lördag 1 januari 2011

Första...

...inlägget 2011! Undra hur många gånger man kommer skriva 2010 innan man lärt sig??

Här har vi milda tempraturer, nu är det -6, som rena sommaren... och vi har ju haft det riktigt milt de senaste dagarna, även om jag vet att det är stora lokala skillnader och vi har varit ner till -20 och sagt hej, men det är en enorm skillnad mot början (första 2v typ...) på december och veckan före jul...
Jag hoppas det gick bra inatt (& ev tid innan o efter) för alla hundvänner med raketer... Själv är jag mycket anti till detta smällande, men kan köpa att man smäller in det nya året (=tolvslaget)... MEN!! Jag blir stört FÖRBANNAD när man skjuter 21.30 på kvällen... PRECIS när man ska ut och rasta hundarna så de är klara före smällandet börjar... MORRR!!! Nu har jag inte skotträdda hundar, men det finns inget som så lätt kan förstöra skottfastheten som raketer!! Och man har som matte/husse ingen kontroll över skjutandet, kan inte avbryta när det behövs och jag är helt övertygad om att det är mycket fler ljud i raketerna än i ett vanligt skott! Men, det går så gärna över till skott sedan också, rädslan alltså... =(.

Just nu är ju Lizza inne i en mycket mystisk ålder... Tror aldrig de andra varit i den här åldern... men, hon är ju en egen individ och har lätt att reagera på ALLT som händer runt omkring (behöver antagligen träna mycket avslappning i olika miljöer med henne!) och det mesta möter hon på rottis-vis... Genom att säga BUUUUU -nu skrämmer jag dig!!! Och jag tror hon gör så även om hon inte blir rädd, hon lixom tror man ska göra så och får väl ofta responer på det... självförstärkande att skälla (på allt), kan det vara så?? Hon ger ju ett enormt kaxigt intryck, fast hon bara är min lilla Liten. Jag tror kanske att jag måste bli bättre på att bryta henne innan hon kommer till skällandet och få till det hela!

Givetvis så var det också hennes reaktion på raketerna som kom ovanför hennes huvud igår, och jag berömde (före skallet) och så vände vi och gick in. Bira är inte störtförtjust i smällandet (men har inte visat rädsla, bara... hmmm... svårt att förklara! Hon är kanske bara en normal fågelhund... som ju ska bli uppmärksam när det smäller!!) och att då ta ut de två ynglingarna... näe... de fick hålla sig en stund till fast de var sprickfärdiga!

I förrgår var jag ut i frysen och grävde och letade efter en tjäder som jag visste fanns där nere i gömmorna... MEN där fanns ingen tjäder!! =( =(... Så det fick bli den "supertråkiga" vingen istället! Så här började jag!

  • Frivilliga sitt (Bira sätter sig (jag är tyst o stilla) =klick belöning. 5-10ggr.

  • Frivilliga sitt när jag håller fågelvinge i famnen = klick belöning, ca 5 ggr.

  • Frivilliga sitt när jag viftar med vingen i olika höjdlägen (lågt = svårt), ca 10 ggr...

  • Hämtar koppel & Johan! Och knyter lina i vingen + lina runt krok i taket.

  • Jag o Bira går mot vinge, Johan drar upp den (när vi kommer nära) & frivilligt sitt = klick belöning... (2-3ggr)

  • Hämtar kamera & "riggar"
  • Fortsätter och filmar... nu har Bira jagat upp sig och kan inga mer frivilliga sitt, men vi jobbar på ändå!

Ha ha ha... och så ska ni veta att ni missar det roligaste!! Vi hade ingen som filmade utan kameran stod på en stol (vilket man lätt ser...), ja vi skrattar när hon kracshar, men ni skulle se henne FÖRE anfallet... Hon smyger, ser ut som en border collie med eye, stannar upp, så jag får nästan skuva henne till "attacken"... ha ha... hon skulle verkligen lura vingen!! Sen är det ett dumt ställe att göra denna övning på, vi skulle haft en krok mitt i taket, men skulle jag sätta upp en krok bara för detta så skulle jag mest troligt inte bli så populär =D =D. Nu är det ju tempratur så det går att göra övningen ute, men var?? Nu är det ju snö så Bira försvinner istället... =). Äh, vi fortsätter några dagar till inne, sen får jag hitta på ett sätt att göra det utomhus (=svårare) och så ska jag väl på något vis fixa mig en fågel (jag är världens sämsta jägare!!) så det blir ännu svårare... Ett steg i taget, men, jag är ganska nöjd ändå! För, hon satte sig i alla fall på mitt kommando!!

Lizza och jag har lekt mera inomhus! Tanken var att kanske flytta ut det lite igår (men vi fick besök, återkommer om det) och se om jag då kan få det att fungera, för det är inget problem inomhus. Hon vill verkligen vara med mig och ropar jag så kommer hon ända upp i knäet och hand-target är en skojjig lek!! Det känns superskönt, men jag vill ha ett mitt i mellan steg!! Givetvis måste jag ju börja med koppel utomhus och se om vi kan få ordning på det... sen får jag väl koppla lös Lizza och koppla leksaken istället... =) Vad tror ni??

Efter leken så provade vi lite apportering... Men, då var hon så uppe i varv att det inte fungerade så bra som jag vill. Något att tänka på! Men, hon kunde i alla fall bära den... Jag måste också komma ihåg att köra med flera olika föremål, generalisera det hela lite som det så vackert heter... och Lizza har ju faktiskt aldrig i hela sitt liv gripit en vanlig träapport =D... ibland undrar jag vad jag tänker med... ;-)

Så istället tog jag tag i sitt upp vid sidan... och eftersom det är något hon kan sen tidigare (frivilligt) så repade jag några gånger först (längesen vi gjorde det) och sen började jag säga "sitt" när hon satte sig... Här är det supersvårt att belöna henne liggande och inte få en hund som sätter sig upp på din (ofrivilliga) signal att du rätar på dig! Jag tycker också att det är svårt att träna det på korkmatta eller annat halkigt golv, för Lizza åker liksom bakåt när hon ska upp och hon kommer för långt bak. Men, detta kanske försvinner av sig själv när vi är på marken.

Igår kom våra vänner Håkan & Anna-Helena på besök, för en eftermiddags tår... det var (som vanligt) supertrevligt och vi får nog alla fyra prata om sådant som intresserar oss... P-O & Håkan om bilar, skotrar (men här blir det MYCKET gemensamt alla fyra och många minnen... =) =) ) och motorer, jag & A-H om jakt & hundar... ha ha... Anna Helena är nyfiken på klickerträning och efterlyser filmer på hur man börjar och hur det fungerar!! Någon som vet någon sån? På något underligt vis så lovade jag också bort en nötskrika, innan den ens är död... =S och en som är hel o fin... ha ha... nu blir det till att jaga... och ska jag lyckas skjuta något så är det ju möjligen en nötskrika, möjligen...

Intressen är faktiskt ganska intressant... När Johan var liten (riktigt liten) så var det 100% bilar, traktorer och lastbilar som gällde... 100%! Tror han kunde hälften av alla bilmärken innan han kunde prata!! Och när han pratade kunde han ALLA och så på bilarna på långt håll vad det var, även de här små bilarna som ser lika ut... Han kunde sitta i timmar och titta på lastbilar som åkte förbi på vägen och bara peka och studdsa upp och ner när de kom.. =) och det höll i sig ganska länge. Nu, visst, han gillar bilar, men inte sååå... tycker tex att det är dö-trist att titta på rally och så där. Varför försvinner intressen?? Är det så att de på något sätt "tvingas" på en och då försvinner de när man blir äldre, eller kommer de tillbaka sen?? Jag har ju kvar mina intressen... från det att jag kunde läsa lånade jag böcker om hundar på biblioteket! Jag kunde läsa vid 6-7 års ålder och lärde mig då var enda hundras som fanns i Sverige, utseende, storlek, användningsområde osv... och även om vi haft hund sen jag var 3 år eller något (och alltid runtomkring mig) så var det mest jakthundar, eller hundar som "bara var" och ingen som hade ett djupare intresse. Jag har också alltid jagat... jag kommer inte ihåg första gångerna jag var med på jakt, jag har vissa minnen från tonåren då jag var på dans på natten och sen klev upp och jagade morgonen efter... men inget från det att jag var liten, men jag vet att jag alltid varit med! Och de här intressena har ju aldrig försvunnit (jakten då ett tag kanske...), bara utvecklats och fördjupats... Sen så har jag ju givetvis också haft andra intressen som försvunnit... eller...hmmm... snarare... jo, försvunnit, men inte för att jag tycker de är tråkiga utan för att jag helt enkelt inte har tid och råd med dem (tex att rida)! Konsten att svamla iväg när jag skriver, den har också ALLTID funnits ;-)

TACK till mina UNDERBARA vänner för 2010 och jag hoppas att vänskapen består och att vi tillsammans kan glädjas åt den under detta året också!! Och TACK för de gulliga SMSen jag fick i natt!! DE VÄRMER!!! GOTT NYTT ÅR!!!

torsdag 30 december 2010

träning o mål


Japp, nu så här i nyårstider så börjar det egentligen bli dax att sammanfatta det år som gått och sätta upp mål (stora & små) för det nya året! Jag har dock inte hunnit fundera så mycket över det, men vet att jag inte uppnåt ett endigaste av mina mål för 2010, möjligen då att jag gjort MH med Lizza... om jag nu hade det som mål... ha ha... Sen hade jag ju tänkt att kanske hinna starta appellklass och lydnadsklass 1, men vi har inte varit klara. Så, då säger sig det sig själv att dessa finns under nästa års mål... =) och kanske ska vi också komma en bit till ;-). Drömmen vore att få till en riktigt bra inkallning på både Bira och Lizza, men då skulle jag behöva någon som sparkar mig där bak och ger mig uppgifter VARJE dag! Jag ska tänka lite till på detta med målen... =)
Ni har väl sett (till höger) att jag uppdaterar både filmer och bilder titt som tätt?? Ibland också när jag inte uppdaterar här... Igår fotade jag en massa bilder på Jennifer & Bira och de är för underbara!! Och Jennifer är superduktig med Bira!! Och Bira är supersnäll med Jennifer! De är härliga att titta på. När de kom in så gick Bira och la sig, vi skulle ut på promenad, men hon tyckte nog att hon var klar med sitt, men hon följde med och hade ändå en massa upptåg på kvällskvisten! Och appropå att fota... jag har shoppat mellandagsrea, ha ha, på nätet... en kamera, en ny LITEN fin sak att ha med sig i fickan! Sist jag och Johan var ute (filmer finns) så bytte jag batteri, Johan filmade kanske 1-1½ min, sen bytte vi batteri och när jag startade kameran så hann jag inte knäppa en bild innan batteriet var slut... MORR!! Och så fick det vara nog! Hoppas den beställda billiga lilla saken är bättre! Jo, Johan hälsar att bilderna är så ryckiga för att han håller i Bira på samma gång som han filmar!!

I förrgår, då lekte jag med min söta lilla jycke, inomhus! Om man läser en massa böcker (vilket jag ju gör) så står det att man ska börja inomhus, och där lära hunden att komma tillbaka med sakerna och här hemma så fungerar det superbra!! Jag kastade boll, hon kom med den och när jag ville så kom hon ända upp i mitt knä (sitter på golvet) eller så letade hon min hand för att dutta med bolen (!!!). Kändes riktigt bra! Ska försöka leka leken i köket idag, där det går att slänga längre och med mer fart på bollen!

Sen ska ni få höra... så tränade vi lite fritt följ (fot) och hon höll positionen ovanligt bra!! Låg nästan perfekt hela tiden... bara lite långt fram någon enstaka gång och... ha ha... jag blir osäker på om hon har förstått eller om hon bara är rädd för kompostgaller!! =D =D

Igår, då skjussade jag in Johan på Sveg till en kompis och passade på samma gång på (tog mig i kragen heter det visst!) att stanna vid ICA och träna Lizza!! Och... jag är rätt nöjd! Först kom en farbror med rullator, och jag klickade för att hon tittade på den, belönade, titt-klick-köttbulle osv... Och F-N vad bra det fungerar!! Är man inte snabb nog så tittar Lizza på mig innan jag hinner klicka!! Och jag vet, det låter bakvänt att belöna när hon tittar på "allt som händer", men tanken är att ändra hennes känslor för det hon tittar på, det ska inte vara läskigt utan "gott" och ge henne en mer positiv attityd. Läste sedan dessutom (mera) om det här i "Släpp kontrollen lös" igårkväll och det är verkligen häftigt vad man kan förändra genom lite tvärtimot träning! I alla fall kom sedan en tant med spark och hon gick mot oss, ganska nära förbi och jag klickade och köttbullematade för glatta livet =D och inte ett bjäff nu heller!! Men, så ska ni få höra... sen kom ett par, Lizza visade intresse och då bröt jag den träning som vi var där för och började klicka henne för intresse igen, och det gick kanon... så kom det ett konstigt ljud (även jag hoppade till) när de grejsade i baksätet och då, när farbrorn ställde sig upp och sa något, då började hon voffa på honom, stackarn! Men, han frågade om det var en valp... eh, ja, nästan svarade jag... tur hon ser så barnslig ut!! ha ha.. Lilla Liten...

Ja, vi tränade en hel del på att gå fot där på Ica och jag är SUPERNÖJD med min hund!! Även nu höll hon för det mesta positionen och du såg henne till och med stanna till och själv gå bak en gång när hon kom för långt fram. Nu har vi kanske egentligen inte tränat tillräckligt för att lägga på så här mycket störning, men jag ställde heller inga svåra krav på henne och bröt om det blev för svårt. Jag tycker ändå att vi fick till några lite längre sträckor (än hemma i köket) och just nu känns det som att vi kanske kan komma någonstans!! Tjohoo!!
Jag gjorde inkallning, på 2m, med koppel på och det var OK, några gånger tog intresset för kopplet och den jobbiga kamplek över som hon gärna ägnar sig åt och jag kan tänka mig att det i detta fall är för att hon tyckte att situationen var jobbig och hon var lite trött. De gånger hon gjorde det hon skulle var det lite slarv vid ingången, men inom det GK:a.

Vi gjorde en platsliggning (eller snarare flera korta...), med ryggen mot en snökant, och bara med avstånd där jag kunde stå på hennes koppel (2m) och med variation i tid mellan 5 sek o 1 min. Mycket bra!!

Sen jobbade vi lite med stå och att få det under stimulukontroll, ja jag vet, jag borde varit där för länge sen... men, vi är nästan där nu!! Tror jag ska ta och titta på filmen som canis har om stimulukontroll idag och se om man ska jobba med ett kommando i taget, eller om jag kan döpa flera beteenden på samma gång =). Tänker att det kanske blir rörigt... fast med tanke på hur vi tränade i början, när hon skulle lära sig allt, så borde det fungera med att döpa en massa saker också! Kom igårkväll att tänka på att jag beöver döpa sitt-upp till "sitt" också, vid min sida ni vet... Jag låg och försökte få ordning på klass 1 och vad som saknas ;-) och kom på att hon nog inte kan sitt från ligg under stimulukontroll... he he... Nyttigt att tänka ibland, så man inte bara står där!

Ja, ni ser vad häftigt det är! Helt plötsligt fungerar lixom allt och jag känner mig supernöjd!! Det är väl en del av det häftiga med klickerträning kan jag tänka mig... att man grejsar och fixar med små saker, man tycker allt står stilla, saker går tungt och så plötsligt är man där!! ha ha

Funderar på att gräva fram en tjädertupp ur frysen idag och träna lite sitt vid vilt med Bira. Jag måste nu ta mig ordentligt i kragen med henne om jag ska lyckas få till någon som helst lydnad på henne! Det vore grymt häftigt att få prova på ett jakt prov med henne!! Men, får jag inte stopp på henne och tillbaka henne, då går det ju inte... Hon är alltså en TYPISK clumber ;-)

Nu till det allra bästa, som jag totalt glömt skriva i julstressen!! Mamma & pappa har en superfinurlig granne... ha ha... Har ni tänkt på det här med globala uppvärmingen?? Ja, den som vi har drabbats av och som alla pratar om! Som gör vår planet varmare och varmare... Tänk vilken tur!!! Och tänk hur det varit annars... =D =D... Nu hade ju givetvis han ett mycket bättre sätt att säga det på och det är ju lättare att säga en sak (man ser ju oftast om den tilltalade förstår vad man menar) än att skriva det, men visst är det en tanke!

Nu ska jag sätta lite sprutt under galocherna och försöka få något gjort idag! Hej hopp!!

tisdag 28 december 2010

Ordning!


Japp, igår var det dax att få lite ordning i livet igen... Måndag, helt vanlig måndag, precis som vilken som helst... jag mådde pyton och höll på att glömma måndagsträningen!! Tur att P-O påminde mig... =)

Men, först ska jag berätta för er om den träning som jag och Jennifer pysslar med =)... Vi gick ner på kyrkans parkering och grävde oss en varsin snögrotta! Jag älskar att gräva snögrottor!! Sen kröp Jennifer in med köttbulle-laddning och jag kom efter med Lizza... Åh så roligt det var att hitta Jennifer i en grotta OCH åh så roligt det var att få krypa in!! Så vi gjorde några sånna övningar, Lizza letade inte Jennifer utan detta var en startövning. Dels att veta att det finns små mattar med köttbullar i snön och sen börjar man (kanske =D =D ) träna in markeringen på detta vis... Nästa steg var att jag knöt fast Lizza och täckte hålet delvis med snö och så fick Lizza hitta... sen hämtade vi Johan och han fick hålla i Lizza och jag försökte hitta/göra klumpar att täcka hålet med och snart var Jennifer helt täckt och Lizza grävde/tryckte sig in... Jubel i luckan!! Och detta gjorde vi om en gång till sedan och då brakade Lizza in genom taket, ha ha... men hon TÄNKTE precis börja gräva... Roligt hade vi, men ingen av oss hade varken telefon eller kamera (och det var halv snöstorm...) så det blev tyvärr inga bilder denna gång! Jag har valt att belöna Lizza med köttbullar, trots att kamplek skulle vara en bättre belöning för henne... detta efter att ha hört en polis berätta om sin polishundsträning och att inte vilja ha in kamplek där eftersom hunden även är tränad i skydd och han inte vill ha någon ihopblandning av uppgifterna... Nu är inte Lizza det och kommer aldrig bli, men hon har så mycket kamp och kan lätt komma på att hon ska slita och dra i mössor och vantar och därför ska jag i alla fall mest belöna med godis! Sen kan det ju givetvis bli en jackpott ibland... Johan tyckte nog det var jobbigast när jag grävde in syrran helt i snön och jag förklarade att dels finns det små hål och sen räcker luften i hålan lääänge... =) Jennifer, hon tyckte mest det var roligt!

Efter den träningen så gick vi på promenad, bara jag och Lizza... och jag glömde ta av mig täckisarna och höll på att avlida... Fy bubblan vad varmt!! Detta blev också en MYCKET nyttig promenad. Folk i byn var ute!! De skottade snö, hade läskiga mössor, läskiga spadar, läskiga glasögon och var allmänt läskiga... undra om min hund kan bli lavinhund... hmmm... eftersom folk är så allmänt läskiga menar jag... I alla fall, här märker man hur puckad och inrotad man är i sin "gamla" hundträning... När Lizza hoppar fram och säger -hallå där, här brukar ingen vara, jag tänker äta upp dig!! så river jag ifrån till henne... Sen upptäcker jag köttbullarna i fickan (kvar sen snöhögsträningen) och börjar istället med att säga "bra" varje gång hon tittar, innan hon hinner skälla och ge henne en lite köttbullebit. Vad händer jo, efter typ 2 rep så tittar hon på mig direkt istället för på det läskiga... Nu får ju detta upprepas vid varje person vi ser, men vad gör det?? Det går snabbare och snabbare för varje gång och för en gångs skull har folk inte bråttom till sist, de fortsätter ju att skotta snö fast vi står och tittar på... KANON!! Och med tanke på hur många gånger vi tränat på detta och hur snabbt man kan gå framåt i träningen så måste detta bara vara rätt metod!

När vi kom hem, så tror jag nästan att Lizza var lite trött, anar... men hon har hemskt svårt att koppla av hemma och jag måste väl ta tag i det också. AV är banne mig viktigare än på... eller... näe... Lizza har dessutom mer av när jag är ensam hemma... Och det kan ju bero på att jag mest skiter i henne... Några i familjen har en förmåga att pilla på henne när hon är uppjagad för att hon ska bli lugn, istället för att vänta tills hon blir lugn och pilla på henne då, eller jaga upp sig på henne när hon studdsar, bits och far fram och när hon sätter sig fint framför dem, då skiter de i henne... ( båda sakerna är för att de inte orkar med henne). Och någon har pippi på att leka med henne mest hela tiden... Bira vill ju inte och Lizza ställer mer än gärna upp... Så, det är svårt att se om Lizza blivit trött, men jag tror...

Igår, så tränade vi inne i klubbstugan igen! Inte så kallt ute, men... det är skönt och ljust inne! Och eftersom det som vanligt bara var jag så är utrymmet mer än nog! Det blev en något förvirrad träning där jag tänkte prova någon av SKL (Släpp Kontrollen Lös) övningarna... Det var kanske bra, men jag ska läsa på till nästa gång så jag kommer ihåg hur de ska göras... Tanken var klicka för att man knäpper lös kopplet, belöna på golvet och gå ifrån hunden... (har inte ens hunnit kolla om jag gjorde rätt...) och klicka för att den söker ny kontakt, och om igen... Men, jag kanske blandar ihop olika övningar... jag klickade, belönade ur handen (ha ha) la en godbit på golvet och jag gick, Lizza la sig ner och stannade där... ha ha... men så var jag lite rolig när jag gick en bit till och då kom hon, efter ytterligare en rep. så förstod hon och kom direkt! Och kan man sen göra denna övning där det finns lite störningar så kan det nog vara en bra övning, eller med en hund som är mer inställd på annat än träning... och Lizza skulle helt klart behöva den i skogen... Jag körde också lite ryck i halsbandet övningar (jag rycker och drar och klickar).
Fot, givetvis, där kan man gå mer än två steg och det är ganska bra, men jag kan för mitt liv inte förstå hur jag ska få min hund att gå längre bak... definitivt något att klura på!

Sen lekte vi! Kamplekte och med koppel på... hon ska banne mig lära sig att komma med sakerna till mig och jag började med koppel på, så jag kunde stoppa henne när hon skulle dra, och när det fungerade utan att jag behövde stoppa henne med kopplet så knäppte jag lös och hon drog... på med kopplet igen... men, jag har nu bestämt att leka mera och att jag ska lära henne att komma tillbaka!! Jag vet att det går! tror jag... ;-)...

Efter det körde vi inkallning och det gick galant!! Snabba starter och åt ena hållet helt perfekta ingångar och åt det andra halvdana... jag tror det beror på utrymmet... om hon tycker det finns plats att svänga runt! När jag lämnar henne för inkallning säger jag bara "sitt", ska hon med mig säger jag inget alls... undrar om det kan bli problem under fotet på tävling, om hon inte sätter sig vid en halt och jag säger sitt... ha ha... men, jag får nog skita i felen då.

Apportering och hör och häpna!! Jag sa för första gången apport när hon skulle gripa!!! Duktig jag är va!?? Hon blev mest förvirrad först eftersom jag de senaste tillfällena tränat mest på loss... ha ha... men hon har ju hjärnan på rätta stället min hund och fattade snart att hon skulle gripa och hålla när jag sa apport. Annars har jag ju sagt kommandot precis när hunden gör det den ska, nu började jag medvetet att säga ordet innan hon grep, något som sedan kommer som steg 2 eller något i signalkontrollsträningen... men det kändes bättre i just detta momentet! Jag behöver verkligen sätta kommando på en hel massa som vi tränar på och jag hoppas och tror att min hund också rätt snabbt blir signalklok... Lizza fick också springa efter mig med apporten, först baklänges och sen svängde jag runt och vi kom bredvid varandra och hon gjorde det så snyggt så ni kan aldrig tro!!! Hon visste precis vad hon skulle göra och åååå vad glad jag blir!!! Sen fick vi lite strul, med ETT felklick och hon började spotta apporten... men, den blev stabil igen och jag beslutade att nästa gång ska jag se om jag kan få henne att komma in fot med den.

Platsliggning, inte vet jag, men kanske 7-9m eller något (hur lång är klubbstugan??) och varierande tid mellan 5 sek och 1½min, en gång klev hon upp och jag gick då lugnt tillbaka och la henne och gjorde om, kortare tid och sen byggde jag upp det till en längre tid... Vad härligt det är med klickerträning!! Slippa bli arg och irriterad, bara göra om och göra det bättre!

Sen var tanken att ta ut henne en sväng vid ICA, men då såg jag att mitt däck hade punka igen!! Och humöret var inte det bästa och jag fick fylla luft både här och där innan jag åkte hem... Mackarna har inte de bästa grejjorna att fylla luft med och är det mindre än 1kg luft så behövs det en del... Det mest irriterande är att däcket varit inne på lagning runt lucia någon gång och... f-n vad typiskt!!

Blomsterhundar har gjort ett ganska intressant inlägg om Cecsar Milan som kommer till Sverige... och jag håller med henne i mångt och mycket, ja, allt tror jag... det tristaste med Cecar-metoderna är kanske just det att folk tror att man kan lösa ALLA problem (för all framtid) på 15min och det är också vad de väntar sig när de sedan kommer och ska gå kurs...och... äh... läs och fundera över det själva! Nu ska jag ta tag i en del viktiga data-saker... urk... men, dagen lär gå fort! Och så ska jag leka med min hund inne, vi ska leka hämta boll... ;-)

söndag 26 december 2010

skillnad...



Japp, det kan man säga! På julaftonskvällen när vi satt hos mamma och pappa visade termometern -37,4, nu visar den -7,5.... 30 graders skillnad!! Ja, igår så pratade de på de "lokala" nyheterna om att det skulle kunna bo isbjörnar i Lillhärdal =D =D! På vägen hem från Lillhärdal så sjönk tempen till -38 på något ställe och då visar termometern i bilen ca 2 grader fel... alltså -40... Gissa om vi sedan fick en chock när vi kom till Sveg (3 mil från Lillhärdal) och det "bara" var -30!! Och den härligt goa tempen höll sig ända hem och det började även komma små små vita flingor i luften... =). Sen hade det varit -36,5 även här hemma på backen... och då är det lixom KALLT!

När vi kom hem fick jag städa upp den vita julen som de kära fyrbenta fixat åt mig... en hundbädd (dyrare modell =( ) låg spridd över HELA köksgolvet, blandat med den svarta julen från Tanija... och givetvis även på en del andra ställen! Men, det kom inte som någon chock... hade en känsla av att det skulle se ut så när jag kom hem, för Bira-Bus och de andra var alldeles för uppjagade när vi var hem och rastade dem på eftermiddagen... Alltså, vi åker inte hem från Lillhärdal och rastar dem, utan vi åt en jullunch hos svärföräldrarna här i byn, bytte klappar och så och åkte sen till mina föräldrar för julmiddag, tomte och så... och rastade då hundarna där emellan! Är det bättre temp kan hundarna få följa till Häddal, men nu var det för kallt...

Igår så visade tempen då "bara" -20 och det blev en långpromenad med Bira och Lizza i alla fall. MYCKET välbehövligt!! Men en dag kommer man inte långt med... Idag snöar det och blåser och just nu har jag ingen större lust att gå ut och gå, men jag vet att om en timme eller två lär det bli en tur ändå! =). Jag funderar också på att gå ut och gräva en snögrotta till Lizza, ja, så jag kan träna henne alltså =)... och så får hjärnan bli lite trött också... ja, om hon nu kan det...hmmm...

Ja, det är ett tag sen sist jag skrev om någon bok... och det är nog mest för att jag kom av mig så totalt!! Först ska jag säga att hundsport special har landat i lådan och det är en av de bästa hundtidningar som jag vet!! Har läst den under många många år, och till en början för att få de djupare artiklarna, speciellt om arv och hur saker ärvs, vilket jag tycker är otroligt fascinerande!! Nu tycker jag ALLT är intressant och bra!! Och om alla raser... Just nu fastnade jag i kastration och hur det verkar vara en allmän uppfattning om att de ska lösa alla problem... de hundar jag själv sett som blivit kastrerade är det inte ens hälften som blivit bättre och jag tror verkligen att det är bättre att lösa problemen på annat sätt än genom att kastrera... sen hjälper det ju givetvis några, men att tro att de löser problemen.... njäää... det är nog bättre att rikta om aveln då så vi får hundar som folk klarar av... och sen sluta ställa kraven på vissa raser att alla ska kunna klara av dem! men, det är intressant att läsa, både om fördelar och nackdelar och hur otroligt fel det kan bli!! Visste ni att om en hund gör utfall för att den är osäker så kan kastrationen göra att den blir ännu mer arg?? Jo, för det är testeron (stavas??) som gör hunden modig och kastrerar man så tar man bort produktionen och hunden blir ännu räddare... och som ni vet beror den mesta ilskan på rädsla. Hmmm...

Jo, sen... släpp kontrollen lös... boken som jag väntat på och som dök upp i min brevlåda precis när jag behövde den som mest... och sen när jag läste att man skulle massera örontippar som var bortkuperade och hela svansen, även där svansen varit om den var kuperad... då kom jag lixom av mig!! Men, jag har inte gett upp och jag tror att det finns mycket vettigt att hämta och speciellt roligt blir det ju att läsa när det kommer in övningar som man själv redan börjat med eller varianter på sånna. Det känns ju lite som bekräftelse på att man har tänkt rätt. Boken börjar med en introduktion, och om vilka hundar som det passar att gå en SKL-kurs med och vilka som först behöver ta privatlektioner. Och jag tror att alla mina idioter skulle kunna passa att gå en SKL-kurs med... sen kommer ju problemet... man ska gå kurs och göra detta tillsammans med andra och jag... gör ju det mesta själv och det är ju där begränsningen finns och därför som problem faktiskt uppstår... men, om man gör ett moment tillräckligt många gånger, positivt, så man får flyt i det och sedan börjar generalisera det till olika platser och olika andra störningar, då måste det ju bli mindre svårt för hunden att utföra det även med flera andra hundar nära... eller tänker jag fel??

Boken är upplagd efter träff 1, träff 2 osv på kursen och där finns beskrivet på vad man gör på de olika träffarna och hur man kan variera det så det passar just de deltagare som är med just då. Det är totalt 7 träffar och jag har precis läst färdigt om den första träffen... så jag gissar att jag blir mer och mer positiv ju mer jag läser och ju mer jag glömmer massagen av svans och öron ;-).

Sen Lina är jag supernyfiken på vad du fick för tips att göra med Luzza och er "osamshet"! Skulle behöva få lite proffs hjälp jag också... fast jag egentligen vet vad som är fel... =)
Skillnaden mellan rottweiler och spaniel och vikten av aktivering... Bira snor saker, biter sönder dem, snor allt ätbart inom räckhåll och äter upp det, tar hundbäddarna och drar igång rottisarna på dragkamp så de sliter sönder den... osv... och det från första dagen man inte hinner aktivera och ju mer du drar ut på det, desto värre blir busen! Rottisarna är ganska coola... de gör inte mycket väsen av sig för att de får ha tråkigt några dagar/veckor, sen kommer det och kanske orsaken till att inte vem som hels ska ha rottis...

Jag har sett det lite nu, Lizza börjar spänna mot Tanija och jag har låtit henne göra det. Tanija har svarat, något hon ytterst sällan gör och jag har låtit dem hållas... det bästa för alla vore ju om de löste problemet genom att spänna sig lite och det trodde jag också de gjorde härom dagen... Lizza vaktar mig, ingen annan hund (utom möjligen Bira) får kramas med mig, för jag är hennes!! Lizza visade detta mycket demonstrativt här om dagen och riktigt klev in mellan mig och Tanija och tröck bort henne... och de morrade på varandra... Lizza med raggen rest hela vägen, Tanija lite lätt över manken... så efter en stund fick Tanija nog och fräste ifrån... inget allvarligt, utan mer -nu jävlar räcker det... Lizza "flög" till andra sidan köket med ett whoops, förlåt och sedan var det Tanija som demonstrativt var mellan Lizza och mig, och det var nog för att visa vem som bestämmer i detta hus, för Tanija är inte sådan... =). Allt frid och fröjd...

Sen i går (eller när det var...)... så hoppade Lizza på mig, klängigt, för att jag är hennes skulle jag tro, jag knuffade ner henne, för... jag är min egen... Tanija var där, alla var lite till sig för vi/jag hade precis kommit in. Tanija fräste ifrån, vilket hon alltid gör om de yngre (även Siri) inte uppför sig och tjolahopp så svarade Lizza och de rök ihop... Jag tror P-O som också stod där blev mest chockad =) och nu fick jag ju hjälp att dela på dem, något jag fått göra själv annars när det hänt! Men, när jag inte hann få in foten mellan dem så tog jag ljumskarna på Lizza och skickade henne tillbaka i köket och då var det ju klart. De är inte svåra att bryta, men typiskt rottisar som är explosionsfärdiga av energi... det brukar vara lite spännigt inne på vintern, även mellan Tanija och Siri och det är för att de inte får utlopp för energin OCH det räcker inte att få hjärngympa, de måste ha både det fysiska och mentala, annars blir det så där... och det får jag väl leva med eftersom varken de eller jag vill ut och röra på oss i -30 grader... rottisar i ett nötskal...

Nu ska jag gräva en grotta och göra av med lite överskotts energier... Kanske ska Tanija också få prova ;-)

onsdag 22 december 2010

GOD JUL!!


några filmer


på vår kvällspromenad har jag nu lagt upp! Kan kanske vara kul att veta att denna kvällspromenad var MYCKET lugnare och tråkigare än den kvällen innan... Har någon försökt säga ett allvarligt NEJ till sin hund, medan man skrattar så tårarna rinner?? Lyckats?? Hur??



Kvällen innan... Lizza dyker ner i snön... hittar där ett koppel som hon då bara måste kampa med!! Dyker igen... hittar ett nytt koppel!! Häftigt va!? Och det mest konstiga är att hon hittar kopplet under snön fast det ligger på snön...hmmm... Hon går omkring med huvudet under snön... På ett ställe drar jag upp henne, tror hon kommer att kvävas!! Man kan väl inte vara under snön hur länge som helst, eller?? På ett annat ställe försvinner hela hon under snön och sen ser du hur hon hoppar där under, fast du ser inte henne. Bara snön som guppar fram!!

Det har blivit mycket lite hundträning nu... dels är jag hel-halv förkyld, jag är trött, det är avslutningar hit o dit, jag har varit till Mora och julshoppat, och min hund är livrädd för att träna i hallen!! Plötsligt har jag blivit begränsad till vardagsrummet... i hallen blir hon 20cm hög och öronen tätt bakåtstrukna och svansen mellan benen och så flyr hon till vardagsrummet. Hon hatar verkligen kompostgaller!! Måste kanske ta tag i det så rädslan inte blir riktigt så stor! Grejjen är att när vi lagt in ett nytt golv där så ramlar gallren för en vindpust och kompostgaller har plötsligt blivit odrägligt!! Nu har jag köpt en typ barngrind som jag satt ut i yttre hallen och det känns toppen!! Det blir en till mot trappen senare...

Till Mora! Sussa var snäll och gjorde mig sällskap... Bira o Lizza var med och... tänk vad så lite kan göra en SÅÅÅ glad!! Lizza hälsade på Sussa där nere och de känner inte varandra... Och mest troligt för att Sussa är så himla bra så gick det så himla bra!!! Lizza gick bara fram till Sussa och ställde sig med sidan mot henne för att bli klappad. Hur lugn som helst!! Och jag blir överlycklig!!! Sen på vägen hem, så rasade lite av det vi packat och Lizza (som nu är rädd för allt som rör sig) vägrade sitta där bak... Nu hade vi bara en liten bit kvar innan det skulle packas om (och det var bara på lut, inte helt rasat) så Lizza fick sitta i Sussas knä resten av biten. TOPPEN för Lizza och jag är en mycket stolt matte!!

Julshoppingen!? En sele till Lizza (som drog lite, men skötte sig mkt bra när vi var in på djuraffären och provade), halsband till Tanija o Siri ( i tyg, kedjorna blir så kalla...), glucosamin, hundben och hundmat... ha ha ha... Sussa var duktigare!!

Våra älskade -00 börjar bli gamla... och det är fruktansvärt läskigt!! Här om dagen när jag skulle klippa klorna på Tanija så märkte jag ett tecken... när hon ser klotången så lägger hon sig ner, jag säger "på sidan" och hon lägger sig på sidan... men, nu gjorde hon inte det och ville inte när jag försökte heller... Och det är nog det första jag märkt, utom att hon allmänt är äldre... Supertungt och så vet jag ju att mammas & pappas Dix börjar bli döv, hans bror mår inget vidare och allt blir ännu jobbigare... I alla fall köpte jag glucosamin till henne nu... tanken är inte att förlänga något liv utan bara att göra det rörligare! Och jag är superfjantig, för det handlade bara om att inte vilja lägga sig på ena sidan lixom...

Kom på att jag kanske skrev lite klumpigt om täcken för någon dag/vecka sen... givetvis kan/ska man ha täcken på hunden om det är kallt och den fryser!! Det var inte så jag menade... om nu någon inte hängde med... det var mer att kanske inte börja för tidigt på hösten och sen innan man vet vad man har för hund... Tanija & Lizza fryser aldrig... typ... Siri, hon fryser när det är +5 och kallare... nu får hon inget täcke när det är +5, men kan få ett senare på vintern när det är kallt, om jag kommer ihåg det... samtidigt så äter hon snö för att hålla värmen och då hjälper ju inget täcke i världen!

Just nu är det -22 grader på backen OCH det snöar!! På riktigt, inget små-flur... vad hade det varit om det varit klart väder?? Nu ska jag ge mig ut på promenad och knäppa lite julkort =). Hej hopp!

fredag 17 december 2010

=)

DET SNÖAR!!! =)

Att lära sin hund stänga en skåplucka...

Ta en post-it lapp i handen (eller en bit tape med färg...), håll fram den. Klicka för minsta intresse i början (att de tittar på den). Här är ju hundarna olika i hur snabbt man kan gå fram. Man får ha lite känsla! Kom ihåg, hunden ska uppsöka handen/lappen... du ska inte jaga hunden med lappen...
Det är bra om man kan få hunden att trycka lite hårdare på lappen redan här ( vänta med klicket, eller klicka på vartannat tryck... de blir ofta lite frustrerade om man håller inne klicket, i alla fall om de vet vad de ska göra! och trycker då hårdare)

Öppna sen skåpdörren och håll lappen närmare och närmare skåpluckan och tillsist kan du sätta den på luckan. Med endel hundar kan man till en början behöva hålla handen nära lappen för att de ska förstå. Försök dock jobba bort handen så snabbt som möjligt.

Sen får man prova sig fram när det fungerar att ta bort lappen. Kanske behöver man köra varannan dutt ett tag, med och utan lapp...

Låt det ta tid!! Det är ju inlärningen som är det nyttiga i övningen och om du blir klar om en vecka eller två månader spelar ju ingen roll när det är ett cirkustrick =), bara ni har kul!

Är det verkligen lovligt att drabbas av förkylning IGEN?? Det är ju bara ca en vecka sen som jag nobbade pappa för att jag var tvungen att bota huvudet och så var det väl ca 1 vecka före det eller något och nu är jag där igen!! Supertung... Och kanske blir det inte bättre av att jag skottade en del snö igår och inte fick någon hjälp senare och nu alltså måste skotta resten också... och hämta ved =( (når inte riktigt upp till veden...) och städa har jag bara hunnit pytte pytte lite... och där har jag fått hjälp att stöka till i stället! Blir galen på det här!!

Bira tycker det här vädret är pest... snön bara klumpar sig i tassarna och då vill hon inte gå (vilket jag kan förstå), men hon vill inte heller stanna hemma och jag vill inte att hon bara sitter inne... hon blir ju GALEN!! Lizza blir helt galen av snön och studdsar och far fram och ska kampa i kopplet hela tiden och då jag är trött (har inte sovit på flera nätter nu... drömde bla en natt att jag åkte med Sussa till stockholm på utställning och att ringen öppnade 06.30... och hon skulle in kl 7, tror ni jag sov mer den natten?? Vi startade här ifrån på "morgonen"... Och inatt var PO uppe och sprang över något, sen kräktes Bira upp ett stycke fleecefilt som hon sen genast skulle äta upp igen för att ingen annan hund skulle få det och då blev det lite gnissel...(Johan sov borta i natt så Bira sov med mig) kl 3... och mina fingrar stank hundmat efter jag grävt upp det hela ur hennes mun, URK!) så har jag inte riktigt tålamod att på ett stillsamt sätt lugna min hund. Jag har lust att hoppa på henne!! Och igår så kom Siri på att de ju kunde ha dragkamp om hundbädden och nu var det inte om fleecefilten (för 10:-) som Bira brukar dra igång dem med utan när jag kom in så var den dyrare bädden i ca 30 000 bitar... Ja, halva var ju hel... Men, Lizza & Siri hade i alla fall roligt sa Jennifer...

Nu ska jag lägga mig på soffan... ;-) eller... där får jag nog inte plats ännu... =( men, något! Hej hopp i snöyran!