Ja, tycker ni inte om filmer och att de är dryga så behöver ni ju inte titta =)... men kanske någon vill se så... Det är Bira igen, som apporterar ute! Som ni ser har hon lina på sig och av 3 försök idag fick jag hjälpa till lite med linan på ett. Rätt nöjd med det! Sedan efter denna så släppte jag henne och vi körde ytteligare en. Och lite längre blev den och hon hade nog gärna dragit ett varv, men när jag ropade så kom hon snällt! Idag var det Johan som filmade (och hon gick faktiskt till mig ändå!!! Kan ha berott på leverpastejen??). Tackar för det... Bira älskar verkligen den här träningen!! Nu gick jag först på en tur med henne (3,5km), där jag efter 4 inkallningar pga rådjur gav upp och kopplade henne... och när vi kom hem gick vi in och plockade bort de rackarns snöklumparna som fastnar i tassarna, sen ropade jag på Johan och tog upp dummisen och då stod hon vid ytterdörren och pep... Jag VILL NUUU!! sa hon då...
Med Bira är jag super taggad och vet precis hur jag skulle vilja lägga upp träningen nu... Först nu, när det går att vara ute så kör vi apporteringsträning och får lite sprutt på den, med lite dirigeringar också och så där... sen när det börjar bli bart så lägger vi in uppletande (som ju blir som sök apporter inom jakten) och ut på kalhygge (där inget vilt finns ) och träna hur man går/söker under jakten... Kanon va!? Samtidigt som man jobbar lite hemma med lydnad... ha ha...
Med Lizza känner jag att jag inte vet... varför skrev jag inte när Tanija var liten?? Hur gjorde jag då?? Vad ska vi träna på?? Och så känner jag att jag kanske ska ta det lite lungt och bara skapa glädje och samarbete och inte prestera något "igår"... ja, ni förstår... kan vi inte bara ägna lite tid åt kula saker och få ordning på livet och pyssla in något från något moment här och där?? Det är ju en massa detaljer som ska läras in och sedan bli något stort och vi har ju all tid i världen på oss... eller har vi det?? ;-)
I torsdags hade vi miljötränar dag! Vi var först till Sveg, träffade Bettan!! Superkul och längesedan och jaaa... vore trevligt om det blev oftare! Sen träffade jag på några "gubbar" som jag kunde ha slagit ner... först lockar de på den söta valpen och så när hon hoppar på en av dem så hotar han med att ge henne en "nypa" och jag... morr... ja, de fick i alla fall höra att det finns betydligt bättre sätt att få hundar att sluta hoppa än att knäa ner dem.
Bira fick gå brorundan och där träffade vi en "farbror" som skottade snö och han var betydligt trevligare... =) Han tyckte att Bira verkade vara en trevlig hund och blev nyfiken på rasen... Sedan så mötte vi brandbilar med sirener på och för oss lantisar är det ett ovanligt fenomen... Jag blev orolig för att Bira skulle bli rädd för sirenerna, det låter ju inte lite och de passerade på 1m håll, men hon brydde sig inte ett dugg! Perfekt!!
Sedan på kvällen så hade barnen kommunskidan och jag fick äran att följa och då tog jag med Lizza och det blev helt perfekt! Barn som lekte, barn och vuxna som hälsade och bara positivt och glädje fast hon klättrade på dem och pussades... och så givetvis de som inte hälsade på henne!! Också viktiga!!
Grejen är... jag tycker inte hundar behöver hoppa... mest för andra, på mig var det inte så noga... men, Lizza hoppar/klänger för att hon är osäker och på något sätt så tror jag att det kommer försvinna av sig själv när hon blir säkrare (vilket hon definitivt INTE kommer bli av ett knä i bröstkorgen). Jag ser också när vi är ute på nya ställen så blir hon lätt lite klängig på mig också... Rätta mig om ni tror jag tänker galet!
Och så har jag läst... ha ha... Från valp till vuxen hund D2... inte helt klart än, men nästan... här finns en hel del bra saker att hämta. En sak som jag funderar på att testa är... att ha något i fickan, troligen blir det en bit brandslang, som jag stoppar in i Lizzas mun när hon blir busig och ska dra i/bära kopplet... Och så börjar vi apporteringsträningen där... Mitt hat-moment... Hur får man hunden att apportera utan att tugga?? Om man inte råkar på att ha en spaniel... ha ha.. Jo, jag är lite konstig och struntar mest i koppel bärandet/dragandet också, sen får det väl finnas gränser, men Bira sa jag aldrig till och nu är det långt mellan gångerna hon bär det... Lizza måste man säga till ibland, hon ska ju bara kampa mot och gå åt det andra hållet, men... kopplet kan ju användas som belöning sen också =)!
Vad tysta ni blev när jag sa att jag blir glad åt kommentarerna och att ni inte behöver känna mig för att skriva!!
Nu ska jag vara lite kock! Ha det & kram på er!
2 kommentarer:
Nja, jag vet inte riktigt om han skulle haka på, och han bryr sig inte när tikar löper, Sixten har inte kommit på de än, haha =)
Och lydnaden är inte särskilt roligt...de tycker inte Marley heller men det är väl för att jag inte tycker att det är kul kanske, men rallylydnad kanske är roligare :)
Appropå apportering o tugg. Jag jobbar utifrån Fannys metod. Anledningen till det är att bibbi är så snabb och tuggar gärna, mycket o snabbt så jag måste vara extremt noggrann just här. Hitills funkar det bra men det sätter hårda krav på min timing med klickern. Du funderar hur du ska jobba med Lizza...jag själv hade jobbat mycket med kontakt, följaövningar och byteslekar. Mijlöträningen blir det ju alltid tyvärr för lite av så det är också en bit jag skulle fokuserat på om jag hade haft en valp. Leka med andra (bra)främmande hundar än kompisarna hemma. Social kontakt med andra människor som gärna inte bara leker och ger godis utan också har en mysstund med lugnt kel o gos. Endast basmoment som sitt, ligg, sitt kvar, ligg kvar, inkallning. Hantering som tänder, borsta päls, kloklipp- mycket sånt. Momenten hade jag tagit sen till sommaren. Detta är mina tankar...ha det bra! www.123minsida.se/fallriesen
Skicka en kommentar