lite det mesta ;-)

Ja, jag börjar med att svara på Lizas fråga... jo, jag har cyklat en hel del efter stora vägen. Fungerar rätt bra nu mera... före springerns tid var det dock förenat med livsfara, men springern gör ju att jag kan ha händerna på styret och sköta mitt! Nu har ju jag en jycke som cyklar för att springa... hon kan inte ens stanna för att skita! En gång sket hon när hon sprang... jag stannade givetvis, men då knep hon ihop och fortsatte inte förens vi cyklade igen... Vad ska man göra? Oj oj oj... hur man kan skriva... he he...

Igår var vi ute på fisketur! 5 timmar var vi ute, inkl fika... ni kan ju själva gissa om vi var ute-nöjda sen... och om man ens orkade tänka på att laga middag... Nu hade vi sån tur att svärmor & svärfar bjöd på middag i deras stuga och efter lite övervägande och koll på vad de skulle äta så åkte vi dit. TACK!! Det var super-gott!!

Fisket då...(bilder kommer), jo 8 fiskar tror jag det blev, någon riktigt fin abborre! Och Jennifer ÄR SÅ MALLIG för hon fick sin första sommar fisk!! Bira fick också komma ut på ett hörn, var lite rädd för krokar och så... hur som hels kom hon lös från där jag satt fast henne och ut på bryggan... då skulle Johan skrämma henne, så hon blev rädd för fiskarna och inte snodde dem... Han tog en och slängde den mot henne... SMACK sa det så hade hon fångat den i luften (det första i sitt liv- första lyran och första försöket...) och sen kan jag säga att den damen hon kan bita ihop hon och man ska banne mig ha en kofot för att få upp munnen!! Och där fick minsan husse för han trodde hon var lite fegis... ;-)

Det här med duvan... det handlade mest om en matte som inte kunde låta bli... hi hi... vi var på fotbollsträning och när vi var klara så gick där en duva och pickade omkring... åååå... sa jag till Johan, skräm den inte... vi kollar vad hon gör... så jag smög efter Bira och när hon fick syn på den och blev intresserad så släppte jag kopplet ochlät henne springa efter... Idiotiskt?? Vem vet?? Jo, men precis då så kom det några och skulle träna just där... tror ni jag hade någon tanke på VAR jag släppte henne? Och om jag skulle kunna få in henne igen?? Nope... det var Bira, hussen, jag och den lilla duvan, resten hade försvunnit... ;-) Nu kan jag ju också berätta att det inte blev som med sädesärlan, hon hade stenkoll på att den flög upp i luften och stenkoll på vart den flög och glatt skuttade hon efter... och jag... jo, jag började inse att vi inte var ensamma där =D =D. Hur som helst kom hon när jag ropade på henne och det blev bra ändå!

Nu ska ni veta att jag sedan studerat jaktprovsregler och rasstandard och allt möjligt... skulle vilja se ett innan jag säger till Johan hur han ska göra! Men... det känns i alla fall som rätt så rätt just nu... låta henne jaga dem lite och få upp ett intresse... rätt eller fel?? Ja, det får tiden utvisa... vi kampar ju också fast vi ska apportera... Gillar Berits (på sperring) teori i det här fallet... det hinner man fixa sen... =)

Nu (Sussa) ska vi åka på semester... en dryg vecka i Härjeåsjön-Häddal med lyxigt boende i Häddal och kanske får vi tid över att våldgästa någon ;-) och träna lite hund och... tja ni vet...

Nu ska jag äta glass, cykla & packa det sista, sen draaar vi! Ha det!