Idag när jag kom hem från jobbet var det metrar kvar till vår väg för vattnet... När Johan kom från bussen var det också långt kvar. När vi 1½ timme senare skulle åka på Sveg hade vår väg drunknat... och en massa barndomsminnen om översvämningar i Bommas blommade upp... tänk vilket djävulstyg för de vuxna och så roligt vi barn hade, i alla fall så länge det inte kom upp till husen. Minns att jag fick åka båt hem till mormor o morfar en gång och att det var 1dm vatten inne på deras golv... och jag vet inte hur många år de fick flytta ut korna ur fjöset för det fylldes med vatten... Nu har jouren kommit och börjat tina vår vägtrumma och det är nog tur, för där var redan ett dike...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar