Jaaa.... den underbara fredagen då! Vi träffades på brukshundklubben klockan 10 och inledde med en del pratande innan vi, 4 tjejer och 7 hundar, delade upp oss och la spår åt varandra. När det var klart så gjorde vi en uppletanderuta åt Milou och Ulrika och gjorde det ganska tävlingsmässigt. Kul! Och jag tycker han jobbade riktigt bra!
Sedan surrade vi lite innan vi gav oss ut på spår! Anette och Majja (som stavas helt annorlunda) började och de gjorde ett TJH-påsläpp, ungefär. Alltså så patrullerade de över spåret och Majja gjorde ett supersnyggt upptag! Och hon spårade sedan riktigt fint tycker jag :-). Liza åkte ner till klubbstugan och gick sina spår, så det fick vi inte se... Sen var det Lizzas tur och... det var intressant! Hon markerade pinne 1, men la ingen energi på den... så jag tog tillbaka henne och belönad
e och grejsade en stund. Hon måste ju ta upp andras pinnar också!! Sen tror jag att hon genade på ett ställe i spåret, men är inte säker... och vi kom till slutet med en matte som bitvis var mycket osäker :-) och hade en pinne borta! Nästa gång ska spårläggaren få följa med och göra mig tryggare :-). I alla fall så har jag ÄNTLIGEN fått drag och sug i linan, så där så jag måste bromsa eller springa som en idiot!! Och det är precis det som jag vill ha!!! Min hund ska ligga i, jag ska känna när hon tappar spåret och vara hundra på det och dit tror jag att vi är på väg...

Sen så fick Anette lägga ut ett spår till Bira, genom uppletanderutan, där vi alla + hund, för en stund sedan klampat omkring... Mycket intressant!! Undertiden så hade jag påsläpp med Ulrika och Milou i deras högrespår! Och det var... annorlunda! Tillsist så redde han upp det och spårade iväg, och hur det såg ut kan jag inte svara på, men spårupptaget var riktigt snyggt och de hade fått ett högt betyg på det.
Detta med att lägga Biras spår genom en uppletande ruta är en del av en plan. Jag vill ju att hon alltid ska välja att spåra det spår hon är satt på att spåra, jag vill att människospår ska få högsta värde och tanken med detta är ju att lära henne att fokusera på den doft vi började med. Nu ska man kanske inte sätta henne på denna svårighet direkt, utan kanske börja med ett avledningsspår, men... varför? Blir jag inte sur och irriterad och vi kan få fram ett lyckande, då kan det ju inte vara fel!?? Nej, det blir fler sådana här spår, men också med förledningsspår och definitivt mer hårda spår!! OCH så fort jag har en annan spårläggare så ska jag tvinga dem att bära ut en fågelvinge också ;-). Det enda man måste tänka på då är ju vinden, så hon inte får den i näsan för slut och genar!
Sen bar det av till planen där jag började med att köra igenom Ulrika och Milou i högreklass lydnaden och vi utnyttjade att vi också hade två personer som kunde stå i grupp :-). Jag tycker att det såg riktigt bra ut... visst en del att putsa på, men det är det alltid!!
Eller började vi kanske med budföring på ynglingarna?? Hmmm... det gjorde vi nog, först Rocky och Liza och jag och Anette som störning... men Rocky vill inte springa till Ulrika, så efter några kortare lyckanden så fick Ulrika o jag vara störning istället! Och han springer verkligen som en raket och dessutom lydigt! Kul tycker jag!! Anette och Nala körde sedan med Ulrika och för att aldrig ha gjort detta tidigare så tycker jag det såg strålande ut! När jag och Lizza skulle köra fick Liza vara mottagare och jag började från början eller hur man ska säga... kort avstånd och tanken var att klicka för springande mellan, leda in, och låta henne starta själv... nu gick inte det sista, för det mesta, eftersom hon redan är lärd att vänta på kommando... Nu blev det kanonbra! Och jag känner att om vi lägger mer träning på detta och ökar avstånd sakta men säkert så ska vi banne mig kunna fixa det i appellen!! Nu kommer Johan och Jennifer också åka på budföringsträning med mig!! I massor!! :-)
Sen körde jag Ulrika... hi hi... och sen tog jag ut Lizza och tränade lydnad med henne! Och efter en hel del linförighet, som tidvis kändes riktigt bra och en del framförgående, så kom Ulrika och var tävlingsledare! Vårt svåraste ni vet... men vet ni!! Lizza struntade helt i vad Ulrika gapade och skrek i!!! YES!!! Inget trängande, inget för långt fram och bara... som vanligt!! Men, jag ska be Ulrika ropa oss på riktigt en gång också, när vi är själva på planen! :-). Jag tränade också en del på "stopp", som ju ska användas i slutet på framförgåendet och kanske kanske kan jag se en förbättring!! Nu blev det ingen plats-träning, men det får jag väl ta och köra lite här hemma då i helgen!!
Just nu känns det riktigt bra och att vi är på gång! Det enda som grusas lite just nu är att jag tror Lizza snart kommer gå in i löp och jag hoppas så mycket man nu kan hoppas, att hon drar på det en vecka eller helst tre!! För då hinner jag tävla henne kristiflygar-helgen, innan valpning, om hon nu paras :-).
Dax att få något gjort!! Fotografer: Liza, Doris och Ulrika! Hej hopp!!
1 kommentar:
Jaa det var vekligen en härlig dag :) Som måste göras om!
Kramar
Skicka en kommentar