veckorapport!

Min veckorapport ser URUSEL ut!! På alla fronter!! Och jag tycker det är ur-jobbigt!! För jag mår heller inte bra av att ha det så här... men, jag hoppas den kommande veckan blir bättre!

I söndags var jag och tränade x antal timmar TJH med Bira. Och det är så himla roligt!! Biras jobb bestod av en patrullstig med 1 vindfigge. Här var målet att få bättre markeringar och drag mot figgen... :-). Vinden var lite lurig, men vid ett tillfälle som jag såg så markerade hon, dock bara med ett par sniff i luften och jag vill ha mer!!! Alltså fortsatte vi. När vi kommit "ur vind" så vände vi och skulle göra en omstart och då ville inte Bira sitta rakt och jag tänkte tjafsa med henne, men Bodil stoppade mig och mycket riktigt... direkt vi startade gjorde hon en supermarkering!! Så bra att jag undrade om det verkligen var en figge hon kände :-). Jag följde henne och fram till figgen kom vi! KALASBRA!!! Kan ju berätta att nästa hund markerade figgen på lika långt håll, fast från början av stigen... hmmm... lätt att bygga bra övningar då! Å andra sidan blir inspåren på olika ställen :-).

Sedan gjorde vi ett spårupptag. Alltså, en patrullstig och där det går över ett spår som hunden ska ta. Detta är Bira supersäker på, MEN hon kan lika gärna ta bakspår... något som vi definitivt måste träna på!! Kanske kan vi få till det när vi har ett sådant super-slut som en dummy med kaninskinn på :-). Kanon tycker Bira!! Sedan så hade Ludde problem i sitt spår (de var ca 30m långa...) och växlade till vilt. Resultatet var att vi satte Bira på hans spår och det tog hon givetvis glatt :-). Nu fick Ludde spåra ca 1m bakom mig och plötsligt blev det drag under tassarna :-) och så växlade nog Bira till viltet och Ludde kunde "köra om" eller i alla fall komma upp jämnsides innan Bira bytte tillbaka! Nu kom han på sidan av spåret och hon mitt i och precis när hon skulle gripa slutet så kom Ludde och tog det... ha ha... Vilken nyttig övning det blev!!! För dem båda... Ska bli kul att se hur hon spårar nästa gång... :-). Givetvis belönade jag då Bira med korv när hon inte fick slutet!

Lizza o Bira på vilostenen (står det på skylten ni skymtar i bakgrunden...) Hittade en stig och hittade den där!

Sedan har jag inte gjort ett enda nå med mina små godingar... Stackare... eller ja, efter TJH träningen blev det promenad med de tre som var med mig, Lizza o Tanija lös och sedan på måndag morgon lyckades jag hinna med en promenad också. Sen har jag knappt sett hundarna förens i går kväll då johan och jag slog på stort och tog alla 4 på långpromenad! Tur att Tanija är snäll och kan gå lös... Nu gick vi med pannlampor (var in och köpte en ny igår, nu ska jag banne mig se vägen :-) ) och på ett ställe där det är en plats (förvirrande!?) där det alltid verkar lukta av något vilt och Bira blev helt galen... Ja, de andra visade också ett större mått av intresse, men... Några av Johans kommentarer "jag önskar att jag hade tre chihuahuor och gick mitt inne i en stad istället", "tänk vad skönt med en hund som inte har något jaktintresse", "mamma, ska vi byta hund ett tag? Jag kan ta Tanija"... Nu var inte Lizza o Siri några änglar heller, men det blir aldrig samma i alla fall... Till och med Tanija tänkte kolla vad det var, men henne är det lätt att stoppa :-).

Sååå... det här med ligg-kvar respektive sitt-träning ligger inte på plus-sidan nu inför helgen... Men, vissa veckor kan bli hårda :-). Till veckan hoppas jag att jag bara är upptagen med annat en kväll och att resten är ledigt :-), sen ska jag ärligt säga att skallen blir rätt tömd av 8 timmar i skolbänken varje dag... jag som är van att vara ute och grejsa :-).

Bira o Tanija delar bur. Mysigt!!

Nu, innan jag bloggade blev det lite träning och jag lyckades hålla humöret uppe fast ögonen går i kors (kl var 12 både måndag o tisdag innan jag kom isäng (på tok för sent för mig) och sedan kliver jag ju upp vid 6 nu när jag jobbar... zzz...).

Lizza: ... ligg kvar fungerar bra när jag är nära. Testade med ca 3m nu och hon ligger lätt, utan kommando, 1½min. Sen är det lite svårt att jag går iväg, men det måste vi väl träna på.... och nu när det är mörkt är det extra svårt. Jag märker också att hon tycker det är jobbigt med bilar på vägen... Jag har tänkt på träningsskillnader och kan konstatera att en skillnad jag gjort med de andra är att jag belönat dem för kvarliggande och att de sedan får ligga kvar "en omgång till". Så, nu ändrar jag min träning (igen) och blandar de båda belöningssätten. :-)... Så får vi se!

Vi gick också lite fot, mest för att få upp lite fokus och så eftersom allt var lite spökigt och min hund är lite spökig!

Sen var jag hem och bytte jycke! Bira, hon fick äran att ha flexikoppel idag! Mitt hata-koppel... men, hon kommer längre ifrån mig och vi kan träna på avstånd också! Och vi gick ut på grannens täkt och körde sitt med visselpipa. Och det börjar bli ganska bra och det är kul med resultat!! Sen är det svårt med sitt under fart, sitt på långt håll (hon flyttar sig gärna närmare mig), och lite med stadgan medan jag plockar fram en godbit... Men jag tycker det känns ganska bra och så tänker jag på hur bra det kommer bli om en månad eller två om det är så här bra nu redan ;-)!

Siri har hittat en MYCKET bekväm sovplats...

OCH innan jag nu loggar mig ur så ska jag skriva om lite träningsskillnader mellan de två raser som bor här i huset... :-). Jag har tänkt skriva om det ett tag och har fått frågan rätt så ofta (oftast av clumbermänniskor) och nu har jag fått den igen...

Visst är det rasskillnader... rottisen har mer jaktlust, clumbern mer viltintresse, rottisen mer samarbete (om man tränat upp det på ett bra sätt!!!), envisast är nog... clumbern... OCH man kan inte bli arg på clumbern, då vill den inte vara med!!! Rottisen tål nog mer där... Båda ÄLSKAR att arbeta och vara med... clumbern är smartare, rottisen gillar kamp mer (vet att det kan tränas), clumbern älskar (kanske) mat mer...

En hög med hundar! Lizza o Bira närmast, Tanija bakom... Husvagns boende!

När jag tränar då!? Hmmm... jag föredrar att belöna med godis, och jag tycker inte det är någon större skillnad där... Ibland kan jag säga ett rottisen har mer precision, men samtidigt tror jag att det mer är en träningsfråga, Johan har tränat Bira, jag Lizza... Tanija har inte någon toppenprecision hon heller... och har aldrig haft (nybörjar fel??)... Och jag tror att tränar man positivt, vet vad man vill ha och har en bra belöning (jag fördrar ju där det är möjligt att ignorera fel som blir), då tror jag inte det är någon större skillnad... MEN clumbern är en clumber och tycker den inte det är tillräckligt roligt så kan den precis lika gärna springa till skogen och ha kul på egen hand... Kanske är det det som är skillnaden... rottisen rycker mer på axlarna (men inte på långa vägar i samma utsträckning som en schäfer!!!) och ställer upp en stund till... clumbern vill ha utdelning och bara glada miner!?

Nu ska jag mata sötnosarna och sedan natta oss tidigt i kväll... Hej hopp!

ps bilderna har jag laddat ner från mobilen och är ett års hopplock :-)