I månens sken...

Ja... vad dålig jag blivit på att skriva!! Det har ju gått nästan en hel vecka igen och nu har jag faktiskt hunnit med en del som kan vara roligt att berätta om!!

I tisdags så bestämde jag mig för att åka in på Sveg! Mest bara för att gå med Lizza... och så behövde jag låna en bok på biblioteket. Sagt och gjort... Sen var det så att jag kom iväg senare än tänkt, som vanligt... Började med en lunch med P-O, sen tog jag ut Lizza och vi gick omkring lite. Jag har ju sett att hon är lite försiktig mot främmande människor, men bara hon kommer över det så blir hon nästan för klängig (fast det är väl också ett tecken på osäkerhet...)... Vi mötte någon och sen kom Agneta ut från nyan och en i hennes sällskap hade godbitar i fickan!! Och gissa om han blev populär!?!

Ja, sen är det ju ungefär lika nyttigt att möta människor som inte hälsar och då vi var ute ungefär vid lunchtid så gjorde vi faktiskt det!! Kanonbra!

Och sen fick jag syn på en lastbil som höll på att lasta av gods, så jag gick dit för att kolla... och han som tog emot godset pratade lite med Lizza när vi kom gående och jag sa som det var, vi var ute på miljöträning och min hund är lite försiktig med främmande människor och så hade jag fått syn på dem... Gissa om han skrattade!? Lizza knatade nämligen rakt fram till honom och sa Goddag på dig! Vad har du för roliga saker här... och så undersökte hon högen med last... ja... så kom lastbilschaffisen och han hade ju hört vad vi sagt och intog en stramare kroppshållning och gick fram till Lizza och klappade om henne (inget mes-smek där inte) och hon hälsade glatt... Och då fick de ännu roligare åt mig... ha ha... men det är ju kanon!! Och inget läskigt med åkande lastbrygga och smällande i dörrar... det enda som var lite läskigt där var när vi passerade den brummande lastbilen på 50cm, men det kan jag ta!! ;-)

Mest gick vi runt runt ett kvarter, det kändes som att det var där som folket rörde sig och så hör jag någon ropa på mig och det var Agneta igen och hon undrade om Lizza och jag ville komma in på körskolan och kolla läget... Toppen!! Och tusen tack!! Så, vi gick in i en hög hall, ner för en stentrappa (fick hjälpa henne i starten, men hon har ju bra gått i vår ute-bro-trappa på 2 steg förut) och sen in i en lokal med stolar och lite eko... Och där fanns inte en tvekan och ingen osäkerhet!! Vad glad jag blir!!! Och vilken dag!!!

Ja, sen var tanken -bibblan, hem, snabbt ut med Bira innan Jennifer hinner hem från skolan... Och så slog det mig... Varför ska jag åka hem och gå med Bira?? Hon skulle väl också må bra av att gå där... eller hur!?? Tänkt och gjort... Ut med Bira... sen väcker hon ju endel uppmärksamhet och vi fick stanna och prata med en hel del människor innan vi kom iväg och promenaden blev inte så lång, vi hade ju fortfarande Jennifer att hinna hem till =) Nu han vi inte hem till henne, men nästan och Bira var helt slut!! Fast vi inte gick så långt... ;-)

Nästa vecka ska jag försöka göra lika och så ska jag försöka ta mig runt "brorundan" med henne. Någon som vill göra oss sällskap?? Eller som vill möta oss så vi får träna på det?? =).

Ja så de stora hundarna då... Jag hade bestämt att de skulle få sig en sparktur, oavsett!! Så blev det... i månskenet, med reflexer och med pannlampa gav vi oss upp på andåsvägen och tog oss en runda... Och vet ni!? Det var ljuvligare än att köra på dagen... Nu var det inte helmörkt (var hemma vid 6...), kanske tack vare månen och en enda lastbil mötte vi... ha ha, jag undrar vad han tänkte... ha ha... men ni vet... den ljuvliga skogen... mörkret... hundarnas jobbande och glädje... ah! Jag konstaterade också att den max-fart som vi uppnår under våra turer, den kommer vi upp i när vi startar... Nu är ju maxfarten inte speciellt viktig... medelhastigheten är ju betydligt mer intressant... men det är rätt häftigt ändå på något sätt!

Sen har det under 2 dagar blivit prommenader i lössnö, nu fick vi inte speciellt mycket, men det blir ju ändå tyngre att gå i än att gå där det är platt och fint. Det blir ju också mer skritt än passgång och jag får en massa fysiologiska tankar igen... Skritt är ju en väldigt "dyr" gångart och den stärker ryggmuskulaturen, speciellt om hunden får lyfta sina tassar lite, som tex i skogen (eller i snö??), men det är ju då också viktigt att hunden skrittar och inte travar... Alltså måste det vara ganska nyttigt att gå prommenader i inte alltför snabbt tempo... hmmm... nu har jag ju alltid varit övertygad om att just prommenaderna är viktiga även om man kan tycka att hunden inte rör på sig speciellt mycket så tror jag att den håller en grundkondis och är lättare att få upp i en bra kondition när det börjar bli dax! Och det borde ju säga sig själv... sen är det ju också bättre med lite och regelbundet än mycket och sällan! Det blir mycket tankar i skogen!!

Ja, så måste jag ju berätta att Bira nu har blivit mycket bättre på att gå i koppel!! På TVÅ!! dagar!! Så underbart så ni kan aldrig tro... Lösningen...? Ja... jag hade nog provat det mesta... och det enda som vi egentligen tyckt fungera ganska bra var när vi med klickern belönade när hon gick bra... men i det kom vi av oss, för det är ganska styrigt att ha klicker, godis och hund och dessutom kallt åt fingrarna. När jag går så har jag ju dessutom oftast de andra två med mig också och då blir det ju helkört... ja, sen har vi provat "lyktstolpen" och... den fungerar, men liite oeffektiv (ensam) och kräver ju att man har 100% fokus på henne. Nu körde vi lite kombinerat mellan de två metoderna, fast utan klicker och bara med "braaa" och godis, men inte alltid godis =), men oftast... ja, det blir godis-matande i början, men f-n så effektivt!! Och det vi gjorde på kvällen kände jag av på prommenaden dagen efter när alla var med och DET är häftigt!! Hon blir inte alls lika gräslig längre!! Kommer inte in i det där läget när hon bara ska framåt och börjar hon dra tar jag mig tiden att stanna och är snabb som gatan att belöna när hon går bra! Toppen!! Och så mycket skönare och roligare att gå... =) =)

Igår på prommenaden, då kom vi på älgspår och det gillade Bira... så, hon gav sig ut på spårande i snö och spår där hon försvann =) (se bild). Kanske tur för bus att vi inte har så mycket snö som vi brukar ha... ha ha... Nu har vi ju delat med oss till södra Sverige också... tror det är snö i hela landet nu va!? Fast ni kanske tycker det är hemskt... själv älskar jag ju vintern och tycker det är roligt att ni också får det ljuvliga =).

Sen... nu vet inte jag om Baloo och matte Linda läser vår blogg regelbundet eller bara vid speciella händelser, men det var så precis att när jag och Johan gick den vanliga kvällsrundan så pratade vi om att vi nästa år skulle ställa till med födelsedagskalas och bjuda upp alla syskon hit... Vi kom på att ni ju kunde samåka :-D och då blev det billigare än om bara vi skulle åka ner... ha ha... lugn... och Johan, han fick syn på en lada som han tyckte vi kunde hyra in oss i och ha kalaset i och jag undrade lite över hur han tänkt om det blev -30 grader, vilket inte är helt ovanligt i januari... och då fick han tänka till lite extra, för det skulle nog bli ruggit kallt i så fall höll han med om... ha ha... ni vet hur det kan bli när man går och surrar lös. Ska dock tillägga att Johan och jag försöker smida en plan... så vi kan komma ner över på någon utställning, men vi måste lura pappan lite bara... vi kommer kanske på något bra! He he... Sen får ni väl komma upp på svenskvinnarutställningen i år!! Tror den skulle vara i Avesta och vår plan är att försöka ta oss dit! Eller så får vi alla satsa på clumber-specialen... var skulle den vara i år??

Ja, denna vecka har jag och Lizza två saker som vi försöker fokusera vår träning på. Hand-target, dvs att hon ska dutta med sin nos i min hand när jag öppen håller den framför hennes näsa och sen focus... ögonkontakt. Jag tycker att båda sakerna fungerar riktigt bra! Tiden hon får sitta vid min sida och titta på mig varierar jag, ibland en sekund och ibland 10 och hon är superduktig! Enda problemet är väl att om hon tycker det tar för lång tid till klicket så vill hon gärna gå framåt... men, tanken med träningen är ju just att öka tiden hon klarar av att hålla kontakt! Jag tränar också med min hand hängande bredvid mig, så som det en gång ska bli på tävling... Jag tycker ju att hon är liten och därför jätte duktig!! Sen får jag fortfarande panik ibland när jag tänker på hur mycket andra gjort när deras bebisar är i denna storleken... Duttande med nosen går också bra! Tycker dock mest att veckorna är på tog för korta... hinner inte riktigt med det jag planerat! Lizza har också fått en del träning på att gå upp på Tanijas matkopp (upp och ner) här tycker jag att vi står ganska stilla... hon tycker att metallen är jobbig att stå på... sen får man ju bakslag i all träning ibland, så jag får väl ta det lungt och jobba på! Än har vi gott om tid...

Igår, då var vi till Ytterhogdal och tränade med gänget där! Jag stoppade in de två ynglingarna i bilen och for. Gissa om besvikelsen var stor hos de två som blev kvar hemma...!?? Sen är det ju lite trist med torsdagar eftersom vi har kommunskidan då och barnen kör...

Lizza fick börja och jösses vilken chock hon fick!! Det kryllade ju av hundar och människor där... hon bjäffade, reste ragg, hoppade än framåt och än bakåt, var nyfiken och de var ju så förbaskat läskiga... Man inser ju att det verkligen behövs! Nu lugnade hon ju ner sig efter en stund och vi kunde träna på lite sitt, kontakt, följ mig (både vid sidan och när jag går baklänges) och så blev det också "kom" och "Lizza" träning! Tycker det gick kalasbra med tanke på att vi inte varit ute så där förut (varken ute eller med störning)!

Sen fick Bira komma ut och hon är också i stort behov av denna träning! Hon var först mest bara galen... lite hopp, lite voffande och hon hade ju gärna lekt en stund eller så med de andra hundarna... =). Nu gick det över rätt snabbt hos Bira och hon kunde fokusera lite på matten och faktiskt så kunde hon några saker med mig som hon annars kan mest med husse! Vi körde lite följ mig, sitt, och ligg och även ligg -stanna, där jag lämnade henne i 2 steg... Jag blev lite mallig då =). Ja, sen innan vi åkte hem så fick hon leka lite med Milou också... super roligt!! Sen har hon en speciell stil när hon leker kan man säga... hon är rolig att titta på!

Idag, så är det egentligen en spark-dag... men det är på gränsen till för kallt (-14,3) så jag funderar en stund till på hur jag ska göra... Tänkte Bira skulle få vila eller bara ta en kort runda för jag tyckte hon haltade igår... Men, det kan också bero på att hon blir öm i tassarna av snön som fastnar där när vi går. Jag har en "smet" som jag kladdar på och den gör det hela lite bättre, inte helt bra och det syns att hon blir irriterad när vi går... och så måste jag försöka ha på den lite oftare... oftast kommer jag på det precis när vi ska gå och då känns det dumt, att blöta upp precis när man ska iväg...

Och så måste jag ju jobba lite också... ;-) Kram på er!