!
Plattformen är ju för att hon ska komma närmare mig vid avlämningarna, så att hon ska slippa hålla den så förbaskat länge på tävling...
Det fungerade superbra! Och jag antar att vi får nöta på detta så det blir en vana.
Jag började också med target på postitlapp och jag flyttade den rätt snabbt från väggen till mina ben. Jag måste få till hårdare och mer distinkt tryck där och så lägger jag sedan till en apportbock. Tanken är genial (;-) ), men vi får se om jag kan få till det!


Krypet... ho ho ho... här handlar det till 90% om att få ner tempo och få till en postion. 5% teknik och 5% uthållighet... så jag jobbar rätt mycket med att hon ska ligga stilla vid min sida och där belönar jag mest av allt. Sen tar vi ett steg eller två


Och här åkte jag hem från jobbet och hann inte skriva mer, så nu publicerar jag detta en dag för sent.
Jag antar att ett nytt inlägg kommer snart!


Hej hopp!

fredag 6 december 2019

spark i röven...

... eller ett finger i ögat, det är vad jag behöver nu så jag håller i den här träningen!


Men, jag tar det från början... Jag var ju till veterinären med Cider igår och det såg väldigt bra ut. Skönt med rätt känsla ibland! MEN som vanligt gick det åt pipan... när vi kommer ut från veterinären så börjar hon skrika till igen. Och så var det, hela kvällen... typ värre än tidigare. Jag fattar inte! Spände hon sig så mycket hos veterinären? Hon blev ju bara lätt genomkänd... och vi skulle börja promenera lite och sen efter helgen trappa ner på rimadylen (inte båda samtidigt). Så, eget beslut är att jag kör rimadyl fullt ut och vila. Om detta går över så börjar jag sedan med lättare promenader och ökar längden sakta och så minskar jag rimadylen. Jag ska också se om vi kan få en laserbehandling, men det beror lite på vilka tider som finns.


Efter veterinärbesöket så träffades jag och Lena och nyttjade dagens sista ljus. Underbart, fantastiskt!! Precis vad jag behövde och man får en sådan energikick av att vara ute och köra och... jaa, det här ska vi hålla i! Och är det inte svinkallt, så kan man faktiskt vara ute på brukshundklubben också och köra och det är iallafall hjälpligt med belysning. Nu ser jag fram mot vintern! ;-)


Det vi gjorde var att vi gick upp ovanför klubben och körde i skoterspåret. På gränsen till för löst, men det fungerade. Risken nu när det fryser är väl att det blir för hårt åt tassarna, men det lär ju komma mer snö :-).
Och så var det linjer vi körde, eller linjetag som det så fint heter. Hunden har ju mycket hjälp att springa rakt eftersom den ju följer spåret, men som grund tycker jag det fungerar bra.
Vi började med en synlig. Gick kanonbra!
Sen la vi ut två. Den första synlig och sedan en som låg i en grop i snön längre bort. Snö är fantastiskt!
Allis sprang ut, hämtade den första, fullfart! Jag skickade igen. Hon sprang ut, lite längre än där den första låg, stannade tittade på mig, jag satte upp händerna och hann egentligen inte ens röra dem (och inte säga något) så vände hon och fortsatte ut. Så underbart!! Och så hittade hon den. Perfekt!


Sen bytte vi håll och körde med två dolda åt det andra hållet. Även det gick riktigt bra. På den första rakt ut och sen på den andra så stannade hon och tittade på mig innan hon fortsatte. Om jag kommer ihåg det så ska jag avvakta nästa gång och se om hon fortsätter själv.


Mitt i detta så blev det också en hel del sitt och stanna. Vi la ut dummysar åt varandra och lämnade våra hundar vid startplatsen. När jag la ut Dinos tredje dummy och kom riktigt långt bort och in lite bland myrtallarna, då hade Allis börjat skruva på sig och tänkt gå, men då sa Lena att hon skulle stanna och sitta. Allis gjorde som hon sa, men blängde ordentligt, ha ha ha... Det blev ju bra ändå det. Givetvis hade vi hundarna lösa när den andra skickade och det är inga problem, även om Allis såg lite sugen ut först :-D.


Nu hoppas jag att jag snart får inlogg till kursen och kan köra igång OCH att jag tar mig i kragen i helgen ;-)


Hej hopp!

torsdag 5 december 2019

kurs!

Jag har under en tid funderat på om jag ska hitta en kurs att gå med Allis... det är svårt. Jag är ju typ livrädd för jaktinstruktörer, eller så bor de 1000 mil bort, eller så är kursen när jag inte kan och oftast allt på samma gång. Nu hittade jag en onlinekurs... det trista är att vi ju har en del snö och det kommer inte bli mindre... och ingen blir chockad om det är -30 grader i en vecka eller två... och hur man än vrider och vänder på det så är det svårt att träna jakt då.
 Nu hittade jag en onlinekurs. Jaktliga grunder... en del av det är kanske för enkelt (vad vet jag), men jag får väl anpassa och stoppa övningar i ryggsäcken. På andra delar så behöver vi verkligen jobba med grunderna! Kursen går över 14 veckor, 7 delar och vi kommer då ha något att träna mitt i den kalla vintern ;-) och det känns toppen! Nu blev jag lovad att jag kunde köra sökdelen i vår och vi får hoppas att vi kan hitta lite bara fläckar medan det fortfarande finns tid :-), eller att det blir en fin skare.


Mitt mål för denna vinter är ju att jag ska hålla i Allis kondition. Både den fysiska och den mentala. Just nu känns det som en tuff uppgift. Jag har liksom inte kommit mig för att ta mig ut så åtminstone min kondis är usel. Jag har sträckt ett ben och efter två dagar när jag faktiskt tagit mig ut så känns det ganska ordentligt... Och sen det evigt dåliga samvetet... jag har inte hjärta att lämna sjukskrivna Cider hemma... nu kunde jag lämna henne och Lizza hemma och då känns det lite bättre... Förra veckan var det dels glashalt eller snöklumpssnö och då hade jag varit tvungen att lämna Lizza ensam och...näää... jag har blivit blödig!
 Och att träna Allis trött känns också som en omöjlig uppgift. Hon ber om mer konstant! Nu då, nu då, nu då??? Och så lyser det ur ögonen på henne, ha ha ha... Men, om jag nu gör klart min plan och går in och gör en mer detaljerad plan, så borde jag kunna få till bättre träning!
Och jag vet, att jag har väääldigt svårt att hålla i allt över vintern, men jag är också sjukt less på att ha en hund som är på topp sent på hösten, när alla tävlingar och prov är över.
Jag ska också plocka ner min spark från loftet. Jag ska ställa den nere hos Bengt. Där är osandade vägar närmare och det kommer bli lättare att bara gå ut på kvällen och ta en tur :-). Hoppas på en toppenvinter så vi kan åka skidor också ;-).


Idag ska jag till veterinären med Cider igen. Nu ska det bli kontroll av hennes ben och jag antar att vi också kommer pratat lite om urinvägsinfektionerna... Just nu känns allt bra och jag skulle vilja börja ta med henne på promenaderna igen. Jag kan inte se att hon har ont och det är ju toppen. Får vi ett ok så ska jag också se om vi kan hälsa på My (MyRehab) någon vända och få lite förslag på övningar som vi kan göra. Jag har annars läst på lite och det borde kunna vara bra att gå i snö eller stege, att apportera och kanske lägga liiite vikt på apporten... :-). Vi får se vad som sägs! Känslan är bra!


Igår hade Lizza något.... typ återfall... ibland blir jag lite fundersam över hur hon mår. Jag har ju en flock nu mer. Det fungerar bra och även om hon springer över de små ibland så sköter hon det mesta snyggt och även när hon blir riktigt glad (för att någon kommer hem eller kommer upp från källaren...) så går det bra. Det är helt otroligt vilken resa vi gjort! Igår när jag skulle klippa klorna på dem så började jag med Cider eftersom det är besvärligast (Allis ligger med tassarna i vädret bredvid och väntar på sin tur). Sen skulle jag ta Lizza och hon liksom trängde sig in mellan mig och Cider. Cider blir ju väldigt glad när vi är klar och känner sig otroligt duktig och så blev det väl lite rörigt och så blev Lizza skitsur på Cider som var ivägen och skulle äta upp henne. Phu! Jag önskar de kunde förstå om man förklarade att ger man sig in i smeten så får man tåla att bli lite petad på eller knuffad, annars får man vänta på sidan tills jag är helt klar.
Jag tappade humöret och sa till henne och då funderade på om hon skulle smaka lite på sin matte också. Normalt brukar hon ge sig när jag säger ifrån och när hon inser att det är jag som tagit i henne så brukar allt släppa direkt. Nu gjorde det inte det.... Och om någon funderar över "ta i" så finns det tillfällen när jag måste ta i henne och bryta skiten hon håller på med. Det händer inte ofta och inte speciellt våldsamt, utan det är mer en livräddning för att förhindra skada på andra.
Ja, ja, jag hoppas allt är bättre idag och att det bara var en tillfällig dipp hos tanten!


Nu ska jag jobba lite ;-)


Hej hopp!

tisdag 3 december 2019

nu så...

Vet ni, man blir ganska uttråkad av att sitta på jobbet och göra ingenting dag ut och dag in. Egentligen hade jag kunnat blogga om förra veckans träning hela förra veckan, men man kommer sig inte för något alls. Sen tänkte jag att det skulle bli lite tid över för det i helgen, men... helgen bara försvann. Men den lämnade en stor trötthet efter sig... Himmel vad jag har miljötränat!!


I fredags var jag på Tomteland, på deras midvinterblot. Bra mat, bra sällskap och en ok föreställning. Saknade en röd tråd mellan första akten och resten, men de två sista akterna var riktigt bra! Sen så tyckte jag att Nökves fantastiska sångröst fick stå tillbaka lite för mycket, de hade kunnat ha lite mer ljud på hans mick.


På lördagen så var det funktionärsmiddag på brukshundklubben. God mat, underbart sällskap och vad kan man mer önska sig? Enda minuset var efterrätten... den passade mig inte alls... Men, oavsett, jag hade en otroligt trevlig kväll!! Och sent blev det... jag som typ brukar åka först av alla var nu sist... ha ha ha....


På söndagen så var det adventsgröt på hembygdsgården. Där kan man då köpa lotter, och gröt (+ hembakt tunnbröd, julskinka och kaffe) för en billig peng. Dit gick jag i sällskap med Johan och Lotta som var hemma över helgen. Härligt att få rå om dem lite och surra en massa :-).


Så... ni förstår ju själv. Nu är energin uttömd! Ha ha ha...


Förra söndagen så träffades jag och Johan i Säs. Vi tog sen en tur i skogen och gick igenom vad som finns och vad som måste göras och vad som MÅSTE göras :-) på de olika skiftena. Han hade gjort en skogsbruksplan och det var intressant. TACK Johan!


 Sen tog jag med mig Rosé hem till Älvros. Så, veckan som var var hon med mig och det gör ju att saker och ting tar lite längre tid. Lizza vill ju inte riktigt umgås med henne så allt ska göras dubbelt. Nu är Rosé inget problem. Hon är en väldigt snäll och trevlig yngling!


På onsdagen fick hon följa och träna. Med tanke på att vi inte brukar träna tillsammans och att jag inte har en aning om vad hon kan så tycker jag att det gick otroligt bra! Vi jobbade lite med följsamhet, sitta kvar och apportering. Och... jag kan ju konstatera att till mig går man inte med saker... sötnöt... och hon är ganska lik sin mormor... ha ha ha....
Allis hälsar att allt var orättvist. Hon fick inte lika mycket tid som hon ville och hon tycker nu att det är skönt att den lilla åkt hem!
Med Allis trände jag stoppsignal och dirigering. Jag gjorde lite svårare saker, för svåra antagligen, ha ha... Det var lite sånt som vi gjort. Hon sitter, har en dummy bakom ryggen, jag slänger en åt sidan och hon ska gå på den bakom. Det blev en del nötande och massor med fel. Alltså mest troligt en för svår övning. Jag ske se om jag kan komma på ett enklare sätt att få till det. Kanske slänga den sista närmare mig eller något.
 Jag hade också tre dummys ute på en rad. Skickade henne på den i mitten. När hon hämtat så skickade jag henne till mitten igen och där var det nu tomt och jag kunde blåsa stopp och sedan skicka henne till höger eller vänster. En superövning! Sen landade dummysarna i lite snö också så de syntes inte så tydligt.
Det blev också lite närsök innan vi åkte hem.


Sen var vi till Sveg även på torsdagen och körde lite utanför dollar.
Även här fick Rosé börja. Och här var det mycket svårare och Amic var mer spännade än Hilda och Dino... eller så började damen bli sliten av att ha varit borta från husse och matte så många dagar. Men lite följsamhet fick vi till... och sitt... men stanna är supersvårt!
 Allis då... Jag försöker lägga fokus på sitt i olika former. Snabba sitt vid halter, sitt och stanna, uppsitt... ja, jag halv-kampanjar sitt just nu!
Sen givetvis fritt följ och att kunna hålla i, att inte belöna på samma ställe (efter samma längd) varje gång. Jag tänker därför ut en bana som jag ska gå innan jag belönar. Jag börjar kanske med 10 meter rakt, vänster vinkel, 10 meter rakt och sen belöning. Och så bygger jag (i huvudet) längre och längre "banor".
Framförgåendet tränade vi också på. Kanske kan jag få till något på detta sätt... jag vet inte annars hur jag ska göra. Jag kör helt enkelt framförgående och belönar när hon går ok. Framför mig, går och inte nosar. 3 kriterier, inte alltid helt enkelt :-), speciellt inte går... ha ha ha...
Stegförflyttningar. Till höger tycker jag att hon går riktigt fint och håller position, till vänster är det svårare, men jag är riktigt imponerad över hur rakt och fint hon ändå går...


Igår var det måndag och eftersom den berömda funktionärsmiddagen nu är avklarad så kunde jag och Liza plocka ihop möblerna där inne och lägga uit mattan igen. Så, nu har vi en superfin inomhusmatta för hundträning! Så underbart! Visserligen är det inte särskilt stort där, men det blir perfekt för vinterpillande!
Och Allis fick inviga mattan :-). Det blev lite fritt följ, lite apportering och då avlämningar på plattform för att hon ska komma in nära och rakt framför mig. Den ska jag försöka köra supermycket med nu! Kanske lägga till en nostarget (post-it) på min mage också? Hmmm...
Alltså... hon var ganska övertaggad och så blir hon otroligt flamsig! phu! Hon fick också hålla apporten längre, apportera förbi Liza (TACK för hjälpen!!) som satt på golvet och viftade med en godbit... svårt att springa ut, lätt att springa in och det är ju ingångarna som varit ett problem.
Hon fick även lyfta tungen och ta något steg. Det gick sämre än tidigare och jag ska klura lite på hur jag ska få henne att lyfta den i mitten. Men, det viktigaste är väl att vi tränar på att bära den och att hon blir trygg i det, och att hålla den. Träning brukar ge resultat ;-).
En intressant sak med tungapporten är att hon gärna lägger sig ner när hon ska gripa den. Jag tycker att det borde bli en större belastning för kroppen och tyngre att få med sig hela alltet upp liksom. Liza studerade henne och sa att hon får en rakare linje och säkert lastar av nacken något. Intressant! Det ska bli kul att se hur det utvecklas.


Idag är det medlemsmöte på klubben med adventsfika. Hinner jag klart mina måsten så kanske vi åker in lite tidigare och tränar lite... ;-)


Hej hopp!