minnet....

Alltså, varför har jag så uruselt minne!??
Vet ni, jag missade att anmäla till den tävling som jag tänkt starta. Nu är det väl ingen katastrof, helt ärligt, nästan skönt. Det är en helg med mycket inbokat (den var på fredag kväll) och då behöver jag inte tänka på det. Men samtidigt trist, då det är kul att tävla och ha något som drar en framåt i träningen.
Nu har jag hittat en annan tävling och jag har satt en påminnelse i telefonen så jag ska komma ihåg det. Anmälan går ut i morgon och det är en torsdagkväll, men en vecka när jag är ensam hemma och då är det detsamma vad jag pysslar med ;-).


Idag jobbar jag in lunchen. Jag ska klippa gräset på klubben och stannar direkt efter jobbet. Jag hoppas att jag hinner innan eventuellt regn! Jag övervägde att stanna igår, är glad att jag inte gjorde det, för då kom det regn... Vi får se!


Igår blev det måndagsträning. Och ordentlig som jag är tog jag ut alla jyckarna!
 Cider var först ut... phu! Hon var otroligt markbunden och jag fick slita en del för att få henne med mig... och när man har sömnbrist så är det inte det bästa man kan pyssla med...Som vanligt går hon otroligt fint mellan det att hon doppar näsan.
Vi jobbade med inkallande, fokus, linförighet, lite rallymoment, hopp och så påbörjade vi inlärning av runda konen.


Lizza var nummer två ut. Det första vi gjorde var att bli osams. Vi stod utanför planen och väntade på att folk skulle gå in/ut så att hon skulle få det utrymme som hon behöver till andra människor/hundar. Så drog hon mot diket och när jag sagt till henne x-antal gånger så petade jag till henne i sidan och sa skärp dig. Jösses vad sur hon blev! Hon fräste till ordentligt och på allvar. Fel dag! Jag blev skitförbannad och frågade henne vad hon trodde hon pysslade med... hoppsan... Jag försökte sedan provocera fram samma beteende, men det gick inte. Jag antar att hon var helt låst i sin doft och när jag petade till henne så kopplade hon det med doften eller något.
Vi jobbade med lite rallymoment, att hålla fokus fast det var en "ny" hund där (som intresserade henne), lite bruksmoment... och så avslutade vi med att leka en del! Hon var liiite för het i linförigheten, hade ett ovanligt snyggt framförgående... Jag är nöjd med henne! Kanske ska jag anmäla henne också till lydnaden!? hmmm...


Allis sparar jag på... det finns ingen hund som kan göra en så glad under ett träningspass! Det är inte helt säkert att allt blir rätt, det är inte ens säkert att vi är i närheten av det, men hon är så himla glad och energin liksom sprutar om henne, och så blir man bara så där glad... :-)


 Här hade jag en plan! Planen var: fritt följ, rutan, runda konen, kryp och hopp.


 Fritt följ gör man ju lite som uppvärmning. Men jag har som mål att hon ska hålla en bättre position och vara mer med mig. Jag har ju testat att ha godis i handen och köra vad det nu heter, det här sättet som är så inne nu... men jag är usel! Jag får inte till det med att få godis i handen tillräckligt snabbt och jag har också svårt att komma ihåg att hon ska vara i rätt position när jag belönar. Hon ska alltså inte flamsa runt efter mitt "rätt". Phu! Jag har kört med handtarget istället och kanske kan jag få till något så småning om... men jag hade velat hitta en supermetod som passar mig bättre ;-)
Jag fortsatte med runda konen. Hon springer, det är inget problem... men oftast bara dit och vänder... jag ska se om jag ska backa bandet lite till nästa gång, så hon är med mig om att hon måste runt. Men, när jag säger "neeeej nu blev det fel" (utan allvar) då vänder hon och springer runt konen. Ja, ja, det blir nog, men det är dumt att få för många repetitioner där hon bara är fram och vänder... För oavsett om hon inte får belöning så lär det ju befästas.
Kryp. Alltså, det här med minnet igen, förra veckan tog jag fram en targetpinne. Jag la den på ett ställe där den är väldigt ivägen och där jag har min telefon liggande så jag ska komma ihåg den när jag går... Där ligger den väldigt bra som det verkar... Men, för att jag ska slippa gå så himla böjd och för att jag ska försöka få lite kontroll... hon har nämligen börjat göra allt väldigt mycket slarvigt och för fort, så ställde jag mig på knä och gick på knä. Jag vill ha henne vid min sida, precis som om jag går upp... det blev inte sämre av det här iallafall... och det kändes bättre. Jag antar att vi kanske kan få till ett kryp så småningom... kanske... :-)
Rutan. Här la jag ut en target. Det svåra här är att jag vill att hon springer ut i rutan och stannar där, eller allra helst, att hon springer ut i rutan och lyssnar på mig, ha ha ha... Hon springer helst ut och hämtar targeten... Nu jobbade vi lite med omvänt lockande i rutan och eftersom hon är en mycket smart hund så tyckte jag att hon fattade grejjen... Spring ut och bli kvar där. Vi fortsätter dock att jobba på det. Jag måste också bestämma mig för om jag ska stanna henne stående först eller om hon ska lägga sig direkt. Men, jag tror att det kommer ge sig bara vi kommer lite längre i momentet.
Hopp. Nu sänkte jag inte hindret. Det var lite för högt för den träning som vi gör just nu. Jag vill ju ha ett lågt hinder och en massa positiva upplevelser. Hindret är dock jobbigt att sänka, så det fick vara... Vi körde endast åter hopp och vet ni... hon hoppade som bara den!! Det såg ut som att hon hade superkul!!! Och det var en underbar känsla! Mer hopp! :-)
 Sen, medan jag plockade ihop ruta och kon och surrade lite så la jag henne i en ensam plats. Hon låg väldigt fint och stabilt. Jag funderade ett tag på om jag skulle be Lena och gå och skjuta en smäll, men det kan vi ta nästa gång.
 Hanna kom med ett gäng platta koner och låtsades kasta dem framför Allis. Kasta du sa jag, men då kunde fröken nyfiken inte hålla sig... då klev hon upp och plockade upp en. Ajja bajja sa jag och tog tillbaka henne och la henne igen. När vi sen gjorde om övningen så låg hon kvar och tittade knappt på konerna. Nu visste hon ju vad det var... Förutom det där med konerna så såg platsen väldigt fin och stabil ut. Men, vi behöver definitivt träna mer!


Hej hopp!