Varenda kotte som känner mig vet att jag snart går i ide. Som jag sa i en disskussion angående väder i morse här på jobbet, nu kan snön lika gärna försvinna och så påbörjar vi årstiden som endast är transportsträcka till hösten... Sen blir jag idiotförklarad, ha ha ha...
Men, det jag skulle komma fram till var... just nu går det inte att komma fram i skogen och jag har skogsabstinens... jag vill inte gå mer väg nu.... jag vill ta stigen från huset och ut. Jag känner mig instängd, utan flyktväg liksom... ha ha ha...
Det har tinat jättemycket nu sista veckan och fler och fler bara fläckar skymtar fram. Min väg är bar, lite slänt är bart och mitt på gräsmattan har jag 40 cm snö!! Helt otroligt!! Men, jag är glad att det tagit sin tid, det här med snösmältningen... dels med tanke på myggor i sommar och sen tror jag min väg blivit en geggpöl om allt kommit direkt. Nackdelen är väl att jag får dras med bruna hundar och grusiga golv under en längre tid. MEN det hade varit lika om det hade regnat istället :-)
Men just det här gör att jag blir lite frustrerad.
Nästa helg har jag tagit långhelg. Semester på klämdagen, sjukhusbesök på onsdagen... Jag funderar på om jag ska ta mig en tripp till Dalarna, men jag har inte riktigt bestämt mig. Johan kommer hem och på tisdagen måste jag vara hemma... men, jag har ju en vecka på mig att fundera! Och just i år så är det inte mindre snö där än här. Annars brukar jag åka ner, gå lite i skogen, lägga något spår och njuta av att kunna sova i mörker. Men, än har jag en vecka kvar att fundera!
Efter ett samtal med min vän Anette (TACK för att du finns och jag får häva ur mig!!) härom kvällen så typ lovade jag att följa med henne och Anna-Karin på dans i sommar... GAAH!! Vad har jag nu lovat!?? Fast... jag vet att jag behöver det, ha ha ha... se lite människor, utan flyktväg... ha ha ha och med det sällskap jag kommer att ha så kommer jag garanterat att ha riktigt roligt!
Igår träffade jag och Allis Lena och Dino. Vi gav oss ut på ett skoterspår som bar oss, eller, ja, nästan... ha ha ha... Fast jag hade mer tur än Lena ;-).
Jag jobbade ungefär som jag gjort på slutet... det är svårt med variation när skogen inte är tillgänglig. Det var svårt att springa långt, men det var riktigt långt och dummisen där ute var dold. Jag vet inte hur mycket hjälp man ska ge dem i detta läge, men jag hjälpte henne och det blev bra.
Dock satt hon inte kvar denna gången heller, något jag måste komma ihåg att träna!!
Även när vi körde markeringar så var hon på tok för lätt i rumpan! Alltså, mer stadga!!
Annars var markeringarna svåra. Men, det är ju bara att träna på... annars kan det ju inte bli bättre.
Jag blev GRYMT imponerad av hennes beteende när det kom en och promenerade. Då jag såg vem det var fick hon vara lös och jag tror inte hon hade en tanke på att hälsa på honom. Han stannade och pratatde, hon satt vid min sida. Han pratade med henne, hon viftade på svansen, men satt kvar. Underbara lilla skrutt!!! Sen gick han förbi där vi slängde markeringarna och så fort han gått en bit körde vi på och hon bara jobbar på... alltså... UNDERBART!!!
Jag är också nöjd med hennes pälsmarkering. Då hade hon förstått hur långt hon skulle springa, men hon grep fint och sprang direkt till mig med dummyn. Inga dumheter!!
Jag var också riktigt nöjd med henne stopp. Det har vi tränat lite hemma, men inte fått till så bra... Nu var de riktigt bra!! Snabbt stopp och ner med rumpan. Lycka!
Nu ska jag snart göra helg... känns skönt... en dag med sovmorgon, sen upp med tuppen på söndag! Hur ska jag fixa detta?? Jag måste lära mig att komma isäng i tid...
Hej hopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar