onsdag 22 mars 2017

när det är som bäst...

Just nu är det en massa fantastiska vänner som börjar vakna till liv efter vinterdvalan :-). Jag har träffat Liza, Anette och Anna-Karin, ibland samma och ibland olika tider och det är så KUL!! Vi har tränat lydnad, både inne och ute och kört lite hårda spår. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra, men det har också en nyttig sida, man får tänka igenom lite om varför det gick som det gick och så får man en chans att ändra på det!

I måndags var Allis väldigt tittig och hade svårt att hålla fokus på mig. Och det var ju stenkorkad av mig att försöka träna uthållighet i det läget... vilket jag givetvis gjorde... ha ha ha... eller jag skulle ha värmt upp henne längre tid innan jag gjorde lite enklare övningar med uthållighet. Men, eftersom jag bara är människa så blev det som det blev :-). Förhoppningsvis så har jag lärt mig något av det, annars måste jag väl ta mig i örat! Nu ska man träna uthållighet även dagar då hunden har svårare för det, men då kanske man ska ha kommit lite längre än vad vi gjort!

Jag har också tagit tag i projektet Lizza... ha ha ha... hon kan ju de moment hon behöver kunna för att starta lägreklass. Vi måste bara packa ihop och hålla ihop en hel tävling. Så, vi har nu börjat träna på att hålla fokus och inte flippa ur och att öka den mentala kondisen. PHU! Jag blir helt slut av det... så det är kanske min kondis som behöver tränas upp egentligen, ha ha ha.... Vi hade roligt och det gick förhållandevis bra... Och vad lättsamt det är att kunna belöna med boll och kunna ha vantar på sig! Tidvis gick hon riktigt bra fot, fast hon visste att jag hade bollen... roligt!

När Allis har fått en långpromenad så brukar hon vara nöjd rätt länge efter. Detta har givetvis med hennes intensitet att göra. Hon GÅR och hon ska vara först, ALLTID! Men, igår började det krypa under tassarna efter bara några timmar, vilket jag ju tycker är toppen!! Jag ÄLSKAR energi!! Så, jag gick ut och la ett hårt spår åt henne... :-). OCH man ska väl ta alla svårigheter på en gång!?? Ha ha ha... att jag aldrig lär mig... Ok, tanken var parkeringen vid gamla kyrkan... och kanske upp på skoterspåret efter, alltså bara ett halvhårt egentligen, eftersom det var snö även på parkeringen... och att låta det ligga en stund, kanske 20-30 min. Så, jag började på vägen. Spåret gick i vägkanten på vänster sida av E45:an, sen en 90 graders vinkel över vägen, en svag böj och så flera böjar åt olika håll och så gav jag mig så. Jag tänkte till lite och spåret fick bara ligga 10-15min... Vi gick ner och när jag kommer ner ser jag Johan sladda på parkeringen... Då var jag på väg att bryta ihop!! Allt hade redan varit skit hela dagen... Men, eftersom jag är stenkorkad så var det väl bara att fortsätta vara det... Hon spårade riktigt fint längs vägen. När det kom en lastbil satte hon sig och väntade... nu var ju spåret på sidan, så hon hade inte behövt det, men det gjorde hon.

Och där får ni inte veta något mer, för jag fick telefon och nu slutade jag för flera minuter sen och går hem istället :-D ;-)

Hej hopp

Inga kommentarer: