träning!

Japp, nytt år, nya möjligheter!! Ha ha... Igår så lyckades vi åter igen komma iväg på långpromenader. Jag tycker det är svårare när alla är hemma, men nu har jag tagit mig i kragen och knatar mest varje dag... det gäller att passa på när temperaturen tillåter!!

Sen på eftermiddagen, efter middagen... så landade vi (jag, Bira & Lizza) i en hög på golvet och sov... det var svinkallt, men Bira är inte den som ligger i en hög så där så jag hade inte hjärta att flytta på mig och dessutom somnade jag nästan =). Min arm unders, Bira ytterst åt andra hållet (sittande från början, men rullade alltså ihop sig) och med huvudet mot mitt ben, Lizza i mitten (också på min arm då...) och med Bira som kudde och jag hade Lizza som kudde =) =)

JOO!! Det har jag ju glömt... middagar... ;-) Igår åt vi något så trist som rester... eller?? =)... Älgfilé (kryddad m salt o svartpeppar, bara!) i creme fraiche (stavas??), ris och wokgrönsaker för den som önskade. Mmmmm... om man kunde få sånna rester oftare!! =D... Och nyårsmenyn bestod av det vanliga... räktorn till förrätt (m. räkor o ostbågar!! Ja, ärligt snott recept från en av brukshundklubbens funktionärsmiddagar), och sedan fondeu (stavas?) där vi lagade vår älgfilé, räkor (i smet), wokgrönsaker och så upptäckte vi att det inte gick att laga kroketter där, de fick bli stekta =D =D... Och sen skulle vi haft friterade bananer till efterätt... men ingen orkade och när Jennifer kom på att hon var hungrig så var klockan halv tolv och då förstår ni själva hur det gick med det! Tänker också lägga till att Lizza för första gången på en evighet var nödig kl 7.00 igår... URK för mig som behöver mycket sömn... Ni ska veta att när hon väckte mig kl 6.30 i morse var hon billig!! Men, idag var det inget för efter 2 klappar på huvudet och jag sen sov vidare så gjorde hon också det! TACK! Det har ju på sista tiden blivit lite ändringar på det här med sovandet... Bira har (peppar peppar) börjat kunna sova på morgonen... Hon sover faktiskt tills hon hör att jag kliver upp och då väcker hon sin husse =) =)... En dag här i ledigheten så vaknade Johan halv tio av henne och då blev han orolig!! Så länge (om man inte räknar Säs) har hon inte sovit sen hon hade lunginflamation förra våren... men, mamman sov länge (dock inte så länge) denna morgon... ha ha... men perfekt! Även Lizza, som börjat få in vana på kl 7 sover nu oftast tills jag kliver upp... Tänk hur det kan bli!! Prat om mat så hamnar man i hund... ;-)

I går kväll så gick jag ut och tränade med Lizza! HÄRLIGT!! Vi började med linförighet och det har blivit bättre!! Som det ser ut just nu kommer vi dock åka på att hon varierar sin position, men det känns som att vi i alla fall är på rätt väg nu och hon själv har blivit mer medveten om sin placering. Hoppas det håller i sig!!
Inkallning gjorde vi längre, den var OK, mycket fart och fläkt men fortfarande lite slarv i ingångarna! Jag hoppas det ger med sig... ska försöka klura lite över upplägget!
Sitt upp var bra... men det är svårt att hinna med att få till ett kommando och att hon inte sätter sig på mitt uppresande. Rimligen borde det vara ganska lätt att få bra stimulukontroll på detta och då få henne att ligga kvar tills jag säger sitt. Hon är ju ganska klok min hund =).
Stå fungerade inte alls särskilt bra... vet inte riktigt varför, men, jag ska backa ett steg och köra mycket frivilliga igen och sen "börja om" med stimulukontrollen... och kanske inte ha så bråttom =)... Fast jag tycker inte att jag haft det heller...hmmm... Skulle vilja börja med ligg (att hon lägger sig under rörelse, hon kan det frivilligt...) under stimulukontroll också, men det vill jag inte göra samtidigt som stå!
Sen la jag platsliggning, i min ensamhet... och det fungerade superbra!! Eller... först trodde hon att vi tränade sitt-upp igen, men när jag väl fick henne att ligga, då var det lugnt! Hon fick ligga lite olika länge (5-60 sek kanske) och jag var 15-20m från henne... Ska förska få med mig tidtagaruret nästa pass, för jag vet att jag räknar sakta... =).
Innan vi gick in så lekte vi här ute med en boll och bara med koppel på och hon var fruktansvärt svår att få att komma med den... Så, det blir mer träning i detta innan jag ens funderar på att koppla bollen! Det gäller väl att hitta ett mellanläge... och jag vill väldigt gärna lösa det här! Och hon ska ju snart kunna komma till mig med apporten och jag tror ärligt att det inte kommer gå lättare än vad detta gör!
Jag har funderat på apporteringen för klass 1 och tänker nog skita i den... den ger max 10 poäng och visserligen så kan man ha behov av dessa poäng, men jag tänker inte avstå momentet utan bara skita i att lära henne att vänta på kommandot apport... Vi har strulat en hel del med apporteringen och jag tror att hon kommer bli osäker (och ovillig) om hon ska sitta och vänta på mitt kommando! Och hon kan ändå få en 8:a på att gripa innan...

Johan o Bira tränade inne och just nu tror jag att han är inne i rätt tänk och lägger massor med krut på steg 1 på fria följet/linförigheten och att det ska vara med kontakt, dock accepterar han i nuläget halv-kontakt och det tror jag han gör rätt i. Hon har svårt för att ha 100% kontakt hela tiden och på detta sättet kan han nog bygga upp det... =)... Han kör också mycket klickerträning och frivilliga beteenden, de börjar dock varje pass med ren focus, men varvar sedan med frivilliga sitt o ligg (där han kräver snabba sitt o ligg, men också kontakt!) (och trix). Det var superintressant att höra honom berätta om hur han just nu kör och hur han tänker. Mycket av tänket kommer från att han har klurat ut att just klickerträningen och alla frivilliga beteenden gör att man får en enorm focus och kontakt från hunden. Den vill verkligen!! Och detta är häftigt!! Tror inte man kan förstå förens man själv har testat det...

När jag kom in så körde jag lite med Bira... vi körde frivilliga sitt, frivilliga sitt där jag viftar med vingen och idag viftade jag mer utmanande och det var svårare... och hon var redan nu ganska uppe i varv =)... Men, hon måste faktiskt lära sig att tänka trots att hon är uppjagad. Detta är ju inget mot hur hon blir när hon får den äkta och levande pippin i näsan! Vi körde sedan också några gånger med att Johan fick rycka i snöret och... ja, hon hoppar efter, men sätter sig sen (när jag säger sitt). Skulle vara intressant att testa ute och det skulle vara intressant att testa i en hage, så hon kan vara lös (som att hon skulle rymma från vingen =D =D)... Vi körde också en del övningar innan hon fick springa fram till vingen! Och detta tror jag på!!! Hon fick stå med mig (eller sitta), men inte skälla (eller pipa), vilket hon konstant gjorde när fågeln lades på golvet... hon fick inte starta förens hon var tyst... tredje "skicket" så sa hon inte ett ljud... Länge leve klickern!! Och tänket bakom, som ju även hunden får... Hon gick med mig, med löst koppel och väntade, ibland stirrande på fågeln (=vingen) (som vi ju också styrde efter hennes beteende, den landade inte på marken när hon lät...) och ibland något öga på mig... Jag klickade för ALLT, utom dragande framåt o pip o skall... Och det var häftigt att se!! Så stod hon där och väntade till jag sa "ta den" eller vad jag nu sa... Alltså, om man drar en slutsats av detta så kan hon ju inte vara för uppjagad (även om dessa övningar lugnade henne) så kunde hon tänka och räkna ut 1+1 OCH hon äter hela tiden godis... =). Nu kör vi hårt!!