Lizza-less och blöta spår

En anledning till att jag inte skrivit så mycket är att jag har haft en massa för mig som stulit energi... Vi har ju haft utställning med lydnadstävling, där jag dock känner att jag gjort för lite, och bruksprov spår, där vi valde att välkomna alla anmälda ekipage, samtidigt som jag ju i september flyttar ut i husvagnen och även trivs bäst där :-).

Nu är den delen av det ideella arbetet klart och endast en del kursande återstår på detta året (för ÖHBK). Allt arbete är otroligt roligt och givande och skulle givetvis vara ännu roligare om några till kom och höll oss galningar sällskap :-), men nu är läget som det är och jag tackar för den hjälp jag får och ha ha ha till er som inte hjälper till. Rackarns så mycket skoj ni missar ;-).

Lizza-less har jag varit och halvt är... hon är dryg, jobbig, på, knäpp och vi kommer inte framåt och det gör mig GALEN!!! Hur svårt kan det va!?? Vi bara nöter och nöter och nöter, linförighet och kryp, kryp och linförighet och visst har jag träningspass då jag upplever framsteg, men det ser jag inte, för mest av allt händer INGET och vi trillar liksom tillbaka till ruta ett hela tiden... Jag ska väl se om jag orkar göra en plan för det och lösa allt i vinter eller om jag ger upp...

Dessutom så har Lizzan varit sjuk igen... nu fick hon fukteksem och har sett fördjävlig ut och hon har mått riktigt SKIT. Och vad jag än ibland tycker om den galna hunden så är det fruktansvärt att se henne lida så... stackars Liten!! Hon har för första gången i sitt liv haft tratt... Hon kunde till en början bara sitta helt blickstilla... i över ett dygn kunde hon inte röra sig med tratten och hon satt då hela natten... När hon har varit lös i huset har hon bara sprungit, och sprungit... jag gissar att hon ville klia sig, men hade för ont för att klia och därför försökte springa ifrån det onda... läskigt att se! Han har även suttit och gråtit nätterna igenom, vilket ju inte gör det lättare för matten... Jag gjorde ett tappert försök att smeta på diverse enligt skolboken och enligt egna tankar... Jag tror att det som gjorde susen var att jag fick låna Hannas klippmaskin (1000-TACK!!!) och kunde raka bort pälsen runtomkring och mitt i + dusch och lactasyd (stavas?) duschcreme. Möjligen också lite ringblomssalvan... grantjôrplåster hann jag inte testa, men det hade nog också gjort susen ;-).

Allt detta har ju gjort att jag typ genomlidit måndagarna och tränat Bira och Cider, men fråga mig inte på vad vi tränat... Men det är typ allt mina hundar gjort! De har fått gå ut och kissa, men inga långa sköna höstpromenader... Nu längtar jag UT!! Men nu jagar de älg i trakten denna vecka och det har jag inte någon lust att förstöra...

I lördags så mådde Lizza lite bättre och jag tog med mig BARA henne och gick på en promenad i skogen i Härjeåsjön efter att jag varit ute och jagat och så fick hon springa lös... och som hon sprang!! Först bara runt runt runt mig, sen allt längre och så blev det lite åka kana i mossan (jag gissar att det kliade lagomt skönt i mossan...). Ja, vi sov ju i avdelad husvagn med tratt också mellan lördag och söndag och det fungerade faktiskt!!

I söndags stod regnet som spön i backen, men ska man så ska man... Liza och jag hade bestämt oss för att spåra! Nu blir vår "mossa" rent livsfarlig när den är bl
öt... fötterna bara glider omkring och det är lätt att stå på näsan... Så vi bestämde korta spår och medan de fick ligga skulle vi köra uppletande. Bira hade inte spårat sen sista helgen i augusti... Lizza inte sen mitten på augusti... (konstigt att vi inte kommer någonstans i brukset!?? Undra varför matten hakat upp sig på lydnaden då det oftast är spåret som brister??? FY FY FY på matten!!).
  Lizza fick upplet och jag blir bara så imponerad av den hunden!! Hur många gånger har hon gjort detta i sitt liv?? Jennifer och jag började testa oss fram med avlämningar av diverse föremål i kojan på sportlovet för 1-2-3 år sen? Och sen har jag 1 eller 2 ggr lagt ut saker i skogen... Hon springer ut, letar, hittar och levererar snabbt och snyggt i hand!! UNDERBARA HUND!!! Jag tänkte köra två föremål, men hon fick fyra... :-). Och vad skönt det känns att ha tänkt rätt en gång!! Med den hunden, som bara vill äga ALLT så behöver jag "bara" träna inlevereringar... Nu ska jag "bara" kedja ihop flera föremål så är ju momentet klart :-). Fattas bara uppflytt till högreklass sen ;-).
  Spåret sen då... liggtid=?? Över en timme i alla fall :-). Föremål 10 + slut, vinklar: femtioelva... väder: regn, regn och lite regn... Hon spårade jättefint! Missade en del pinnar, men jag är ändå mycket nöjd med hennes arbete!!
  Bira spår... liggtid: 3-3½timme, 8 + slut och ännu mera regn... Den jycken är en klocka!!! En vinkel virrade hon lite i, men inte så det stör, annars var det bannemig helt klockrent!! Vilken hund!!!! Alla föremål med in och idag apporterade hon även metallen (annars brukar det vara mer typ passiv markering)... Tänk om jag tränade denna hund i spår, vilken stjärna hon skulle bli!!!

Och som om detta vore nog... det är väl lika bra att träna upp hundarna så här i slutet av säsongen ;-). På måndag efter jobb och efter besiktning av V70 så träffades vi igen, Liza och jag, men nu även i sällskap av Bodil (TACK för två/en härlig/a dag/ar!!!.
  Lizza spår, ca samma liggtid, samma antal vinklar och pinnar, men inte lika mycket regn :-). Nu spårade hon åter bra, missade lite fler pinnar, som jag dock såg och kunde ta upp. Tror att vi tillsammans missade 1 pinne... och det är jag nöjd med! Sen vill jag gärna att hon markerar pinnarna... det är bättre på tävling även om jag går och stirrar i marken...
  Bira fick ett Bodil-spår (=helt ny spårläggare) med två spetsvinklar. Och som vanligt... hon glänser den jycken!! Nu blev hon lite utstörd av något vilt eller annat, man vi kom "ner" på spåret nästan direkt och kom lite för långt fram i spetsvinkeln då... det blev en del irrande, men hur som helst löste hon det. Lite senare gick det över elljusspåret och då kom ett par och promenerade. Spåret vinklade och gick längs med stigen och det är häftigt!! Bira kollar en snabbis på dem som går och fortsätter sen spåra... Alla föremål även idag och de som gick bakom med en spårapp blev lite halvt imponerade tror jag :-D.
  Innan vi åkte hem så fick även Cider ett spår och det blev nu ett hårt spår. Äntligen!!! Det var lite förvirrat först, men så spårade hon kanonfint en liten bit, virrade lite och spårade igen. Men, det är väl så när man är liten... Men, detta kommer helt klart att gå galant och jag tog genast beslutet att fortsätta på den banan! Nu ska vi bara ta oss iväg och köra lite hårda spår!!

Jag har också anmält Cider till en kurs, bara för att få lite fart på mig! Nu kör vi!! ;-)