lördag 29 oktober 2011

Kom på en sak...

en sak som skiljer den nuvarande idioten från tidigare idioter... dels har hon ju A-L-L-T och det har ingen annan haft, men! Hon belönar ju sig själv för att kliva upp... När de andra klivit upp så har de ju inte gjort något speciellt... mest smygit eller kommit, eller... bara varit. När Lizza kliver upp då belönar hon ju sig själv med rallyspring. I typ 5-10 min över HELA planen... Nu ska jag också tillägga att det är sällan det hänt före klicket, oftast efter (innan jag hunnit till henne) och då borde det ju förstärka kvarliggandet något alldeles jätte mycket (ursäkta svenskan!). MEN det blir till en STOR osäkerhetsfaktor för mig! Och sen det faktumet att hon också lyckats belöna sig själv för att hon klivit upp FÖRE klicket...

Ja ja! Igår var vi på klubben och körde pass 3 i plats denna veckan! Och hon hade då ett rally, som kom efter klicket... Jag vänder bara och går, försöker gå och gömma mig, men hon har stenkoll på mig fast hon bara flänger runt... något positivt! Annars är jag riktigt nöjd även med detta passet! Vi varierade här avstånd och tid. 2m och nästan 2 min... 10-15m och 10 sek. Ibland försöker jag klicka för att hon ligger när jag går bort (=svårast!), ibland tränar vi bara frivilliga lägganden. Ibland blir läggandena frivillig, men när det börjar bli jobbigt är det lite för svårt och då säger jag ligg istället för att börja bråka med henne. OCH det känns bra!! Viktigast av allt!!

Bira fick ett pass också... Först lite följ mig och det ser ibland riktigt bra ut och känns kalas. Hon kan gå och titta rakt fram och ändå ha koll på mig eller så kan hon gå och titta upp mot mig (himlen??) och vi krockar när jag svänger :-D! Sitt är superroligt och jag försöker utmana henne lite nu :-)... Vi springer tillsammans och jag säger/blåser sitt, jag springer baklänges och hon mot mig och jag blåser... Hon blir lite uppskruvad och det är lite svårt om jag inte stannar när jag blåst. Det är bra, då ser jag var bristerna finns och kan träna dem extra!

Annars bor vi nu i vårt helgboende, i husvagnen. Hundarna tycker det är pest när jag jagar, utom då att de då får (tror de) ligga i sängen när jag inte är hemma... Och vad kan jag göra?? Hoppar de upp när jag är här så jagar jag ner dem, men är jag inte här är det svårt... och jag kan inte ta dem på "bar gärning" eftersom de hoppar ner när jag kommer hem. Sen så tycker de precis som jag, att promenaderna här blir alldeles helt otroligt underbara!! Tanija och Lizza har sprungit lös, eller att Tanija har sprungit var väl att ta i, hon har strosat omkring lös, men Lizza hon springer, och springer och... just nu sover hon en liten stund, mest för att inget händer... Bira får så snällt gå i koppel, och att skriva att hon gör det snällt är en lögn!! Fy bubblan så hon drar!! Och jag försöker vara pedagogisk och lösa det på det enda sätt som det går att lösa det, men med jämna mellanrum tappar jag humöret och så fortsätter vi... Önskar jag kunde få bättre lydnad! MEN jag ska säga att vi tränar på "här går vi" nr hon viker av från stigen och faktiskt kan jag få henne på rätt väg mest hela tiden, även om hon får lite fågel i näsan. DET är kul!! Sen såg jag något annat häftigt idag... när hon fick lukten i näsan (jag såg fågeln när den lyfte) så gick hon över i sökslag... :-).

På dagens jakt har jag sett minst 20 orrar och kanske 5 tjädrar... orrar i topp två gånger, och båda fick jag lov att skjuta, men då jag är lite klumpig hann de flyga. Synd! Eller kanske tur för ekonomin... hi hi... skulle behövt köpa en frys till om jag skulle få plats med den, hi hi...

I morgon är det TJH-träning i Lillhärdal och det ska bli skojjigt!! Nu fick jag lust att göra som hundarna... rulla ihop mig och sova ett slag... Vi hörs en annan dag! Hej hopp!

fredag 28 oktober 2011

Mer panik!



Jag har verkligen panik!! Jag sliter mitt hår för den förbaskade hunden och varför vi inte kan få till en plats... Varför?? Hur gjorde jag med de andra?? Nötte jag dag ut och dag in utan framsteg? Vad skiljer träningen nu från då??


Jag har panik för jag ska börja jobba på måndag! Jag har panik för att jag är så lat och inte får något gjort...


Men... igår, gruvade jag mig i det längsta för att gå ut och träna hund! Det kändes tungt... Gick upp och läste om platsliggningsträning i alla böcker jag hittade utom "bibeln". Hmmm... Och kan ännu mindre förstå varför jag inte kan få henne att ligga kvar! Är det för att hon har A-L-L-T?? Så läste jag lite till och lite till, typ och så kollade jag stegringsplanen som finns som "tillbehör" till "Med sikte på 10:an" och blev ännu lite mer deprimerad... ha ha... SEN gick jag ut och tränade... och jag är riktigt nöjd!! Vi hade ganska svåra förhållanden... Körde i mörkret nere på kyrkans parkering, bilar som parkerade, människor som var ute och gick och hundar på byn som skällde. Jag gjorde inga superavancerade övningar, men jag tänkte nog till lite. Hon låg några ggr 1½ minut, men med matte på koppelavstånd. Ett par-tre gånger gick jag längre (7-8m kanske), men väntade då max 10 sek innan jag gick tillbaka. När det blev svårt, med skällande hundar och folk som rörde sig hjälpte jag Lizza genom att använda mig av extern belöning (godis på vante bakom henne) och då orkade hon fokusera på mig trots störningar. Det kändes riktigt riktigt bra och kanske kan vi få till det här om bara matten använder de celler som hon fått!


Håll tummarna!!

Dagens planering krachades redan innan den var fullt klar. Jag ska in på arbetsförmedlingen och skriva på papper, kl 11... och då kändes det som att allt blev förstört. Tycker om att gå med hundarna innan Jennifer kommer hem från skolan och på fredagar kommer hon ju redan runt ett... och då är 11 en fel-tid. Tänkte också passa på att städa ur klubbstugan efter mig. Har spritt ut en massa där efter kursandet och tävlingar och det måste ju bort... och nu är det väl lämpligt :-). Men, kanske kan jag köra lite lydnad uppe på planen när jag ändå är där :-) och komma upp i mina tre i veckan ;-), i alla fall med Lizza då.


Sen har jag lite beslutsångest över helgen... I morgon fylle Johan år, jag ska jaga på dagen, mormor och morfar som ska jaga och åka bort kommer och grattar i kväll, sen vet jag inte om jag ska åka hem eller stanna kvar i husvagnen, för på söndag har jag TJH-träning i Häddal och sen måste jag kanske till H-sjön både måndag och tisdag till veckan också och just nu hade jag ingen lust att åka mer bil... Undra om Johan blir ledsen om jag bara grattar han i kväll!?


Hej hopp!


Har ni sett vad korta mina inlägg blivit?? ;-)

torsdag 27 oktober 2011

Panik!



AAAaaaahhh... nu fick jag panik!! "Mina" kursare ska/vill/låtsas vill gå in och läsa min blogg!! Och jag som har urusel svenska och konstiga uttryck och böjningar för mig här!! Ha ha ha... å andra sidan är jag medveten om det ;-) och har ibland funderat på att försvenska mig, men det fungerar ju inte... Jag måste ju bara skriva som det kommer och helst snabbt medan det bubblar och jag har det på tungan! Och därför får min svenska bli som den blir! Jag vet att +:igt inte är något ord (men det beskriver bra!) och att man inte skriver sånt utan sådant, men skulle jag tänka på det skulle mina inlägg aldrig bli klara!




Tillbaka till det rätta ämnet! ;-) Igår så gjorde jag i alla fall något med de 4-benta... Det var ju lite ole dole doff över det hela. Nu beslutade jag att lägga dem varsit spår. Vi har inte spårat sen vi gjorde anlagsprovet/ökl starten och i alla fall för Lizza fanns där en mening med det. Hon har nog inte spårat sen vi tävlade sist, så det var definitivt på tiden! Nu vet inte jag hur långa spåren var, men Bira hade i sitt spår patronhylsa, lädersnöre, naturpinne, och ett stycke dummy med kaninpäls på. Och det mest facsinerande med detta spår... hon spårade som en dröm!!! Inte en tvekan, sug i linan hela tiden, inget vilt-letande, och där kryllade av älgspår (som troligen var sen dagen innan då hundarna var helt väck på denna plats när vi gick på vägen, men vad är ett dygn i en galen hundnäsa???). Ok, viltspår ÄR bra! De gör inte hunden mer viltgalen, utan ökar spårintresset över lag?? Intressant!! Speciellt med alla som är livrädda för att få en hund som föredrar vilt... nu kan det ju vara en tillfällighet, vem vet... men intressant är det! Det som heller inte ska glömmas är den otroligt bra belöningen som vi faktiskt har i slutet på ett viltspår och den kan ju flyttas över till det vanliga spåret utan att vi behöver släpa den efter oss hela vägen (en klöv, en kanindummy, en fågel...).


Jaha, Lizza-liten då... syftet med hennes anlagsprov var ju att få sug i linan, vilket ju utvecklades under provets gång OCH ibland så kan man ha tur eller det visar sig att man har tänkt rätt! Lizza spårade igår med bra drag och ovanligt noga! Hon hade lite problem med att komma över diket, där var risigt och så, vilket är hennes största bekymmer, hon är ingen "riktig" rottis på det viset. Efter diket och vägen kom ett av de värsta hyggen ni kan tänka er, där är stenar till tusen!!! Man får nästan gå slalom mellan dem och hoppas att man inte kommer i en återvändsgränd där hunden bryter benen om den fortsätter. Men, sådant (se vilket ord som kom) är bra för Liten! Där är jobbiga partier att gå igenom, även ris och så och hon fixar det faktiskt!! Sen var det det här med pinnar... Lizza hade i sitt spår 2 naturpinnar, 1 slutpinne och en kong. Ja, som ni kanske listat ut så hade jag glömt alla spårpinnar hemma... ha ha... och Lizza har ju lite svårt att generalisera det här med pinnar. Hon tar ju bara de som är 2x2x10cm eller 2x2x30cm. Knashund!! Hon markerade dock första naturpinnen med en dutt och fick mycket berömm för det, men det överfördes inte till nummer två (den såg annorlunda ut!). Den stora vanliga tog hon dock snyggt och glatt som vanligt! Kongen (en annorlunda boll för den som undrar) stannade vi och lekte länge med och det är bland det bästa hon vet! Synd matten är så feg och inte leker mer!


Det jag här skulle komma fram till var att Lizza spårade så matte fick bromsa ordentligt och åka med en del och jag tycker det är så jäkla underbart!! Jag vill ha sug, drag, fart!! Sen ska det givetvis inte komma på bekostnad av att plocka pinnar och hålla riktig koll på spåret, men det ska finnas en vilja att ta sig snabbt och intensivt fram i spåret. Jag älskar det!!!


Sen på vägen hem stannade vi till vid gamla skolan. Där lånade vi hockeyplanen (där är gräs nu...) och tränade sitt. Ja, Bira och jag alltså... jag försöker träna med visselpipan. Den SKA kunna bli lika stark som det vanliga sittet, helst mycket starkare. Det fungerar sådär... jag var rätt nöjd efter träningen ändå. Problem som uppstår: 1 gång av 10 springer hon in fot och sätter sig, hon ska bara slå ner rumpan precis där hon är... oftare än så är sitt:en för sega, oftast faktiskt.... det tar en sek eller två eller tre-fyra innan rumpan når marken. Här ska det bara blixtra till och det händer, ibland... och då jublar matten! Hon får en hög intensitetshöjning när vi pysslar med detta, hon skuttar, springer och far fram och det är superbra!! För kan hon inte sitt med stress i kroppen så kommer hon aldrig klara det med en fågel framför näsan. Ännu är det bara inom koppelavstånd, men snart så kanske vi kan ta fram flexikopplet eller en lina. Kanske ska jag träna mer sitt på avstånd först. Det blev också en del kvarsittande-träning och en del med omvänt lockande. Hon får ju inte flytta närmare mig bara för att jag stoppar handen i fickan!

Där är också en plätt med högt gräs, ni vet gammalt gräs och tuvor (utanför själva planen). Där blev hon ännu mer intensiv och hon gillade verkligen att springa i gräset och alla dofterna och... den nördiga matten funderar över gener och om de verkligen kan göra att jycken vet att den ska springa i gräs och "ovanlig" terräng. Sitt där var intressant! Och jag tror att det kan bli kanonbra, bara jag kommer iväg och tränar!


Lizza fick då komma ut och köra ligg-kvar träning. Det var uruselt! Jag blir SÅÅÅ frustrerad för det känns som att jag aldrig kommer framåt!! Hur får jag henne att förstå att det enda som lönar sig är att lägga sig och ligga kvar?? Nu var säkert allt mitt fel (när är det inte mitt fel??) och jag krävde för mycket av henne på en ny plats, men... det handlar ju om min frustration och min vilja att komma framåt. Vad jobbigt allt kan bli! Och när hon blir osäker, då erbjuder hon inte längre frivilliga ligg och mest inget alls, utom stillastående då... hundträning är banne mig inte lätt alla gånger! Jag tror vi fick ett bra och positivt avslut på det hela i alla fall!


Jag har hittat en kurs!! En kurs i hundträning över nätet... Låter så supersmart!! Speciellt lämplig för oss som har långt att åka tycker jag :-). Nu är det en grundkurs, men jag funderar ändå på att anmäla mig... mest för att se hur det fungerar, få ny inspiration och att lära mig av andra! Även om jag inte har användning av saker nu så kan jag stoppa dem i ryggsäcken och ta med till andra tillfällen! Man kan ju även ha glädje av upplägget i framtida kurser!


Liza, till veckan jobbar jag, hela veckan... men jag hör av mig om det kanske fungerar att träffas en kväll!


Nu ska jag ta tag i det jag inte gjorde igår... dvs det mesta... ;-) Hej hopp!!

onsdag 26 oktober 2011

resultat...

Ser rätt läskigt ut va... som ur en skräckfilm :-) och så är det bara min utsikt!! Fast det kanske är rätt läskigt... ;-)




Hmmm... tänkte bara meddela att det är onsdag och jag har tränat platsliggning 0 ggr med Lizza denna vecka och sitt med Bira 0ggr... det är BRA att sätta upp mål!! Och som ni märker gnager det i samvetet... Det blev ingen måndagsträning och inte blir det någon på måndag heller... Trist! För vi behöver verkligen komma iväg på vår vecko-träning!

Men ibland kommer det ju små saker emellan... tyvärr... Alltså måste jag ta tag i det nu!! Och... då är Jennifer hemma och är sjuk (igen!) och då kommer mamma-samvetet in och det känns dumt att åka iväg och göra saker... Men, det får väl bli träning på gården! Om ni visste vad jag önskar mig en större gård, med en platt gräsmatta... vilken dröm!! Vår gräsmatta är platt, men ca 10 x 10 m... sen har vi lite grus, men där lutar allt och det är inte roligt!! Jag måste med andra ord åka iväg för att få ut något bra!


Bira är galnare än de galnaste ni kan tänka er nu... PUST!! Jag vet inte om skendräktigheten släppt (och bebisarna flyttat...) eller vad som hänt, men nu är hon jobbig!! Eller så är det helt enkelt så att hon har en jobb-o-fys-kondis som är rätt stor och nu har hon inte fått gjort något riktigt på länge... Hon är gräslig, hon drar i kopplet på promenaderna så jag blir GALEN, hon ska jaga älg hela tiden, hon hittar på bus här hemma och...

Tanken var ju att idag både cykla, spåra och träna lydnad. Men, nu blir det inte så och jag vet inte riktigt hur jag ska prioritera det hela... men något måste jag göra med dem!

I kväll har jag kurs och TJH-träning som jag då tyvärr missar... men det blir en heldag med sådan träning på söndag och det känns bra. Kanske kanske kan det få Bira att bli lite trött... men jag vet att det bara är önsketänkande!!

Hej hopp! Och ge mig lite inspiration nu!! Fönsterputsning, koka om gelén, göra något kul med äpplena, ta reda på tvätten, gruva mig för jag börjar jobba på måndag, TRÄNA HUND!! Se en bra DVD (japp, du läste rätt, jag har Eva Bodfälts kontaktkontraktet-film i datorn och har börjat titta!! En hel del nyttigt där... Ska ju dessutom på en föreläsning med henne i november, spännande!!), städa uthusen, lata mig ;-), FÖR jag har faktiskt travat ALL ved som var rasad, fixat fint i jordkällaren, börjat få ordning i frysen... Och nu kan vintern komma!! Och så ser det +:igt ut på alla väderkartor :-(... Hej hopp igen!!

fredag 21 oktober 2011

Mål

Ungefär vid det nya året brukar jag kolla året som gått och lägga upp en ny plan för året som börjar. Nu är ju säsongen slut (snyft), precis lagom när vi börjar komma igång :-D! Men, där var en artikel i Canis (tidning) som handlade just om detta och den gav en del tankar! Vilket ju alltid är nyttigt...

Året som gått, där har jag inte uppnått ett endaste av de mål jag satte upp! :-)... Men, istället blev det en del annat (med Bira), eller mest inget alls (med Lizza).

Året som kommer då?? Hmmm... dit har jag inte riktigt kommit än, men jag måste väl lägga in ungefär det jag hade detta året, MEN... nu ska jag verkligen planera det här med mina mål... "jag ska få till platsliggningen före våren" har jag sagt, och "lära in krypet". Ja, men vem säger att jag verkligen kan få till platsliggningen?? Den styrs ju inte bara av mig! Och "till våren", snacka om otydligt!! Ha ha... det var i alla fall hit artikeln ville komma... Jag ska träna platsliggning minst tre gånger i veckan, (helst varje dag) i en månad nu innan jag utvärderar träningen! Just det... här är det mig jag planerar!! Något jag kan styra över... :-) och verkligen måste skärpa mig i! Sen har jag givetvis långsiktiga mål också och drömmar och det måste man ha, som en liten extra drivkraft där bak.

Där fanns också Johan o Bira med på ett hörn i artikeln :-), de ska nu börja träna på att få Bira att stanna med husse på planen, inte träna på att inte rymma av planen... SÅ finurligt!! Och SÅ nyttigt att bli påmind ibland!

Nu ska jag nog gå ut och träna lite platsliggning :-) och kanske lite sitt med Bira... Bira är egentligen rätt nöjd efter promenaden, men Lizza, pust... nu försöker hon tvätta hål på skinnet på ett framben (hon brukar lyckas ibland). För hon är bara helt uttråkad!! Finns det något värre än att ha en jagande matte?? Urtrist!! Först är hon borta hela dagen, sen är hon bara slö... ;-) och frusen... brrr...

Hej hopp!

torsdag 20 oktober 2011

Det blir...

en del tankar och funderingar...




Igår hade jag en saft-kokar dag! Kokade både hallon och svartvinbärssaft och så gjorde jag ett försök att göra svartvinbärsgele. Hur det gick vet jag inte riktigt då receptet var hel-knasigt skrivet och jag då givetvis gjorde fel! Och nu har jag inte vågat titta... men det borde väl gått ändå :-) hi hi... Jag har i alla fall burit ut allt i vår fina källare, som allt för sällan utnyttjas, men som nu är fylld med en del smått och gott i alla fall! Funderar på att bära ut frostvakten som jag har, för jag litar inte riktigt på att den håller tempen... men då måste jag ha bättre el dit ut! Hmmm... Men, jag tycker om att ha saker där!! Och så ska man ju inte sälja skinnet innan man skjutit björnen, men det känns ändå rätt bra att ha lite plats i frysen också ;-)!! Ha ha...


I måndags var vi på klubben och tränade lite, jag och jyckarna två... tyvärr hann jag inte hem och hämta Johan innan, så han fick stå över... Men, det känns rätt trist att skriva om det, det känns som att jag nöter och nöter på samma saker... Nu blev det också en del problemlösnings-snack... att få hunden längre bak, att hänga med runt (med baken) i vänstersvängarna. DET är intressant!! Sen kan man ju ge andra råd fast man sitter i samma båt själv :-D!! Men, jag tror ändå att ett evigt nötande och mycket och bra belöning av rätt beteende ger ett bra resultat, bara man orkar nöta... problemet med Lizza blir ju då, att belönar jag med det bästa (=leksak) och belönar bakåt, så förknippar hon ändå detta med att gå för långt fram och tränga... hmmm... så, jag kan belöna en gång, sen blir det inte belönings-bra fler gånger... något att lura på!


Med Bira tränade jag sitt. Vi sprang omkring och stressade upp tempot lite och tränade sitt under fart. Riktigt roligt och det gick mest riktigt bra! Ibland blev det dock ligg iställetför sitt, men det är ju inte riktigt hela världen, bara det tar stopp! Jag måste verkligen ta mig i kragen och träna detta oftare! Hur ska jag annars få till det?? Och roligt har vi! Igår på promenaden så kom en "äkta" chans att träna! Och hur med är matten?? Vi kom bakom en sten och en skata flög upp, båda jyckarna rusar fram, men drar inte för de ser att den landade ovanför dem och ungefär 10 sek efter DET kommer jag på... "sitt", hmmm... ja, nu lyckades det ju och det blev ett riktigt snabbt sitt! Men, det skulle ju skett ca 20 sek tidigare! Sentänkt matte! Å andra sidan lyckades vi.... ja ja, till saken hör att jag inte hade en endaste godbit i fickan! Yippie!


Tisdag... Först en lunch med Doris på Sveg! Kanonhärligt tycker jag!! Det är så bra att kunna få dessa stunder och bara få snacka... hund :-D, med någon som har fötterna på jorden! Vi kom givetvis också in på detta med att klura till en bra lösning på problem som uppstår. Kul tycker jag! Speciellt om jag får lite tid på mig att klura... är lite seg där uppe ni vet! Sen var jag på en intervju på ett jobb som jag inte vet om jag vill ha, men som jag känner att jag borde ta och i alla fall prova på! Vi får se! Ännu har jag ju inte fått det och min gissning är att det inte blir så heller...


SEDAN plockade jag upp Johan utanför skolan och vi körde i HÖG hastighet (med min bil, ha ha ha, jag bara skojjar... det gick nog rätt normalt... hi hi hi...) till Ytterhogdal där Johan och Bira först gick ett viltspår öppenklass. Lite virrande, men hon löste det bra på egen tass, och med lite virrande så... äh, bra är när jycken har näsan i marken hela tiden och är 100% i spåret! Och vem är det!? Hon fixade dock återgången snyggt och det impar ändå mest på mig!


Sen fick Lizza gå sitt livs första viltspår... ha ha ha... ett anlagsprov. Min tanke var att... få min hund att spåra!!! Jag vill ha sug i linan, jag vill ha sprutt under tassarna, jag vill få gå och bromsa HELA tiden!! ÅÅÅÅ vad jag saknar Tanijas spårande!!! Lizza gick fram till spårstarten OCH blev 2dm hög och fastnade där... ha ha ha... hon snokade, hon bökade, hon började gräva... ha ha... jag lät henne hålla på! Sen började hon spåra och... lugnt, osäkert, spöken fanns det överallt och hela tiden koll så att matte och "gänget" var med... hu!! Men, hon spårade, egentligen bra hela vägen, även om suget kom ungefär mitt på andra sträckan, ungefär vid bloduppehållet, men det höll sen i sig och jag fick det jag ville ha!!! och jag fick bromsa min hund och jag hoppas nu hon tar med sig detta in i människospåret också!! Sen så var det lite läskiga saker bakom varje sten, hela vägen till slutet... och där låg det något riktigt konstigt!! Var är bollen??? Men, så tog hon tillsist klöven och bar den till bilen... och var ganska mallig på vägen!


Johan o Bira fick 1:a pris i ökl och jag o Lizza fick GK anlagsprov. En bra dag! Nu är vi verkligen på "G", synd bara att det kommer när säsongen är över!! Jag har varit ute och kollat efter rallylydnadstävlingar, men det är några få kvar och alla söder ut. Synd!! Hade varit kul att starta Tanija på något sånt!


Idag har jag kollat in lite bloggar, letat någon ny och så där... Jag tycker om att läsa om konstiga (hund-)påhitt och lösningar, problem som dyker upp och en massa annat! Och jag har ju "mina" som jag läser, vissa ofta, andra ibland och så saknar jag fler att läsa!! Tipsa mig gärna!


Jag har också tittat lite och sett om jag kunnat hitta någon pojke till Bus, om och ifall vi ska para henne... det börjar luta åt det hållet... och så var det ju pojkiga saker som inte gick åt det håll vi ville och så körde jag liksom fast. Virrigt va!? Och nu kollade jag på pojkar igen och de två som gjort saker jag ville de skulle gjort är för nära släkt med henne... Men, jag kan ju tänka mig att ta bort ett krav jag ställt och ersätta det med något annat istället :-). Jag undrar just varför de två jag hittade inte gått i avel (det var inget krav). Hmmm... Jag får leta vidare!


Nu ska jag göra något vettigt! Och i em packar jag för husvagnsvistelse och tre dagars jakt! Hej hopp!!


Bilder: sista rycket! Hittade en solros i trädgården när frosten tog den... och de små styvmorsviolerna som gett upp...

måndag 17 oktober 2011

hundveckan

Ja, inte har det blivit mycket hund under veckan, men lite i alla fall... Lizza börjar dock klättra på väggarna och Bira hoppade på mig och bet mig igår... ha ha... så de börjar nog tröttna på att ha en jagande matte! Och om ni inte redan noterat det så blir jag totalt insnöad i mina hobbys :-) och det betyder ju att jag jagat varannan dag denna vecka och hundat de andra :-)! Måndag jakt och hundträning på kvällen!

Hundträningen handlar dels lite om linförighat, som uppvärmning liksom... och sedan ligg och ligga kvar! Nu har jag beslutat mig för att detta ska banne mig lösas och jag ska jobba som gatan med det! Jag börjar också lite smått titta på "stå", om vi ska våga oss på en lydnadstävling så småning om... hi hi... Alltså, hon kan det frivilligt under baklängesmarsch, och jag börjar få stimulukontroll på det under bakl.m. , men vid sidan är det ännu som ett nytt moment... om jag går mycket sakta så kan jag klicka för en tvekan och... hi hi.... kul med nya saker!

Tränade Bira på lite "här" (att gå vid sidan ungefär) och sitt på avstånd. När jag säger sitt så ska det ju vara sitt med det samma och hon ska inte gå mot mig och sätta sig. Så, jag satte fast henne i staketet och gick iväg och sa sitt på olika avstånd. Det fungerade kanon och hon flyttade sig inte det minsta framåt (slakt koppel hela tiden). Känns bra, men jag måste träna mera! Och kanske kanske börja exprimentera med visselpipan... :-). Körde sedan lite frivilliga sitt när jag slängde min mössa (SVÅRT!!) och hon fick inte hämta den varje gång... (HEMSKT!!)

Sen blev det en superhärlig pratstund med Annelie innan vi packade ihop oss och åkte hem!

Tisdag... vad 17 gjorde jag då?? Jo, jag gick ju på en långpromenad med "de små" som höll på att ta livet av mig... f-n vad de drog... Urk! Jobbade då en del med det, men blev helt matt... Onsdag: viltspår (test m Bira), jakt (som jag skrev om), viltspår (m Bira igen), kurs.

Torsdag... :-) En helt underbar hundlig dag!! TACK Ulrika!! Började med att Bira fick gå ett öppenklass viltspår, som träning... det skötte hon riktigt bra! Kul!! Sen la jag ett spår till Ulrika och Milou och Ulrika la ett till Lizza... Och medan de låg till sig så åkte vi och tränade lite lydnad! Det blev lite focus-träning, linförighet, ligg och ligga kvar... och jag tycker det blir bättre och bättre och det känns riktigt bra! Hon kan ligga kvar fast Milou leker, apporterar och så där. Givetvis går jag inte så långt ifrån henne då och ökar belöningsfrekvensen, MEN hon ligger! Det som var svårt var när Milou tränade skall... för henne är ju det en varning, och när dessutom Bira i bilen hakade på, då var det svårt... men, vi löste det också, även om det inte blev nå vidare kvarliggning så blev det i alla fall lägganden! Ett steg i rätt riktning!! Tränade också lite stå och började testa liiite kryp, hi hi, mest för skojs skull...

Fredag: arbets-info (info om ett jobb de vill att jag ska söka, som jag inte vet... ni vet...) och sen åkte jag och kollade om jag kunde få se någon älg i skogen även denna dag, hi hi... och så blev hela släkten idiotförklarad där pappa och brorsan jagar i dalarna... ut och jaga ensam... hi hi hi...

Lördag: trött som f-n!! Var till Östersund och ögonlyste Bira o Lizza. Båda ua!!! Yes!!! Sen var det nästan läggdax!

Söndag: Jakt :-), nu med pappa, brorsan och två till! Och sedan stressa till Häddal och träna lite TJH med Bira, som vid det laget var i upplösningstillstånd!! Och ville helst skrik-markera figgarna hon kände/hörde, hmmm... ingen bra idé att träna när man fått sitta och vänta på matte en hel dag... :-). Men, hon plockade dem och jag kunde nog kanske se vad hon markerade... det är svårt att se om det är vind eller ljud tycker jag! Sen lite husvagnsplock och hem o sova... Tänk hur snabbt en vecka kan gå!

Jo... söndag morgon... jag äter frukost (ensam vaken), Bira smyger omkring... du kan riktigt se hur det rör sig bakom hennes öron... hon är in i matrummet (vad tjusigt det låter va!?) flera gånger (där får de inte vara när vi äter, men är jag ensam kan man få fuska lite :-), beror lite på vad man har för ärende)... tillsist säger jag att hon ska gå och lägga sig... icke... jag tittar på henne och hon blänger "under lugg" på mig... jag skickar då ut henne, hon går ut, stannar på tröskeln och när jag sätter mig går hon in... TRE gånger gör vi så här, sen får jag nog (det hon väntat på hela tiden!), jag knäpper med fingrarna framför henne och pekar i golvet och säger nu får du lägga dig! Hon böjer ner framdelen och hoppar sedan på mig och biter mig i armen... rackarns bråk-hund! Och ssedan leker vi så en stund... jag petar på henne och hon biter mig när hon får chansen... he he... sen är hon nöjd och jag får äta min frukost i lugn och ro... ha ha...

Nu tror jag att jag ska ta mig en tur till Härjeåsjön och göra klart husvagnen för helgens jakt och kanske ta mig en långpromenad där i skogarna (om jag hinner)! :-)

hej hopp! Måste nog fixa lite nya bilder också till er... :-)

torsdag 13 oktober 2011

En jakt historia!




Brukar försöka inte skriva så mycket om jakten här... blir kanske mer när jag kommer igång med Bira på riktigt :-), men då är det ju hundigt! Men, nu tänkte jag skriva en liten story så ni alla förstår hur det är att vara en Löfqvist!


Utsikt från kojan bron, måndag... ser ni det vita? ;-)

Måndag fm: jakt på egen hand... går från Härjeåsjön och upp till kojan. Lunchar där och passar en liten stund. Försöker locka -misslyckat (jag kan inte locka :-D!). Går hem. Finns en del nyare spår uppe runt kojan. I övrigt inga nyare. Ca 8 km vandring blev det...



Lizza letar snöfläckar och rullar sig så fort hon får chansen! På morgonsidan var det 7-8cm på vägen här...


Onsdag... utgår uppifrån, alltså nära till kojan och alla spår. Bestämmer mig för att gå i det täta, djävliga som omger kojan. Sagt och gjort... halv storm. Mycket med spår!! Kul... funderingar kommer över hur jag kan tro att jag ska kunna komma så när älgar att jag kan skjuta på detta sättet!? Hmmm... fikar på bortsidan i jämnhöjd med kojan. Funderar på att passa en stund men det blåser så mycket och jag ska ju in på arbetsförmedlingen till kl 15... genar över myren efter en stund.




Utsikt över fjällen!


Kommer upp till bilen, kollar på klockan, halv ett. Ingen idé att göra mer. Älgen ska ju tas reda på också om man skulle få en... Tar ut hundar, SMÄLLER igen bildörren, tar med kameran och knatar längs vägen... Då... kanske 200m från bilen, 50 m in i skogen kliver (minst)TRE älgar upp och börjar röra på sig!!! SKIT!!! Hundarna blir lite uppskruvade :-), Lizza spanar som bara den, har väl aldrig sett något liknande, Bira börjar skälla... Jag överväger tiden och hur jag nu ska lösa detta... Men, de gick ju och så beslutar jag att göra samma sak! Jag går upp längs vägen, lägger ett litet stoppspår för att hålla dem inne på marken, så kan jag jaga dem på fredag :-) :-)... Det finns älg och jag kan komma nära!!! Vänder gåe tillbaka mot bilen... tänker här någonstans var de OCH de står kvar!!! Fotar dem, så gått det nu går med jyckar i snöret, mycket zom, snöret fastnat i dragkedjan på jackan och... ni vet... Ser när de rör sig att en har horn... en familj då kanske, eller en flock tjurar... Nu ser jag dock bara två djur. Gick inte alla?? Gissa om det sög i spring-och-hämta-bössan-tarmen... De rör på sig igen, jag går mot bilen och i kraftledningskanten ser jag ben från en som viker upp och sedan kliver HAN fram... tjuren jag såg... phu!! Den var gigantisk!! Det största jag någonsin sett!!! Med HELA bredsidan mot mig och HELT stilla!! *GRÅTER* och drabbas av älgfrossa... ha ha ha... jag hann inte få upp kameran, blev på tok för fumlig och så gick det väl ohyggligt snabbt innan han såg oss eller fick vind och la det långa benet före in i skogen...



Bira spanar efter fågel!


MEN! Storyn är liksom inte slut ännu... Jag packar tungt in oss i bilen igen, räknar ut hur min fredag ska se ut, var jag ska parkera osv... Åker mot Sveg och tänker plocka ner lite rutor (spårrutor sen tävlingen) före arbetsförmedlingen... då ringer arbetsförmedlingen och ställer in mötet!!! OCH bokar in en grej som jag måste gå på på FREDAG!!! Kl 11... hela dagen, krach... Jag la på och sedan kom ett avgrundsvrål!! SKIT OCKSÅ!!! Fan om han hade ringt på förmiddagen... tänk, jag kanske hade kunnat få historiens största älg (vill ärligt hellre ha en mindre, tror de är godare ;-), men det var den jag såg och den bar på mycket mat!), ute helt på egen hand... ni förstår... OCH jag hade fått mat!! SNYFT....



Ja, så kan en Löfqvist dag se ut....

söndag 9 oktober 2011

över...

Japp! Då var en helt underbar otroligt rolig helg över... Och jag kan inte vara annat än lycklig och stolt och.... :-). F-N vi fixade det!!! Samtidigt ska jag ärligt säga att det hade varit mycket roligare om någon mer hade gjort det!!! Det kändes som det var så många duktiga ekipage där... som hade så mycket bättre förutsättningar än vad vi hade och så är det bara vi som grejjar det!! Och så hade jag ju velat dela glädjen med någon...









Men, Bira var toppen-duktig!! Hon är härlig och jobbar och är verkligen på alerten! Sen ska jag ju säga att hon har en matte som inte riktigt hänger med i svängarna... så matten får bakläxa och måste träna :-)! Spåret var det sämsta vi gjort på länge och det var nog mer tur än skicklighet som gjorde att vi kom runt det... men någon gång ska jag kanske också ha tur! Sen är hon ju en duktig spårhund, normalt... :-). Detta ska vi nu leva på en liten stund, men just nu suger det ganska ordentligt i jakt-tränar tarmen! Tur vi klarade det så jag får träna jakt ;-)



STORT TACK till mamma och pappa som hjälpte mig med Tanija o Siri i helgen!!! Och Johan som tog hand om Lizza...




Hej hopp!!


TJH(FM) Merrows Colosseum... låter rätt bra va!? ;-)

torsdag 6 oktober 2011

lotto-vinst!! typ...

Ja... det kändes ungefär så... Igår satte jag Bira ute på linan. Hon har förövrigt bytt plats nu och fått en hundkoja!! :-). I alla fall började hon skälla, ni vet så där som bara Biror kan, för att de är missnöjda och uttråkade ni vet... OCH de kan faktiskt skälla så ganska länge... 4-5 timmar i alla fall... Det är väldigt längesedan hon skällde på det sättet här hemma, om någon undrar... Nu struntade jag givetvis i henne och fortsatte med mitt och det innebar bla att plocka ner tvätten och vika den... Nu hängde den ute och när hon var tyst i 2 sek eller något så gick jag ut och började. Hon tittade på mig, skällde, kanske 5-6 skall, sen en "mördar"-blick och en mycket djup suck och så gick hon in i stugan och la sig!!! YES!!!! Total skälltid: ca 5 min... hoppas hoppas det INTE var en tillfällighet!!!

Bira hälsar till morfar och tackar för att han räddade hundkojan från en brand (som matte tyckte den var värd) OCH hon tackar för Järpen som han var hit med!! Matten säger att hon nu förstår varför Bira ägnade en dag till att riva och försöka äta allt på bron... hi hi hi...

Just nu undrar jag hur det är fatt där uppe i mitt hjärnkontor! Tävlingssäsongen är över... normala människor tar en paus (i minst) några veckor innan de funderar, planerar och tar nytt tag i träningen igen... kanske till våren... Själv är jag just nu GRYMT taggad!! Kanske har jag precis insett vilken hund jag faktiskt har :-). Har ju varit lite orolig att hon inte ska räcka till... hi hi hi... De senaste dagarna har det inte blivit något och jag funderar över hur jag ska lyckas klämma in en kväll till i veckan med träning på klubben... ha ha...

Platsliggning och stå träning, sen kör vi kanske lite lydnad(stävling) också! Stå kan hon under baklängesmarsch, men har inte förstått att det kan ske även under vanlig marsch... Men, det är ju inte sååå långt borta då!

Lotta: kedjor är toppen!! Belöningsförväntan också... bara jycken förstår att man faktiskt måste göra det som ska göras (fan vad rörig jag blev nu...) innan den kommer. Och detta var väl hennes sätt att testa vad som faktiskt händer om man bara hoppar så där! Hon har aldrig testat förut... Nu i måndags när jag tränade så körde vi även lite hopp och istället för "hopp" (återhoppet) så sa jag ligg :-)... Första gången hoppade hon tillbaka, oj oj oj... andra la hon sig snyggt och jag kunde belöna! Givetvis belönade jag också några gånger att hon satte sig på andra sidan. kedjor är superroligt!! Jag har ju kedjat lite just med hoppet... dels hopp och transport ut och belöning. Men också apportering, hopp och transport... Egentligen ska man väl kedja lite nonsenskedjor, men jag har så förskräkligt dålig fantasi!! Kanske man ska skriva lilla kedjeboken :-D och skrapa ihop en massa nonsenkedjor att leka med...

Nu till något helt annat!! Förra onsdagen var jag till Sveg på en föreläsning. Det var en dam (säger man dam??) som skrivit boken "Stannfåglarna", Inger Henricson, som skulle berätta om sitt skrivande och lite om hur idén föddes. Stannfåglarna handlar om hennes släkt och är från början en dokumäntär som sedan har skrivits om lite och blivit roman. Hon var otroligt inspirerande att lyssna till och jag fick en enorm lust att åka till mormor, mamma, pappa osv och be dem berätta om släkten längre tillbaka!! Så jag kommer snart ;-)! Tyvärr var det bara jag som kom och föreläsningen blev inte som planerat, men som sagt berättade hon ändå en del och det var mycket gripande! Dagen efter hade hon en "kurs"/föreläsning för cirkelledare i skrivcirklar, som jag också var på och då satt vi uppkopplade via modernteknik och lyssnade/pratade med henne i Östersund. Just nu läser jag boken och jag tycker den är toppenbra!!! :-)... Och i förrgår, när jag sa till Jennifer att hon måste sova... då satt hon och tittade på något program där det var en kändis (tror det var Lillbabs) som berättade om sina rötter och något om någon släkting långt tillbaka i Umeå (jag vet bara det Jennifer berättade) och Jennifer tyckte detta var jätteintressant!! Kul tycker jag och det ger mig ännu större anledning att åka och prata med alla :-).

Igår började jag "min" cirkel... phu! Lite spännande att se vart det bär iväg. Alla skriver ju lite olika och har lite olika riktningar och så ska jag försöka samla ihop dem och på något sätt låta alla utvecklas åt det håll de vill! Och samtidigt kan det vara nyttigt att försöka smaka lite på varandras områden också... Hmmm...

Idag blir det spår och så ska jag försöka lyckas klämma in långpromenader också... Så lover de regn, massor med regn... och så låter det som storm ute... burr... en innedag vore kanske inte fel ;-). Hej hopp!

tisdag 4 oktober 2011

div

Just nu känner jag hur jag lagt Tanija och Siri åt sidan, hur jag stoppat alla långa härliga promenader åt en annan sida och... just nu känns det som rätt läge att ta tag i det, då går Jennifer och blir sjuk och jag får liksom vara mamma först och främst! Och det är jag så gärna... men lite ibland så smiter jag... och hon fixar ju allt själv, jag behöver inte sitta och "hålla henne i handen", i alla fall inte om hon får bestämma :-)!

Först måste jag bara få säga att jag verkligen tycker om min hund!! Hur j-la galen och dryg hon än må vara, hur svårt hon än har att fokusera på nya platser och med nya männsikor omkring sig, så är hon f-n riktigt riktigt bra!! Och det känns som att det blir lättare och lättare att få henne att "orka" släppa det nya och... det känns rätt att vi när det blir för mycket sätter oss och tittar lite på det konstiga innan vi jobbar vidare! Hon har väldigt svårt att ta en paus i träningen, något som jag tror är viktigt vid inlärning... det fungerar lite om jag sätter mig med henne och pillar på henne. Men, jag kan inte bara stå där, då hittar hon på egna saker! Och just det här arbetsnördiga, gör att även jag har svårt att ta pauser... :-).

Vi var och tävlade i söndags, hemma. Vår sista hemma-tävling! Eller ja, det är klart... om någon annan tar ALLA trådarna så kan vi ju tävla hemma också... Först på spåret så hade inte Johan gått ut spåret där jag trodde och Lizza gjorde ett spårupptag... ändå försökte jag styra upp henne till där jag trodde spåret var... så det kan bli! Men hon letade alltså upp spåret flera meter ifrån. Riktigt bra gjort tycker jag! Det visar i alla fall att hon vet vad hon ska göra när selen kommer på! 10-10 fick vi, fast jag vet inte riktigt om vi var värda det...

Budföring: 0... Hon gjorde en fin budföring till tävlingsledare Doris som stod bredvid oss... hi hi hi...

Sen... alltså, Bira o Johan var före oss och Bira stack till skogs igen. Ingen fick tillbaka henne och de var rätt långt borta... detta såg ju Lizza... "suck"! Ja ialla fall så fick vi gå in och börja vårt program i alla fall (och det är ju klart, man kan inte stå där och vänta i en evigeht, klockan var på tok för mycket i alla fall!). Inte lätt ska jag säga er... men, på något sätt lyckades jag väl släppa Bira och stackars Johan och fokusera på oss. Lizza var lite undrande och hade lite extra koll åt Bira o Johan hållet....

Linförighet: 7,5/8, dk (konstigt...), dk, tränger vänster (mycket bättre än tidigare dock!!) efter i en vändning...
Framförgående: 0/0 (nosar, dålig framföring, dk, avstånd, bryter)
Platsläggande: 10/10 (hi hi hi... här kan tom Tanija slänga sig i väggen vad gäller farten!)
Inkallande: 10/10
Apportering: 9,5/9, slams av en domare (Gissa om jag är mallig!!!? Mitt "hat"-moment!! :-) )
Hopp över hinder: 0/0
plats: 0/0 (avstår)

Och hoppet, min fina fina hund... hon ÄLSKAR hoppet!! Och denna gången så glömde hon sätta ner rumpan innan hon hoppade tillbaka... hon vände på en 5 öring och det fanns inte en chans i världen att jag skulle kunna stoppa henne! Lilla vännen... Men det är så underbart!! Hon är så underbar... jag undrar hur många där i publiken som egentligen fattar vad jag går in på planen med!?? En vet jag... han kom nämligen fram och sa att vi hade ett 10-mässigt hopp... och han såg också att jag HELA tiden måste ha henne under mitt kommando (tummen i ögat) för att hon inte ska flippa ur!! ha ha ha... och det roliga är att detta att vara med mig är ju helt frivilligt... hon väljer att gå med mig och göra grej efter grej, trots att vi inte tävlingstränat, trots att jag aldrig blivit arg för att hon stuckit (för det gör hon ibland :-) )!! Tänk hur bra allt kommer bli när vi fått till saker och ting min prinsessa och jag!! 178p och GK igen då... 8tur vi inte klarade hoppet, då hade vi bara varit 6p ifrån ;-) )

Johan och Bira då!? Jo, Bira kom tillbaka, mellan framförgåendet och läggandet, och då kom hon tillbaka på planen! Jag ropade och hon kom till mig... någon kom in med ett koppel och tog henne av planen, någon ropade på Johan och allt blev frid och fröjd! Rackarns skit-hund!

Sen var det ihop-plock och hemfärd, in med alla saker hemma, iväg för att sova i en stuga med Doris och Anette. Supertrevligt!! Tror jag var hemma 15min... :-). Jo, vi skulle alltså träna våra hundar i att sova ute. Jag kan ju berätta att det gick inte speciellt bra!! Det gick snarare uruselt... Maja (som inte stavas Maja) och Kesso (som nog inte heller stavas Kesso), la sig så fint till rätta och sov så snällt... och Bira hon skällde, och skällde och... ha ha... jag har inte så speciellt stora förhoppningar om att vi ska kunna klara det här på certprovet. Men, hon fick ju skälla tills hon gav upp och själv gick och lade sig... hoppas poletten trillade ner och att det inte gav tvärt-om effekt! Jag gick sen på morgonen ut och belönade henne innan hon kommit igång! Tror hon skällde 4-5timmar... helt galet! Vi skulle behöva några veckor till att träna detta på! I alla fall Tack för trevligt sällskap, mycket hundsnack och för att ni är ni!

Igår fick Bira sitta ute på lina mycket och det känns som det enda jag kan göra... hon är rätt nöjd här ute i alla fall... Men... äh, så är det! Vi cyklade också en sväng... och på kvällskvisten åkte jag in till Sveg och tränade lydnad. Johan o Bira stannade hemma (nej, han har inte gett upp!). På min planering fanns ligg och att ligga kvar, kanske lite linförighet! Det är liksom skönt att börja med linförighet, det skapar kontakt och förhoppningsvis landar vi i samma bubbla. Jag är supernöjd med träningen!! Trots att där var hundar som hon inte är van att träna med så orkade hon fokusera. Hon fokuserade bra fast de lekte och grejsade åt alla håll och kanter. Hon kunde lägga sig och ligga kvar (dock lätt, men inte pga otrygghet) fast de lekte!! Underbart!! Hon klarade av det fast Ulrika och Milou körde hopp-apport bredvid henne... Jag är så jäkla glad!!! Sen, det är svårare att ligga, svårare att erbjuda frivilliga ligg och jag hjälper henne med ett ligg-kommando ibland, när det blir störningar och svårigheter. Under dessa förhållanden så står jag också nära henne och vi körde kanske ligga kvar upp till ca 30 sek. Men det känns som ett mega-kliv!! :-). En gång, när det var rätt lugnt omkring, gick jag lite längre...

Senare kom valpkurs-gänget och jag backade då och körde mer fokusträning, stå-träning och lite hopp-sitt-belöning och hopp-sitt-ligg-belöning. Det gäller att lyssna på vad matten säger :-). Vi satte oss också och tittade lite på alla bebisar som travade in på planen... men, ganska snart sa Lizza, "kom matte, vi jobbar istället". Underbara jycke!! :-)

och så fick jag några pippifåglar av Ulrika!! TUSEN TACK!!! Åh, vad jag vill träna apportering nu!! Känns så mycket mer lockande än allt annat!! Ja, jag tar gärna ett pass jakt-träning också... :-). Snart så kör jag... oavsett resultat på cert-provet! Det kan vi göra om i vår och det lär inte bli sämre av lite jaktträning! Kanske bättre....

hej hopp! Jag landar i tvättkorgen, du då? ;-)