fredag 7 december 2012

Söndag...

Ja, idag är det söndag och i morgon börjar sk.... igen. Skoja bara :-), men det känns så och blir lite bak o fram när man jobbar helger tycker jag! Jag har i alla fall varit ledig två dagar och börjar jobba igen i morgon och jag vill faktiskt inte!!! Att gå hemma och grejsa på passar mig perfekt! I alla fall tröstar jag mig med att jag bara jobbar tre dagar, sen har jag sem i 4 dagar + helg i 2 innan jag jobbar nästa gång. Det jobbiga är att det dröjer nog till nästa helg innan jag får en sovmorgon... :-(. Gjorde två tappra försök nu torsdag o fredag... torsdag så messade Jennifer mig kl 7 att hon hade ont i huvudet... och i morse slog Johan på lampan på sitt rum (jag tror han har en strålkastare som går genom väggar) och sen sprang det en elefant in i Jennifers rum som trumpetade sin systers namn... pust! Snäll om hon sovit, javisst, nu satt hon på nedervåningen ochj grejsade och även om jag hade kunnat somna om så var det som att starta Skalmans mat o sov klocka, fast inställd på VAKNA (eller MAT ;-) ) hos en viss liten vit dam...

Ulrika, det blev ingen bokstart i onsdags, de döda telefonerna vaknade och med tanke på kaoset i Sthlm så förstår ni att de vaknade med besked! På 0,5 sek så hade vi 40 på kö... tungt!

I alla fall så har de lediga dagarna flutit på för snabbt... och som vanligt har jag missat/inte hunnit med att sova middag någon dag och nu när jag skulle kunna, så känns det rätt meningslöst, 19.15 på kvällen liksom, när hundarna ska ha mat om så där en 45min...

Igår var vi glada åt det varma vädret och i -15 eller något så gav vi oss ut med glädje på en långpromenad! hem och tinade/hämtade energi, fixade lite måsten och fast det tog emot något alldeles... och mina fingrar var rätt blå så tog jag två bollar med mig och ger ner till kyrkans parkering och tränade med Lizza! Det kändes inte så bra och... det blev för få tillfällen till belöning, samtidigt så tror jag att det var det nyttigaste träningstillfället på länge! Viktigt för att jag ska våga ta oss ett steg längre. Allt handlar ju om att hon låser sig så enormt på bollen och jag undrar om hon vet om en enda sak som hon gör när jag har den... Nu fick hon ingen boll om det inte var perfekt och jag var noga med att inte släppa på kriterierna (något som jag vanligen tillsist inte orkar hålla i. Nu bestämde jag att det skulle gå och att hon inte fick tränga och inte gå för långt fram, hon skulle vara stilla när bollen kom fram och ha fokus på mig när jag tog fram den och allt var supersvårt!!Tror hon  gick fot i 100 år och gjorde 1000 sättanden innan bollen kom till ett ta den. Och jag vet inte varför jag är så feg med att hålla inne belöningen på henne, hon slutar ju inte jobba för det och jag upplever henne inte som frustrerad heller... Jag gjorde också några inkallningar med henne med bollen bakom. Det fungerade bra! men, när hon visste att jag hade en boll i handen så var varsågod till bollen bakom inte intressant... Bra att veta!

På kvällskvisten sedan så tränade jag lite här inne med de båda damerna... Lite film finns i you tube-länkarna till höger om någon vill se. Dels lite plattformsträning och sedan rulla. Bira fick även sina obligatoriska näsduttar o dummy-duttar OCH så har jag lagt till frivilliga sitt i det också! Jennifer väckte mig ur dvalan och sa att hundarna aldrig erbjöd de enklaste beteendena längre och så började hon träna sitt (utan kommando) med Lizza och hjälp tänkte jag, det är ju bland det viktigaste hos en spaniel. Och ni kan aldrig tro vad frustrerad hon blev... hon testade ju allt, utaom att sitta... men, när hon kom på det så har hon ju bra flyt i det! Dutteriet med näsan fungerar bra och så fortsätter jag att döpa redan inlärda beteenden hos de båda och turas om att ha en hund liggande medan den andra tränar... och det fungerar för det mesta rätt bra! Jag klurar lite på vad nästa trix i inlärningen ska bli... Kanske ska jag lära Lizza att backa upp för en vägg och putsa lite mer på förra årets trix att backa uppför trappan :-)

Måste också berätta att jag är rätt sugen på att träna TJH nu och har varit det ett tag. När jag började så hade jag nog hoppats på fler träningar än en helgdag i månaden (och hittills alltid när jag jobbar :-( ), lite ni vet... vi träffas där ett par timmar då träning. Sen ska man väl inte gnälla, för jag skulle ju kunna ta tag i saken själv också... Men idag så gick jag och funderade och kikade och konstaterade att där skulle man kunna göra en rätt ok patrullsträcka... Enda minuset var att jag gick på en väg där bilar kör ibland, men då kan man väl kliva åt sidan?!? Så efter en bit till så åker öronen upp på Bira (de gör det titt som tätt) och det är sällan hon upptäcker något först... Hon jagar upp de andra, men de har ingen aning om på vad och sen blir hon bara mer och mer intensiv och jag börjar ana ugglor i mossen eftersom de andra fortfarande inte har en susning och vi närmar oss en kurva på vägen och så börjar Bira småvoffa lite innan kurvan och svansen viftar, hmmm... skulle hon känna lukten av ett djur, då skulle ju de andra vara med på noterna direkt, men nu var det bara hon och mycket riktigt, bakom kurvan kom en person och gick och när Bira fick se henne så började hon skälla på riktigt!! Riktigt roligt!! Jag trodde dock att det var någon med hund som kom, men det var bara Marta och jag fick tala om för Bira vilken duktig hund hon är!! Och så fick hon ju hälsa på Marta och var på sin allra gladaste sida :-). Nu ska jag köra dagen nosduttar innan jag glömmer bort dem ;-).

Hej hopp i snödrivorna, för nu tror jag minsann att hela Sverige har ett vitt täcke??

1 kommentar:

Ulrika med galningar! sa...

Men Marie, jag väntar ändå med spänning på att den kommer ;-) Ha det bäst i snön nu!!! Kram!!!