Smått & gott!

Ja, igår kväll tänkte jag skriva ett litet inlägg, men då kom Tor och hälsade på och då blev det hund-matning och sedan satt jag o barnen i dörröppningen och tittade på blixtrar och lyssnade på Tors härliga ljud! P-O han hade intagit en plats på härbret han =). Är vi knasiga?? Äh, vi är inte ensamma i alla fall, grannen satt också ute och tittade... Och ingen av de hundar vi har idag bryr sig de minsta om mullrandet och det är guld-värt!! Sen tror jag att man påverkar det lite själv också... här finns inga rädslor i luften, bara ett njutningsfullt lugn!

Jag måste ju berätta... här om kvällen, då gick vi hela familjen på en kvällspromenad med hundarna. Det är ganska mysigt att gå här genom byn med alla fina hus och så där... På vägen hem sticker plötsligt Bira in huvudet i gräset och svansen börjar vifta -viltvittringsviftning... Vi skrattar åt henne och efter en liten stund säger vi till Johan att ta med henne, P-O säger det är nog en groda... i nästa sekund fräser det till och sen blir det livat under tassarna!! I det höga gräset sitter det nämligen en katt!! Ha ha ha... men det roliga är att när Bira bara stod där så gjorde den inget, men när Johan tog bort henne, då anföll hon och Bira fick ett litet hack på näsan. Nu blev hon inte rädd för det och det är väl tur. I alla fall stod vi där med tre helt galna hundar, P-O lyckades släpa iväg med Siri, men jag kom ingenstans och var mest bara glad att vi förblev på samma ställe och att jag inte åkte efter... Som att det inte räckte! Då hoppar den stackars skräckslagna katten upp ur diket och springer vägen bort för allt vad den är värd... och då mina kära vänner ska jag ärligt säga att det var mycket nära att jag åkte den vägen också... Nu slutade allt bra i alla fall! Lizza är inte så superfixerad, visst när den sprang, sen skiter hon i det och jagar mest upp sig för att de andra hundarna jagar upp sig, men, jag tycker ju hon är en cooling!

Johan o jag har också varit in en runda på Mora BK och tränat. Lizza är en cooling även här och har ganska lätt att välja mig mot allt runtomkring. Det är super härligt! Andra hundar har hon ju dock börjat bjäffa på/mot och hon är på tok för kaxig för att vara en liten lort! Men, bara vi får möta lite hundar så känns det inte som ett stort problem att jobba bort! De möten vi gjort, är jag tillräckligt snabb och hinner klicka precis när hon spänner upp sig (innan utfall) så är det enormt lätt att få henne att själv välja kontakt med mig istället för den andra hunden och det är superhäftigt!! Tänk som jag slitit (och sliter) med Siri och att hon måste spänna sig och gruffa lite (trots att hon faktiskt är världens snällaste...) och så kan man lösa det så här enkelt... ha ha, hoppas jag ;-)

Lizza och jag jobbade lite med avståndsbelöning på olika beteenden, bla att gå in och sätta sig i utgångsställning fast belöningen står till höger om oss. Hon måste alltså "släppa" den och gå in för att komma rakt. Det här var supersvårt, men jag tycker ändå det gick bra! Musmattan fick komma fram igen efter ett långt uppehåll, även den med avståndsbelöning, vi provade att gå fint förbi koppen med belöning... gå fot kan hon ju inte riktigt ännu, och att gå fint var också ibland ganska svårt... koppen lockade! Och ännu måste jag passa lite. Tanken är ju även här att hon ska välja mig frivilligt och jag ska inte behöva stoppa henne från att gå till koppen. Kanske skulle det gå lättare om jag höll lite längre avstånd till koppen.

Johan han var på väg att ge upp rätt snabbt där i Mora, Bira var helt ofocuserad och så Lizza då ni vet... men jag pratade lite med honom och fick honom på fötter igen och de jobbade vidare och det gick mycket bättre. Jag kommenderade honom lite och gjorde så utan hund också! Alltså, jag höll i Bira och han gick utan hund. Nyttigt och han måste definitivt tänka på hur han svänger!! Annars så börjar de få halv-ordning i alla fall på de viktigaste momenten. De tränar på bra här i Säs också... letar en skuggig plats och kör lite! Bla så har Bira lärt sig vad Hopp betyder denna vecka. Det är underbart att se dem träna tillsammans!! Bira har en underbar attityd och vill verkligen, det är dock inte alltid hon förstår.... och så måste hon ju lägga in några små rundor då och då med lite tok-spring!! Nu fattas det bara att få lägga en platsliggning med lite främmande hundar också!! Hoppas jag kan få till det nu under veckan när vi är hemma...

Ja, här hemma jobbar jag och Lizza lite med apporteringen också. Det är lurigt och jag är antagligen på tok för mesig... =)... Men, ett steg i taget! Jag gör också mitt bästa för att loggföra detta och mitt problem just nu är att jag skulle vilja variera kriterierna, och hur skriver man då?? Jag vill variera att hon håller själv (0,2sek) och att jag drar mot... det känns som det behövs för att bygga ett bra grepp. Mest troligt betyder väl detta att jag inte tränat tillräckligt på just det att hon håller i och håller mot när jag drar, men det har ju varit 100% de sista gångerna jag tränat och då känns det som att jag måste våga ta steget vidare, för jag vet ju att det är hos mig som det sitter!! Skulle banne mig haft en apportör... där är det ju lätt som en plätt ;-)

Jo!!! Jag var ju ut och körde lite apportering med Bira... eller snarare tränade vi på "ut"! Jag la två dummisar på rad, rakt ut framför mig på en stig, 20-25m ut och så skickade jag henne först efter en och sen efter nästa! I nästa skick la jag en framför oss och en bakom oss, ungefär lika långt ut... Och hon har inga problem med detta... funderar faktiskt på att flytta ut momentet på ett hygge, utan stigar och se hur det fungerar. Hur jag ska lära in detta "ut" och att då gå rakt ut känns inte som ett mega hinder, inte heller det att de ska söka efter en "fågel", det är ju ganska likt bruksets uppletande! Näe, mitt problem är att jycken är på tok för smart för sin matte (och husse...). Nu har hon kommit på, att om hon tar dummisen och springer mot mig och när hon kommit halvvägs, då springer hon in i riset och lägger sig och då måste jag ropa på henne och då får hon en godis för att hon kommer när jag ropar... det som hon tydligen missat är att hon ju får godis även om hon kommer direkt... hmmm... ska se om jag kan öka belöningen och använda linan i några skick igen så jag kan lösa detta! I alla fall så gör hon så här med Johan också! När de har tränat klart och han går iväg för att släppa in henne (vilket hon inte vill, hon vill alltid träna mer...) då stannar hon kvar där de slutade hur mycket han än lockar och tillsist så ropar han "Bira hit" eller "Kom" och då springer hon i raketfart, då har hon ju varit duktig som kommer när han ropar och hon kan få sin godis... ha ha ha... och det är så utstuderat!! Jo, och då öppnar han grinden för att släppa in henne och då smiter hon, för allt vad de små benen bär, därifrån... så att husse måste ropa igen och lika glatt kommer hon igen när han ropar! Ha ha... Mycket kan man säga om henne, men inte är hon dum!

Ja!! Jag måste ju också berätta... satt här i förrgår eller något och laddade ner kort från kameran och kollar lite på dem... Då kommer Johan förbi och frågar över vilken hund det är på bilden... Lizza svarar jag... Åh, är hon sååå snygg?? svarar han... förstå vilken snygging jag har!! F-N!!

Nu ska jag läsa lite (Clicker Gundogs, av Helen Phillips) innan jag börjar fundera över att packa ihop mig. Bilder kommer när jag kommer hem!

Och, Liza... helt klart ska man lära hundarna att det kan ligga div konstigt både i uppletanderutan och spåret!! Jag tror det räcker att göra det någon gång då och då, så hundarna vet att även pennor, nycklar och mobiltelefoner är saker att markera... Fast... kanske ska man ha liggmarkering på mobilen, den kan spricka lite av omild hantering =D.

Tack Britt-Marie för bilderna!! Supersnyggingar!!

Ha det gott där ute allesammans!