Åter!

Japp, nu har jag nästan landat i verkligheten, men bara nästan... :-). Det är inte lätt att komma från en superstressig vecka, in i semester och sedan slungas tillbaka till verkligheten med två dagars jobb, där man jobbar 10 timmar! Det medför ju dock att jag är ledig idag :-), men gissa hur mycket det står på måste-göra lappen!?? Nu har jag faktiskt skrivit dit en del roliga saker också, som att blogga och att träna hund! Nu är det ju så att i morgon så ska jag åka till Umeå för röntgenundersökning. Typ 50 mil med buss känns inte direkt frestande, men... Det positiva är väl att jag ska ta med datorn och snygga till och uppdatera min hemsida på vägen! Förhoppningsvis väntar vi ju valpar om så där 7 veckor... Sååå underbart spännande!! Hoppas det blir en liten flicka till mig :-).

Annars är jag just nu GRYMT sugen på att tävla och jag vill verkligen ha tiden att supertäna min hund så jag kan ge mig ut i mitten på maj och sopa banan med alla :-D :-D!! Alltså... jag måste träna massor med platsliggning och låååång tid!! Dax att ta mig i kragen! Men, när denna vårliga inspiration kommer, då brukar det gå lätt! Andra saker som just nu ger en längtan är bar asfalt och grusvägar med små grusiga områden. VAD JAG VILL CYKLA!!! Men, asfalt vill jag inte cykla på (även om det aldrig skadat tidigare hundar...) och grusvägarna är ännu lite för riskabla. Jag avvaktar någon vecka till! Sen så... här där jag bor... i södersluttning så tinar det väldigt snabbt på våren och jag är helt övertygad om att man kan lägga flera 100m långt spår här på barmark om man vill och går rätt! Men, jag har tidigare år haft bråttom ut och inte fått några lysande resultat här i backen och jag tänker därför inte ge mig ut där utan hellre försöka nyttja de bara vägarna till spår! Här i backen går nämligen rådjuren hela vår-vintern och ett spår där brukar sluta med att man blir osams om hurvida man ska spåra eller äta rådjursbajs och det tänker jag alltså hoppa över i år!

Nu! Vill ni veta hur veckan varit?? Ni vet den där underbart ljuvliga... ha ha... Kan ju berätta då om det finns någon ny läsare, som inte varit på sportlov med mig förut :-). Mellan byn Härjeåsjön (mellan Lillhärdal och Sveg) och brickamasten finns en liten skogskoja som mina föräldrar flyttade dit när jag var liten. Som liten tillbringade vi otroligt mycket tid där, i princip året runt (ej jakten) och varje helg... Jag tänkte skriva att där finns inget... och rabbla upp en massa onödig ting, men istället väljer jag att berätta att där finns en vedspis som hjälper oss att hålla värmen och som vi kan laga mat på, där finns plats för en vattendunk på köksbänken, vi har en fin gul slaskhink, ett utedass (med frigolitring!!) kombinerat med vedbod (och ved så det räckte!) och två våningssängar! Vad mer behövs?? Jo, det finns ett skoterspår från byn så man kan åka skoter eller skida/gå upp!! :-)

Och så undrar alla vad vi då gör där uppe... hi hi... vi är ute mycket, speciellt i början av veckan då vi hade ett strålande väder... men vi var kanske ute lika mycket i det mulna vädret också :-D :-D!! Vi går, åker skidor, läser, spelar kort, äter... latar oss, tränat lite hund, har varit ute på tjäderspelspaning (alltså klivit upp 05.30...) och snabbt som gatan har veckan försvunnit! Jag trodde aldrig Jennifer skulle stå ut med bara mig där uppe, men det gick galant! Den enda funderingen hon hade var ju över melodifestivalen... finalen var ju på lördagen och ärligt trodde jag hon skulle vilja följa pappa och brorsan hem då när de var upp och sa hej. Men icke... nu hade jag ju sagt innan att jag trodde de sände finalen på radio och hon fick lyssna på det om hon ville... Hon ville lyssna, men tog sin mobil och när jag släckte min lampa (pannlampa!) så satte hon i öronlurar, fast hon inte behövde, gulliga barn!! Jo, vi har ju en radio där uppe också... och en dag, då startade vi den, men efter 2-3minuter så stod vi inte ut längre och stängde av!! :-D :-D!! Den enda koll vi hade på omvärlden var då de sportliga uppdateringarna som pappa skickade mig med sms, TACK!!

Redan dag 1 eller 2 på en promenad så sa Jennifer till mig... -vad snäll Lizza är, varför har vi inte henne lös hemma? Jaaa... det kan man undra! Svaret är väl 120m till E45 skulle jag tro... och det är ju dit hon springer. Men denna resa gör verkligen att jag skulle vilja flytta till... en mer obebodd plats utan någon stor väg, för Lizza skulle verkligen kunna bli riktigt gårdsfast och jag tror hon skulle må så mycket bättre så! Men, hon är också en dröm på promenaderna, hon springer inte efter om någon hälsta på med skoter och åker därifrån, inte ens när morfar körde om oss på vägen hem med vår packning var det några problem att få henne att gå med oss!! Så jäkla häftigt!!! Nu vet jag att det är förbuds tid och jag respekterar den! Och skulle Lizza eller Siri visa minsta tendenser på att inte komma eller dra på egna äventyr, då skulle jag ju binda upp dem direkt! Bira får ju tex inte gå lös... Siri får gärna (och vill helst) följa med oss in om vi går in för att äta eller så. Lizza får stanna ute själv och allt hon gjort är att hon lekt och grejsat runt stugan... om vi velat att hon också skulle gått in, då har vi fått locka in henne med godis :-D!

Så... vad har jag tränat då? Med Lizza har det blivit linförighet, framförgående -där vi då focuserat på att gå längre sträckor. Vi har tränat i skoterspår och då har riktningen varit lätt att hålla trots att vi gått längre. Ska försöka hinna nyttja detta mera innan föret försvinner!! Hopp-stå, uppletande grunder (springa till matte med konstiga saker) och så blev det också en platsliggning i sådär 4 minuter med matten på 30m.

Med Bira tränade jag skogslydnad kan man säga. Jag satte lina på henne och så gav vi oss ut... lite feg är jag eftersom skaren burit henne men inte mig :-)... Vi tränade sitt och hit med visselpipa, att gå här (bredvid mig) och så använder jag "här går vi" när hon väljer fel väg... Om detta blir rörigt eller inte för henne, det vet jag inte, men nu när jag kommit på mig själv har jag gjort det så länge att det känna dumt att byta och det kommer ju av bara farten också... och hon verkar förstå skillnaden!! I alla fall är jag superimpad av henne!! Hon är superduktig!! Nu luktar det dessutom massor med fågel där vi var och hon vet ju exakt var de sitter någonstans... ha ha... men ändå jobbar hon med mig, lyssnar nästan hela tiden på pipan, blandar någon enstaka gång ihop sitt och hit... När morfar kom och kollade på oss tappade jag väl halvt fokus och så använde jag lite fel ord och då var hon på väg ut och visa morfar var fågeln var. Tur jag hade linan och kunde stoppa henne... Det häftigaste var att vi 2 ggr alldeles innan detta jobbat förbi detta ställe, och hon markerade att där var något, men fortsatte ändå att jobba med mig!! Sååå häftigt!!! Men, det absolut häftigaste av allt var nere på myren... där kom hon plötsligt på att hon skulle jaga fågel och drog innan jag hade en chans och linan låg nog lite åt fel håll, eller så fattade jag inte tillräckligt snabbt att hon drog... och när jag skulle springa efter henne så insåg jag att skaren inte bar mig :-), he he... jag visslade, ingen reaktion, jag ropade till lite argt och visslade sedan inkallning igen och vid det här laget hade hon nått fram till skogskanten, kanske 50-70m från mig... och ni kan aldrig tänka er chocken när hon vänder och kommer på min inkallningssignal!!!! Vilken jäkla dundervinst!!! Gissa om hon fick mycket köttbullar då!!?

I alla fall är jag supersugen på att träna jakt nu och då det inte är ansträngande, utan bara roligt för oss båda, så ska jag försöka pyssla en hel del med det nu de närmaste veckorna!!

Bjussar på lite bilder idag... men bara en del... man kan väl säga att det blev ett gäng... hi hi...

Hej hopp!