Jag har inte bloggat sen club show. Mest för att jag behövt tänka och på hur man kan uttrycka sig utan att göra påhopp på andra, för hur fel man än tycker att människor uppför sig så har man ingen rätt till påhopp och jag har heller ingen anledning att sjunka lika lågt som andra gör. Och med detta säger jag väl allt jag vill ha sagt?
Jag gillar att jobba med hund. FEL! Jag älskar att jobba med hundar. Jag gillar att lösa problem, jag gillar när det flyter på... och jag ÄLSKAR att se dem utföra sitt ursprungliga arbete!
Första "egna" hunden var en border collie... Vi hade för lite kunskap, det var en tuff hund, men vi fortsatte ändå försöka få till någon vallning... Det var det han var född till och det fungerade på hönsen. Var djuren större blev det för mycket tänder och dyrt...
Nästa hund var en rottis och tanken på att jag inte skulle starta henne på bruksprov fanns inte... det är klart jag måste testa!! Hur svårt kan det va? Eh... vissa saker var ju inte helt enkla kan jag ärligt säga... men jag hade kul på vägen, lärde känna otroligt många fantastiska vänner och... det är väl därför vi har hund som hobby??
Rottis nummer två köptes från en mer extriör kennel och hon var nog den fulaste hund jag haft, ha ha ha... (hon var också den absolut snällaste hund jag haft!!)
Och så gör man, eller? Man köper en hund från ett ställe där man gillar typen... Man gillar utseendet, eller motorn, eller kombon... Men, jag tycker inte någon är dum i huvudet för att den inte väljer samma som jag... Vi väljer för att vi vill ha något särskilt och ibland blir det kanon och ibland blir det inte som man tänkt sig... Vi har alla olika mål och förutsättningar och mångfald är otroligt viktigt inom en ras!
Men, bara för att jag gillar att jobba med mina hundar och tycker vi har kul tillsammans så betyder inte det att jag tycker att den extriöra delen är oviktig. En hund utan rätt extriör håller inte för arbete och en hund ska vara rastypisk. Alla hundar har brister, några större, några mindre... Du har din smak och jag har min, för mycket av det som står i standarden är tolkningsfrågor (även håriga tassar och pälsade öron antar jag ;-) ).
Jag vet att Allis väcker uppmärksamhet. Hon har en härlig energi, gör folk (som ser förbi extriören) glada... Hon är ingen snygg hund. Hon har för klen benstomme, för flat bröstkorg, något hängiga ögon och krokiga framben (och helt säkert en massa andra skavanker också). Det här är inget jag önskade mig, inget jag förutspådde, men det är det jag fick. Jag fick också en härlig attityd, en underbar arbetshund, en cooling inomhus och en hund som är trygg i möten med främmande människor och de egenskaperna kunde jag ana mig till redan i valplådan.
Och hur det än är så ska hon leva och bo med mig och då är hennes personlighet 1000 gånger viktigare än hur hon ser ut och så är det för de allra flesta människor... i alla fall för oss som lever och bor med våra hundar!
Hej hopp :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar