Det här är för alla nyfikna och alla som vill veta ändå. Jag tänker inte hålla något hemligt, det är inte min stil... och jag hatar skitsnack... så fråga mig om ni undrar över något :-).
Under jaktveckan så hoppade Bira ur bilen och pep till, jag antar att det var där allt började. Hon var sen motvillig till att röra sig. Pass o skritt ville hon inte alls, men i trav flöt det på fint. Hon visade ingen hälta och blev sakta bättre, men inte helt sig själv...
Jag ställde ut henne på inofficiell utställning i Sveg och fick fin kritik (av en veterinär...). Men det var något som inte stämde... nu är jag helt veckovill, men jag tror det var onsdagen efter, eller så var det ytterligare en vecka eller två efter det, så var vi på massage hos en tjej som är under utbildning till fysioterapeut (inom hund).
Bira blev mycket piggare och gladare efter detta, så jag bokade in en tid till veckan efter. Nu blev Bira mycket sämre, men fortfarande mycket diffust...
Efter ca en vecka pratade jag med veterinär och Bira fick smärtstillande och vila. Vi satte ingen diagnos och pratade lite om olika sätt att få veta, men det kändes som att oavsett vad som var fel så kommer hon få samma behandling. På tisdag kväll får hon den första rimadyltabletten.
När jag kommer hem från jobbet på onsdagen så har jag en helt annan hund!! Glad och mycket piggare. En otrolig lättnad för mig!! Jag har mått ganska dåligt över att jag inte sökte veterinär tidigare...
På torsdag morgon när vi ska gå på morgonpromenad (för Bira endast 2-300m) och precis när jag ska ta på kopplet så tar Cider ett jätteskutt och landar mitt på Biras rygg. Bira säger inte ett ljud, men vänder för att gå. Jag lyckas stoppa henne och vi går ut och kissar.
När jag kommer hem från jobbet så tar jag Cider och Allis och går på en långpromenad, Bira kliver inte upp, men jag tänker inte så mycket på det...
När jag kommer hem igen så ligger Bira bara och skakar... Jag lyckas få ut henne för att kissa och tar av kopplet för att jag inte ska rycka till henne av misstag och som hon mådde var jag inte orolig för att hon skulle smita. Hon gick in i Allis hundkoja och ville inte komma ut, och jag vågade inte dra ut henne... Jag satte fast henne där och gick in och ringde djursjukhuset i Östersund, hon behövde mer smärtstillande än vad Rimadyl kunde ge henne...
Efter en del strul här hemma packade jag in alla 4 hundar i bilen och åkte.
Veterinär kände igenom henne.
När han öppnade hennes mun pep hon till, men annars kunde han vrida runt och klämma ordentligt på henne. Han undvek dock området där jag trodde att det satt... Men viss stelhet i att vrida huvudet till höger och något nedsatt neuroligisk... något på höger bak (om jag minns rätt). Alltså något med nerver, ytligt eller i ryggmärgen?
Man kan gör skiktröntgen för att se exakt vad det är. Behandlingen är smärtstillande och vila... hon är för frisk för att opereras. Så, vem tjänar på att undersöka hit och dit? Slipper hon ha ont är jag nöjd!!
Vi hanterar det hela som ett diskbråck, för det är mest sannolikt att det är det.
Jag hämtade hem henne på fredagen och hon hade då ett plåster med något morfinliknande preparat. Smärtlindring och jag antar att det också gjorde henne tröttare... men det var rätt hemskt att se henne. Hon hade fortfarande väldigt ont och låg och skakade långa stunder... De som sett bilder på henne och sett kragen... det var för att hon absolut inte fick komma åt plåstret. Minsta bit var dödligt.
Nu har det gått en vecka sedan jag hämtade henne och visst har det gått framåt, även om jag ibland ser att hon har väldigt ont. Ofta på kvällen, troligen för att det går lite för lång tid mellan rimadylen då.
Jag tvingar ut henne tre gånger per dag, och mitt på dagen tror jag hon tycker det är mysigt att bara stå ute en stund, studera hönsen lite, lukta i gräset osv.
Att jag får tvinga ut henne tror jag är för att hon tycker det är jobbigt att bli lyft ner och upp för trappan.
Inne bor vi vardagsrummet. Jag sover på soffan och det är gräsligt!! Den är 30 cm för kort... ha ha ha, men vad gör man inte... Jag hoppas P-O kommer och hämtar den så jag kan flytta ner en säng istället :-).
Bira har ett mindre utrymme här och på natten så är där en mitt del för Allis och Cider och en ytterkant för Lizza. Länge leve kompostgaller!!
*********************
Annars så jobbar jag på att hålla mig till mina träningsplaner och att hålla Allis mage i form. Just nu äter hon Carrier lamm & ris. Hon har gått på bara det i ca 2 veckor och under denna tid har vi varit ut en natt (lördag-söndag förra veckan). Jag har en teori... dels gör kanske maten sitt, denna innehåller endast lamm som protein (jag tror kyckling är skit för henne!), sen kräver hon aktivering. Förra veckan testade jag lite långpromenad varannan dag och lydnad/apporteringsträning 2 ggr/vecka och då verkar det fungera... På fredagen så hämtade jag Bira och på lördagen så jagade jag och då fick hon inte göra något alls... Men, detta är som sagt bara en teori :-).
Denna veckan har vi gått alla dagar! Matten behöver det också ;-).
Även Cider har fått följa med på måndagsträningarna. Jag har tagit mig i kragen och kört lite med henne (ja Liza, jag stannade och körde henne också i måndags fast jag inte tänkte, ha ha ha)... åååå vad jag önskar att hon alltid vill vara med mig och inte försvinna i doftvärden... Hon är så j-kla duktig!!
Lizza har jag varit lat med, men idag fick hon ett litet lydnadspass här ute. Det är också så att jag har lite dåligt samvete över att lämna Bira helt ensam hemma. Jag är orolig att hon ska bli ledsen...
Jag hoppas det blir lite spår imorgon... och kanske lite budföringsträning :-).
Nu ska jag natta flocken.
Hej hopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar