semester...

Denna helgen har jag lovat att vara hästvakt. Rätt så skönt hade jag också räknat ut... åka dit i tid, ta en ridtur, gå en riktig promenix med hundarna i den riktiga skogen... kanske mysa framför TVn och någon bra film ( det får jag aldrig göra... ), käka lite krokar eller något och sen somna sött mycket tidigt ( + sovmorgon ;-) )... Tänk vilken dröm!!

Nu blev det inte riktigt så... resten av mitt hus stack på Sveg & skulle kolla på något bil-tjosan och då jag inte tyckte det var någon vidare bebis miljö så var det till att snällt stanna hemma... Nu är ju Bira en guldklimp, så det var väl inget bekymmer...

Strax före 20 så drog jag iväg, *ja ja, en promenix med hundarna & lite flyt så hinner jag kanske titta på en film* var tanken. Kom fram, kollade Juno lite... gick till huset... nyckeln i dörren *mutter, mutter, vilka slarvar...* OCH gissa chocken när jag möts av två jyckar, dessutom... sen var det en broder som tittade fram och sa tjena... jag höll på rulla baklänges...

Ja, men vi tog våra 4-benta, Raja var på semester från husse hon så vi var bara 4:a hundar... och gick på den efterlängtade promenixen... ja och där gick vi och surrade... så började hundarna uppträda lite konstigt... och så höll de på alla fyra... ibland mer intensivt, ibland mindre... björn sa min bror. Det är bara den som går undan så här, för det varade ganska länge. Nehej sa jag, bombsäker!! Tanija bryr sig inte om björn, hon skulle inte bry sig om det var björn hävdade jag bestämt!!

Sen svängde vi av vägen och bestämde oss för att försöka hitta en gammal hästväg när vi gick hem... det vore ju trevligt att kunna rida den... Nu hade vi bara gympaskor... och detta är alltså i skogen och det skulle innebära att vi skulle över en stor bäck... men kläder torkar ju, eller hur!??

Där blev hundarna lite konstiga igen och nu... nu var det ju bevisat... jag hade fel... Tanija kan visst bry sig om björn... för på ett hygge, i den mjuka sanden... där var beviset, färskt och tydligt och ALLA hundarna satte näsan i det (ett nalle-spår)...

Men, det var inte slut-björnat där... vi gick och hade till och från olika reaktioner på hundarna, men så blev de som besatta... Siri skulle bara fram, med näsan stött i marken, typiskt Siri när nalle varit framme... Kia och Zach började också... och Tanija... sen i en liten nedförsbacke, där jag har fullt upp med att bromsa Siri, då slänger sig även Tanija ut i kopplet ( så här efteråt undrar jag om det inte var så att hon fick syn på den just då... ) och... ja, det säger ju sig själv, 65kg hund som bara SKA framåt och nedförsbacke... jag lixom, inte flyger, men så när flyger man bara kan utan att göra det, fram... där framme går min bror... =) Och Tanija och Siri tar en varsin sida av honom... jag hade en blandning av panik och lättnad... det skulle bli ett mjukt stopp... han fick nog mest bara panik när han insåg att de kom på varsin sida... =D =D Men, där blev marken platt igen och jag lyckades bromsa upp dem och få ett stopp utan krasch... TACK OCH LOV!!

Då, just då sätter sig Kia... pang poff bara... och DÅ är nalle nära... hon sätter sig och väntar på att husse ska koppla lös... och så gör hon bara när det är nära... säker på att det är nalle? Joo... det fanns spår här också... Vi andas ( jag var ju lite utmattad efter resan och bromsförsöken...) och går vidare, lyckas ta oss över bäcken och vidare, mot tallhedarna...

Där, där Kia satte sig... där syntes det skillnad på ålder hos hundarna... Kia och Tanija låste blicken och öronen på samma ställen, de andra två de var mest bara virriga... eller så är det skillnad på hund och hund... Siri är ju som sagt inte sååå ung... =)

Hemma var vi vid tolvtiden... Men, du så skönt!! Älskar det livet!! Att lixom bara kunna gå så där... och jag kan säga att hundarna också var lagomt nöjda när vi kom tillbaka! Film?? Näe... inte jag... zzzzz... sen sov jag riktigt länge på morgonen också. Toppen!!

Och då var det bara att resa hem då... eller hem och hem... har ju tillbringat hela dagen på fotbollsplanen. Johan har spelat tre matcher idag, den första missade jag men de andra såg jag. Också en toppenplats för små Biror... mycket folk och spring, en och annan hund och livat hela tiden... man måste ju lära sig att sova och kunna "vara" överallt!!

Jag hoppas verkligen att jag får tillfälle att göra om det här många gånger i sommar... jag har ju en husvagn där... och så ÄLSKAR jag skogen där... Kan ju säga att vi tog en prommis idag också innan vi åkte hem... inte så lång, det blev bara en timme, ca, nu... men...mmmm... det är mina skogar... ;-). Tänk er... Igår fick hundarna gå lite längre innan vi åkte till Härjeåsjön också... Så här mycket har de inte gått på flera veckor =D

TACK broder! Det var toppen!!

När vi kom hem var det däckbyte som stod på schemat... och Jennifer ÄLSKAR sånt, hon är allt från en riktig prinsessa till en riktig mekaniker! Och Bira... ja, hon måste ju också vara med på ett hörn... fast ibland är det bäst att hålla avstånd ;-)

Hemma på hygget... måste bli bättre på att ta med lilla kameran... så man kan få riktiga skogsbilder! Jag gillar bilder med fart! Skärpa mm är mindre viktig... =)
SOV SÖTT mina vänner... nu ska jag väcka Johan och skicka han i säng... Och imorgon blir det en hård dag... en hund-dag, hoppas jag... =)