Japp! Jag ÄLSKAR verkligen sådana dagar!! Ändå var den bara en halv dag... Vad effektiva vi måste varit!! STORT TACK till Anette & Doris (o Jennifer) för en underbar dag!! Och TACK Doris för kubben! Ljuvligt!!
Vi började med att träffas kl 11.00 vid infarten till Härjeåsjön... Jennifer blev också med då hon tröttnat på sin kompis och därför hellre åkte med mamma och tränade hund :-)... Där la vi ett varsit spår, med olika längd och olika antal föremål. Sedan gav vi oss av till en "stig" och kollade av den och vinden. När vi gjort en plan så satte vi hundarna i bas och la ut Jennifer som ljudfigge och en ryggsäck som skulle vindmarkeras. Nu snurrade vinden så vi visste alla att det kunde bli hur som helst.
Jennifer var kanon som figge, uthållig och klagade inte, trots att det var myggit som gatan och hon fick vänta där i skogen i flera evigheter... Toppentjej! Och hon lekte glatt med både hoffe o schäfer! Det är ganska strångt gjort tycker jag.... och hon hade någon rolig kommentar om att de knappast var värre än när Bira tar godbitar (hon tar ofta hela handen :-) ). En enda miss blev det och det var mitt fel... men också jag som åkte på det... Nu så här efteråt så inser jag bara vilken ENORMT duktig hund jag har!!! OCH om Doris eller Anette funderar på vad Bira markerade så intensivt så tidigt på stigen så var det ljud från Jennifer!! Hon missade när jag ropade på vägen tillbaka och trodde hon skulle börja då... :-).
Stigen vi gick denna gång var riktigt lång... den längsta vi gjort... och hundarna gjorde ett kanonjobb! Och det var alltså ett ljud och en vind... Bira gjorde ett bra jobb tycker jag! Förutom den tidiga markeringen på ljudet (som nu tyvärr inte blev belönat) så hade hon lite svårt när vi verkligen kom fram till ljudet... Det kan ju bero på att hon haft ljudet i örat hela tiden och därför inte visste om hon skulle markera det, eller så var hon bara förvirrad :-). I alla fall hade hon lite halvsvårt att lokalisera ljudet, och när hon blev bombis på var det var så började hon skälla... hmmm... måste på något sätt motarbetas!
Sen var det en stubbe som hon markerade, hi hi hi... typisk "tjäder"... en svart liten sak som låg på sidan av stigen. Men, jobbar vi TJH så måste hon ju lära sig att strunta i dessa! Svårt som gatan... Sen var det ryggan och det var bland det häftigaste som jag sett tror jag... Jag hade bestämt mig för att springa direkt när hon vind-markerade... Inte sätta oss ner och göra som man ska... Detta för att hon ännu inte vet att hon ska markera doft och jag vill få riktigt sug ut. Hon tog vind supertydligt och jag hakade på direkt... Så tappade hon vinden och snurrade och grejsade och verkligen letade vind igen. Det var häftigt att se... Så gick vi i alla fall ut på stigen igen och där kom hon i den där vind-vägen igen och så gav vi oss ut igen och nu lyckades hon hålla den och vi hittade fram!!
Efter detta var Bira ganska trött :-) och nu då till det ännu häftigare... Trött jycke och dax för ett spår som legat ca 1½ timme... Gissningsvis närmare 1km långt (Bira fick det längsta) och 5 föremål ( 2 träpinnar, ett burklock, en vante, och en plastkniv). Och hon hade då 10-15min paus mellan patrullstigen och spåret och hon tar spåret, bestämmer riktning, jag byter till sele och sen var det fullt ös i spåret! Hon spårade riktigt riktigt bra och markerade alla föremål supersnyggt!! Hon hade något tapp i spåret, men jobbar hela tiden och reder ut det på ett bra sätt... VILKEN HUND!!! Vad avis jag blir!!! Jag vill också ha det där!! När lusten att jobba finns där fast hon är helt slut.... och hon liksom bara biter ihop och kör på!! :-) :-).
När vi var klara med detta tog vi en välförtjänt lunch på wärdshuset i Härjeåsjön! Jennifer och jag tog en varsin räkmacka (fast utan äggo majonäs)... Mmmmm.... och en massa hundsurr blir det givetvis :-). Sen var det ett telefonsamtal till pappa... han skulle jobba, men ev. skulle vi kolla lite på de sista passen... Nu var pappa hos några vi känner så jag och Jennifer åkte också dit... Tog en snabb kopp kaffe och bestämde att vi tar passen en annan dag!
Jennifer o jag packade in oss i bilen och tog oss upp till ett ställe där jag anade att det fanns hallon :-). Johan och jag kollade innan vi var till Gränna, men då var de inte mogna... Nu var de mogna!! :-D! Jennifer läste lite, plockade lite, fikade lite... och jag måste ju vara av något samlarsläkte och kan bara inte sluta plocka!! Ha ha ha... tillsist sa Jennifer att hon vägrade plocka in mina saker när det regnade, för då hade hon tröttnat... I alla fall var det bara en ynklig skur och jag tog en paus och rastade hundar, gjorde upp en eld så Jennifer kunde grilla sig en korv och plötsligt var det superkul att vara där uppe i skogen och jag kunde fortsätta plocka en stund till :-). Underskatta inte att få leka med elden!! Och tälja på en pinne :-)... Nu har vi i alla fall plockat av buskarna som var vid vändplanen, närmare 2kg var det... Nu är det så att på vägen ner så växer det också hallonbuskar, längs vägen... och där är det orört... flera hundra meter :-D :-D!!! Jennifer och jag bestämde att vi tar en tur i morgon dit... Laddar redan på morgonen, med hinkar, en bra bok och tändstickor :-)... Tänk vad gott!!!
Så var det det här med tävlingen då... I fredags... hi hi hi... Först och främst... ÄNGSSPÅR!! Lizza har aldrig spårat äng... Bira typ 3 ggr... ha ha ha... Lizza spårade som vanligt, kanske något bättre än vanligt... alltså URUSELT!! Hur ska detta sluta?? Ja ja... Denna gången slutade det med en missad slutpinne och därför NOLL i spåret! Vi körde sedan linförigheten, mest för att hon skulle få gå in på en ny plan, gå med tävlingsledare och få en belöning (igen)! Hon gick inte bra, men jag vet ju varför... Vissa saker fastnar hur lätt som helst!
Bira är som redan skrivits en superhund! :-)... Fast hussen tror inte på henne vad gäller ängar... Nu spårade hon de första 100m som på räls! Markerad pinnen som en Bira... men i första vinkeln blev det något och hon snurrade och snurrade och... tillsist bar det iväg, dock en liten bit utanför spåret och hon missade därför pinne nr 2, men avslutade sedan starkt igen! Budföring... hade kanske gått om hennes husse kommit ihåg att man säger marsch, inte "Bira, iväg"... ha ha ha... Lydnaden var sedan rätt Ok, nollade framförgåendet och en himla massa detaljer (naturligtvis)... och sedan så fick hon Bira-fnatt i hoppet och drog en rally-repa på planen.... Kanske hade de kunnat få poäng om Johan kallat in henne och skickat igen, men han bara skrattade och kunde inte sluta... hi hi hi... Avslutade med platsliggning och där var det 10! Underbart! 187,5p och de klättrar sakta men säkert på poänglistan... :-)
Nu ska jag plocka lite här hemma lite och kanske baka lite :-)... Gå med de stora, de små har redan varit ute... solen skiner, jag känner mig super-lat :-)... Hej hopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar