ÄNTLIGEN!!!

Det är äntligen på rätt mycket nu :-). Äntligen tar jag mig tid att skriva något här... äntligen en dag då jag bara "skrotar" hemma, äntligen dax för jakt, äntligen...

Min tanke var att skriva en hel del här och så dokumentera Ciders framfart i livet här, så jag skulle ha något att gå efter sen, när min nästa jycke står för dörren... och sen är det rätt mysigt att kunna gå tillbaka och minnas när de var små. MEN som vanligt blir det inte som jag tänkt!

Men, jag börjar med en Lizza rapport. Lizza är mitt dåliga samvete just nu... Hennes sår på tassen ser helt ok ut. Det har nästan helt torkat ihop, det är bara en liten liten fläck som jag är lite lur på. Hon går mest på 4 ben nu, men har perioder där hon fortfarande skuttar på tre ben. Lizza försöker jag hålla i stillhet och jag tycker hon klarar det över förväntan, men ibland måste hon bara skaka loss lite ;-). Jag har nu i dagarna förlängt hennes promenad för rastning lite, men jag törs inte riktigt gå längre än. Klicka något vågar jag definitivt INTE! Även om det skulle vara något lugnt och stilla så har hon inte riktigt förmågan att göra saker lugnt och stilla... men snart så... Jag måste ju också berätta här om dagen när jag skulle klippa klorna ute på gräset. Jag sa ligg, hon slängde sig ner och började krypa... go-jycke! Funderar på ett ängsspår nu på kvällskvisten!

Bira... hon försöker ge mig dåligt samvete, ha ha ha... och det borde jag kanske ha... Vi har tränat en del. Simningen, där fick vi ett bakslag (hon sprang och gömde sig) och sen tappade jag liksom sugen där. Hur gör jag nu?? Men så här om dagen tog jag mig i kragen och åkte och badade lite... Och min taktik var nu att gå tillbaka till sättet vi använt tidigare, slänga nära och sen längre och längre ut i vattnet, med EN ändring... Avståndsbelöning! En kopp på stranden med kycklingpastej i :-). Det kändes jättebra!! 2 ggr försökte hon ta belöningen istället för att simma ut, hon tyckte det var för långt ut... då tog jag bara lugnt upp koppen innan hon hann äta något och satte ner den igen, utan att säga något. Och då gick hon direkt ut och hämtade :-). Nu ska jag bara ta mig i kragen och testa några gånger till innan det blir för kallt!
  Vi har också varit ute och tränat fält. Dels här nere på täkten och sen i skogen i en myrkant. Hon är ganska duktig. Har lite för mycket koll på mig och jag rör mig på tok för mycket! Jag ska försöka se vad vi fick lära oss på Stokke-kursen som jag var på för något år sedan och sen kanske köra med våra stolpar, även i en mer naturlig miljö. När vi körde på myren tänkte hon smita efter något vilt (troligen älg...), men jag fick stopp på henne och vi kunde fortsätta jobba!! Känns härligt!!
  På klubben så har vi jobbat med kedjor och snabba stopp. Liza fick hjälpa mig med stoppen en dag och den övningen behöver vi mer av!! Kul är den också... Sen försöker vi göra många olika saker innan hon får springa till avståndsbelöningen. Jag tycker det går riktigt bra, sen så behöver vi givetvis jobba ut så det blir längre och längre tid, men vi är i alla fall på väg!! Detta kedjebyggande ska då användas i rallylydnaden, hon ska veta att belöningen finns där, om hon bara gör lite till... och sen också till nästa års debut i bruksprovets lägreklass! Vi ska banne mig visa att det går ;-)!
  Planen var ju att starta Bira på prov i år, jaktprov alltså... och jag har det fortfarande i bakhuvudet, men har inte kollat om det finns något prov på något lämpligt ställe. Vattenprovet får vänta till nästa år, eller något... men ett jaktprov med dummysar borde vi kunna genomföra!

Så det lilla Cidret då... ha ha... Hon är supersnäll!!! Väldigt lugn och betänksam och smörigare än någon annan hund jag haft. Jag är nästan rädd att hon är lite för lugn... Givetvis har hon sina valpryck där allt flyger, hon bits som gatan och hugger en i benen när man går, ha ha... men hon är ändå rätt cool... Detta gör att jag har funderat en del vad gäller hennes träning. Jag vill inte lära henne stilla-beteenden, jag vill börja med beteenden där hon gör något... Hjälp mig komma på saker!!!

• Hon förstår klickern.
• Hon sitter och tar ögonkontakt vid maten, väntar på varsågod
• Hon förstår omväntlockande rätt bra, men vill gärna sätta sig
• Hon följer när jag går baklänges med bra fokus
• Hon börjar ana något vid handtarget... men vill också här sätta sig
• Hon förstår (inne) att om jag håller henne och slänger en sak måste hon sätta sig för att få gå.
• Hon leker bra, även med lättare störning

Och igår började jag med övningen att runda ett föremål, mest bara för att få ett fartigt moment att lära in. Detta är då sedan tänkt att användas vid träningen i vissa fartmoment i brukset.

  Jag har inte tränat speciellt mycket, men jag upplever henne som väldigt smart och lättlärd. Hon älskar belöningar och då går det ju alltid lättare :-). Sen kan hon inte en endaste grej på kommando, ha ha ha, möjligen "Cider" då... Vi har provat spåra, men då hon alltid vill gå bakom mig i skogen är det ju nästan omöjligt... så vi tränar också på att gå i skogen och få skogsvana... Jag har också plockat fram dummyn. Först var den urtrist och hon ville inte ens se åt den, sen hände något och hon hade väääldigt roligt med den. Det tog en stund innan hon kom på att det var trevligt att gå till matte med den ;-).

  Nätterna är så där, förra natten sov hon 8 timmar i sträck, nu i natt var det väldigt styrigt, men Lizza sov också hos oss och var styrig med mig... Men, jag hoppas det blir bättre...

Nu har jag semester i 2 veckor (UNDERBART!!!), men vanligtvis blir det inga roliga veckor för hundarna då jag jagar och är tröttare än vanligt. Nu under första dagarna blir det kanske inte lika mycket som vanligt, men vi får se! Jag ska försöka hinna med promenader och grejs med hundarna också!

I morgon ska jag och Bira göra något test för hemvärnet. Det är för att se var vi ligger och vad vi behöver träna mer på... jag VET att vi behöver träna!! :-), men det ska bli kul ändå... vi får dock se hur länge vi kan stanna, jag ska ju packa mig iväg för jakten också... 

Hej hopp i skogen! 

funderingar

Folk snackar om amningshjärna, men jag undrar jag om det inte beror på att man inte sover hela nätter under en längre period?? Eller så kan det vara så att jag bara är allmänt förvirrad OCH har glömt hur det var att amma :-D. Tiden går ju som bekant rätt fort... ;-).

Just nu sover bebis sött och jag passar på att lämna en liten rapport till er :-). Hon är ofattbart söt och peppar peppar sover hon rätt ok nu. Här om natten var vi ut 23.30 och sen väckte hon mig kl 01.30, men då blev jag, trött som jag är, lite irriterad och knuffade ner henne i lådan igen och sen vet inte jag mer fören 05.30 och då kände jag mig inte riktigt urusel som hade knuffat ner henne :-). I går släckte jag lampan kl 21.30 (!!) och blev väckt kl 04.30, vilken kändes sisådär då klockan stod på väckning kl 05.00... och då är det ju ingen idé att krypa ner igen... samtidigt som det är helt otroligt hur snällt hon sover!! I helgen har hon väl då väckt mig runtomkring 6 (+ varit ut på natten) och då har vi kissat och sen har vi (=jag) lagt oss igen och åtminstone jag har sovit till halv åtta innan frukost serverats.

Jösses att man skriva så mycket om sömn och att det plötsligt är så viktigt ;-).

En del av mina funderingar handlar om min ofattbara otur... Lizza och jag hade kommit med på en lägretävling i Brunflo, årets sista... och vad händer då?? Jo, i lördags när jag vaknade och skulle rasta hundar så tyckte jag att Lizza hade en konstig rytm när hon går och jag tittar bak. Hon går då på 3 ben!! Och rätt snart ser jag att benet ser svullet ut och det känns inte alls bra! Vi var dessutom på väg för att hålla en rallykurs och jag hade tänkt visa lite högerhandling och bakdelskontroll på höger sida, något som jag tycker Lizza är rätt bra på! Men, där sket det sig (Bira fick visa och hon visade dessutom att det fungerar utmärkt att gå fot på höger sida (!!!) helt otränad :-D :-D, dock utan bakdelskontroll ;-)).
  En senare grundligare undersökning visar att hon inte är speciellt svullen och haltar för att hon skrapat upp en trampdyna på tassen. Jag har därför bestämt mig för att avvakta med veterinärbesök, det finns liksom inget att göra ändå (tror jag), annat än att hålla det någorlunda rent och Lizza i stillhet (ha ha ha) OCH då givetvis stryka oss från tävlingen :-(.

Jag som precis kommit på ett sätt att träna hennes på sistone dåliga ingångar!! Typiskt ;-). När hon kommer in har hon börjat sätta sig snett och jag har då nu börjat med att när hon kliver in så börjar jag en sväng på stället så hon måste jobba med baken för att hänga med. Och det känns så ofattbart bra!! Synd bara att jag inte kan utvärdera det nu direkt :-(.

Biras senaste är att hon rymde ut i hallonriset på klubben och jagade småfåglar när vi tränade apportering sist. Eller, inte under själva apporteringen utan under transporten efter. Det värsta är att jag inte kan hitta någon visselpipa!! Jag har nu en superplan på hur jag ska träna inkallning och få till lite mer engagemang för belöningen och då är ju då visselpipan borta... Det värsta är att jag borde ha 4 st!! 1 har Johan (ok, jag har tre), jag har en svart som är borta och sen de senaste, 2 orangea som är den färgen för att de ska vara lätt att hitta :-D :-D! Men, jag misstänker att minst en av dem har jag lagt på biltaket och sen kört iväg med... frågan är var den andra då är, om jag lagt den på samma ställe...

Cider börjar i alla fall reagera även om jag inte ropar "plupp plupp", ha ha... och ja, jag tycker hon är duktig på att komma när man ropar. Samtidigt märks det att hon blir äldre och använder det hon har i huvudet. Hon vill inte alltid komma när man är ute, håller sig liksom borta för att inte bli fångad :-) och hon har börjat utforska omgivningarna lite längre bort än gräsmattan... så på träningsschemat nu står inkallning utan fasttagande! Jag har också beställt ett par valpdummys och nya visselpipor. Hon söker gärna upp mig med föremål och det uppskattar jag verkligen!! Sen kan det ju bli som för Sussa och Jessi, att när det väl blir dummy så är den så intressant att man helst vill ha den själv!

Jo, sen har jag en skönhetsfundering... Jag tycker att Cider ser otroligt välbyggd ut (rätta mig gärna om jag har fel!). När man ställer upp henne så ser det bara så rätt ut... Men... vad har jag liksom gjort för att förtjäna en sådan hund?? Är det något annat som inte stämmer?? ha ha... jag har väl aldrig fått både skönhet, friskhet och hjärna??  Men, givetvis hoppas jag att jag får det nu :-)

Nu ska jag göra någon nytta innan jag åker till Sveg och tränar :-). Hej hopp!

Så kul!!!

Just nu blir jag väl  idiotförklarad både här och där i stugorna kan jag tro :-). Dels för att jag skaffar mig ytterligare en krabat och sen att jag dessutom redan klickat in henne!! Galet!! Fast... hur många har inte lärt sin hund sitt (i alla fall med hjälper) när den är 10 veckor?? I alla fall om man ser till dem som tränar hund... och eftersom jag hade tänkt träna min hund med klicker så måste jag ju lära in det innan jag lär in sitt, eller? Ja ja, det spelar väl egentligen ingen roll för det är ju mitt val!! :-D

Hur går det då?? Jooo... idag fick jag jobbångest :-), ja mer än vanligt alltså! Dagar som de här borde man få vara hemma och träna hund!! Ja, det är en massa annat som jag också skulle behöva göra...

Cider är en otroligt rolig liten jycke. Hon tror nog fortfarande att hon heter "plupp plupp", men jag kommer i alla fall ibland ihåg att ropa Cider. Hon är ganska duktig på att komma när jag ropar, speciellt efter jag börjat belöna henne med en godbit när hon kommer. Hon är alltså en ÄKTA spaniel, ha ha ha... och hon har redan försökt sno godispåsen ur min ficka....
  Jämfört med Bira som liten upplever jag henne som mer atletisk, mer skuttig, lika vass (i munnen), mer nära,  inte lika bärande, lite fegare i miljö... Ska bli så kul att se vad det blir av detta!

Hon har ju varit ganska strulig på nätterna, men som jag trodde (peppar peppar) börjar det lugna ner sig och härom natten var vi bara ut en gång och gissa hur chockad jag var i morse när jag vaknade av klockan och insåg att jag inte varit ut på hela natten!?? Nu har jag inga förhoppningar om att det ska fortsätta, men jag hoppas slippa återgång till många gånger!

Sedan hon kom för 1½ vecka sedan tycker jag att vi hunnit med ganska mycket, trots att jag första veckan var totalt i dvala! Vi har varit på stranden och badat 3ggr, på brukshundklubben 2ggr (en gång kollade vi läget, en gång lek + klick), promenerat ett kvarter på Sveg, promenerat i skogen (där blåbärsriset var högre än bebis), lärt oss sitt (utan kommando) innan maten serveras och nästan att vänta på varsågod ;-), busat en massa på gräsmattan, plockat hallon och blåbär helt på egen tass,"följ mig"-leken, varit på Granngården + Hööks, åkte skramlande epa i skogen, blivit inklickad, börjat med omvänt lockande (men inte fattat) varit på Sundsvalls BK, Birsta köpcentrum, hälsat på grannarna och träffat grannarnas kanin :-), och nästan blivit mellanmål till en läskig rottweiler...

Bira o Lizza tycker livet är trist. Nu har jag ändå börjat gå med dem på morgonen igen och åtminstone jag tycker att det är riktigt skönt, fast jag är trött :-). De har fått träna lite och sist gjorde jag några klurigare markeringar till Bira. Eller det var inte markeringarna som var luriga utan att springa samma väg tillbaka till mig som hon tog ut. Det var ju mycket lättare att springa runt :-). Sen under transporten till bilen så smet hon, utan att jag såg det, in i hallonris och jagade småfåglar... ha ha ha... tokiga hund!! Men, hon sprang inte långt, och jag ska nu ta mig i kragen och träna mer lydnad i skogen med henne!
  Med simningen går det inte alls bra. Känns rätt trist för jag trodde på detta, men jag får väl gå tillbaka till sättet som vi körde på innan och hoppas att allt släpper igen! Reaktionen som jag fått är att när jag kopplar lös henne vid vattnet så springer hon åt andra hållet :-(.

Lydnaden med Lizza känns däremot som att det går åt rätt håll. I krypet fortsätter jag att jobba med tekniken, men har samtidigt som jag håller hög belöningsfrekvens och uppmuntrar minsta ryck i en baktass så har jag så sakta börjat förflytta mig mot hennes sida (jobbar annars näsa mot nos) och genast så vill grodskutten komma tillbaka! Men jag tror nog detta ska gå, bara hon fattar grejjen! I linförigheten så har jag mest problem :-). Håller jag en högre belöningsfrekvens så tycker jag att hon får en bättre position. Självklart måste den minskas ner, men jag måste ju hitta en bra balans så inte felbeteendena pluppar upp igen!

Just nu längtar jag efter att få lägga ett spår eller flera och jag skulle också vilja lägga ett åt Cider :-). Min tanke är att köra mest hårda spår med henne till en början för att få rätt teknik och att hon blir spårnoga. Men, jag ska göra några skogsspår först för att få igång henne och se hur intresset är.

I morgon ska jag dock till Edsbyn och hålla kurs i rallylydnad (på ett kennelläger!) och sen på söndag ska jag och Jennifer åka till Tännäs/Funäs och titta på myskoxarna. Eller, vi hoppas att vi får se dem!

Sov sött!

Nu..

... loggade jag in, så nu vaknade hon :-D :-D. Ja, honnet är ju någon som jag ännu inte skrivit om här. Men, om ni följer mig på min fotoblogg eller på fb så har ni kanske sett en liten bild :-).

Men, det kommer vi till så småningom! Eller kanske direkt om jag ska ta saker och ting i ordning så är det väl ungefär nu hon ska dyka upp, iallafall i tanken... Under veckan kom jag ju på lösningar, eller snarare planer på lösningar, till delar av moment med Lizza, så det tränade vi på och så spårade vi en del.

På torsdagen efter jobbet hade jag fått ett meddelande på fb om att det fanns en tikvalp om jag var intresserad. De andra flickorna i kullen skulle utomlands och hon ville att denna lilla skulle bli kvar i Sverige. Så efter en del funderande, rådgivning från min bästa rådgivare i livets stora frågor ;-) och efter familjen fått säga sitt så tog jag ledigt på måndagen (här går det undan!).

På lördagen var jag till Ånge och startade på bruksprov-spår med Lizza och jag är väl egentligen väldigt nöjd, men samtidigt känns det lite surt! 402,5poäng (420 behövs för uppflytt). Vi hade 205,5 på lydnaden (behöver 196 för uppflytt) och hade då Lizza sprungit på budföringen eller tagit en pinne till i spåret så hade vi blivit uppflyttade!! Men nu gjorde hon inte det... hon hade egentligen inte heller någon superlydnad, men heller inga nollor och då räcker det ju fast man inte har någon platsliggning! Linförighet: 7/6,5 (tränger, snett sitt, hoppar, släpper helt om, avslut). Framförgående 7/7 (drar, vänder om). Platsläggande: 9/9 (tränger/plogar i transport). Inkallande 8,5/9 (avslut). Krypande 7/7 (hög bak, DK upp, ryckigt). Apportering 10/10. Hopp 9/9,5 (avslut) och så avstår jag ju platsen då...

På söndagen var jag med Bira till Svenstavik och på deras nationella utställning. Nu ångrade jag min anmälan, men har man anmält och det är så nära så måste man väl fast jycken knappt har ett hårstrå på kroppen :-D. Jag försökte klippa svansen (där det syns mest) lite kortare än vanligt för att den skulle se tjockare ut... Sen såg jag att det var en Wildclumbs-tik som skulle vara med och då de har gått väldigt bra på utställning fast de är unga så trodde jag det var helt kört! Fast å andra sidan så skulle vi efter utställning påbörja vår resa söder ut efter den lilla och det vore ju skönt att inte stanna till finalerna...

Kritik: Feminin tik m fina prop. Välformat huvud m välburna öron. Borde haft fastare ögonkanter. Fin hals, bra skuldra. Ngt rak överarm som borde ligga an bättre mot kroppen. Bra längd på bröstkorgen. Utmärkt förbröstt. Bra bredd i korset, som kunde vara ngt planare. Norm vinklar bakställ. Aktiva fina rörelser m utmärkt räckvidd. Mkt bra pälskvalitet (ha ha ha...) och temp. CK och BIR! Sen blev vi oplacerade i gruppen men till skillnad mot ifjol så var hon inte helt utmattad utan travade på riktigt fint! Ja, så givetvis blev det rätt sent innan vi kom iväg...

Första kvällen reste vi till Karlstad och det var ett rätt knepigt väder att köra i. Vi hade nästan konstant åska och under någon timme så var det inte ens uppehåll mellan blixtarna utan det lös precis hela tiden! I samband med åskan så var det också väldigt kraftiga regnskurar till och från... vi hade dock tur och missade haglet... lite längre söderut så var det även varvat med dimma (och grodor och älgar :-D ). Till Karlstad kom vi runt midnatt! Tack till Sven & Mia för att vi fick bo över!! Och sen var vi ju tvungen att surra lite innan vi kröp ner. Kl 6 var vi/jag uppe igen och hade sovit ca 3 timmar... ha ha ha... Sen åkte vi då ner och hämtade bebis. Väder hem sen var åska (en liten stund nästan lika mycket blixtrar som på vägen ner), översvämning av parkering i köpcenter där vi åkte in, översvämmad väg, träd (minst 20) nedblåsta över vägen osv. Jag brukar ju råka ut för diverse väder när jag åker på mina resor, men detta slår nog allt! TACK FÖR SÄLLSKAPET SUSSA!!

Så runt midnatt anlände hon då, Cider (döpt av barnen), som än så länge mest heter "plupp plupp". och då allt var helt nytt för den lilla blev det givetvis en orolig natt. Och sen upp och jobba på tisdag morgon... Jösses så slut jag var!!Hon är dock otroligt snäll, om man bortser från nätterna. Inga protester i bilen, trygg i olika miljöer, följer gärna med när man går... Sen börjar väl clumbersidan vakna... Man måste ha något i munnen att tugga på, kottar är ok, men händer och fötter (och vader) slår allt! Ha ha... hon är godistokig, leker bra, och det känns som något bra att bygga på! Jag tycker att hon är mer vidlyftig än vad Bira var, alltså hoppar och slänger sig mer, hon är också mer uppmärksam på saker som händer en bit bort, vilket inte bara är en fördel... När hon är trött går hon in i buren i köket och lägger sig, vilket är kanon!!

Jaha och hur går det med de andra hundarna då?? Bira är väl som hundar är mest, lite för feg med att fräsa ifrån möjligen. Siri fräser mest hela tiden (hon gjorde det med Bira också) men jag tror att det redan är genomskådat och det lilla skäller tillbaka. Lizza hon undrar varför hon inte kan få vara i samma rum som mellanmålet om vi nu ändå tagit hem det... ja, typ så.. Sen så är Lizzas utveckling rätt bra. Från början var hon helt låst och skulle bara ta den lilla, men det börjar släppa och hon kan gå och lägga sig och släppa den lilla helt. Men om hon är busig och springer omkring, eller reta smed någon av de andra hundarna, då blir hon lite för mycket på. Om ca 3 veckor eller något så ska vi ju bo i husvagnen jag och alla hundarna, det kan bli mycket intressant :-D.

Jag har väl inte återhämtat mig än efter denna första veckan, men måste nog ta tag i träningen med den lilla känner jag :-). Vore ju bra om hon kunde komma när man ropar på henne, eller att hon i alla fall vet vad hon heter :-D.

Igår var jag och tävlade Lizza. Vi hade 5 pinnar men inget slut med oss och var ute i ca 40min och "spårade" i 2km. Mycket intressant! Så, jag packade ihop och åkte hem... Hemma så körde jag lite apportering med Bira, var till stranden med den lilla (andra gången :-) ). Idag blir det hemmapyssel och valpmys för hela slanten! Kanske en tur till stranden igen :-), jag vill ju ha en badtokig spaniel denna gången :-).

Hej hopp i solskenet!

Jakthelg!

Nu ska jag bannemig berätta vad som hänt! Det är massor, men för att jag inte ska bli sittande i flera timmar och blogga och ni inte ska tröttna på mig innan ni börjat läsa så... :-)

Helgen v 30 så var jag och Bira på jaktkurs! Jag var med som åskådare, men Bira var med som reservhund, ifall inte Jessi (som löpte) skulle få vara med. Vi gick för en av de bästa instruktörer jag vet, Grethe E i Ljusdal! Och Bira hon snirklade sig in på ett hörn, och vi fick lite tips på markeringsövningar och det kändes bra! Nu vet jag lite hur jag ska träna och göra när hon vimsar iväg sig...

Vi jobbade också i vatten, dag ett bara ett svalkande dopp i en damm, men Bira trodde grejset på ytan var land och då  plumsade hon i :-D. Detta har hänt förr, men då har det tagit stopp gång två, men det gjorde det inte nu utan det var 2 plumsar direkt, sen en paus och sen var det lite veligare innan hon klev i.

Dag två var det klickergrunder och sen åkte vi till ett vatten och nu fanns även änder med ut! Detta var riktigt roligt att se, tänk så olika hundar av samma ras kan vara... ja, jag har visst glömt att berätta... det var springer-klubben som anordnade detta :-) och vi blev mycket varmt välkomna trots att vi stack ut lite, hi hi...

Själva anden är ju inget problem för Bira, det är ju att kliva i vattnet första försöket som är problemet! Nu fick vi lite tips om det och jag jobbar vidare med det här hemma! Skönt att få proffsiga ögon på sig :-).

Sen måste jag ju berätta att gå en spanielkurs, det kan ge resultat även när man tränar andra hundar :-D!! Vad brukar jag säga om inlärning?? Jo, när man har problem ska man titta på... kriterier, förstärkningskvalitet, förstärkningsfrekvens och timing och nästan alltid hittar man lösningen där. Nu vet jag att jag i fotgåendet och krypet med Lizza troligen satt kriterierna fel vid inlärningen, eftersom jag fått beteenden som jag inte vill ha (och alltså belönat fel saker). Detta gör att jag nu när jag löser problem stirrar mig blind på dessa kriterier och låter hunden krypa sjuttielva steg innan jag klickar för att det kommer ett rätt... Denna kursen fick mig att titta på förstärkningsfrekvens och vips så hände det saker i båda momenten. På bara ett par-tre träningspass så har det varit en stor utveckling!! Hunden lär sig ju faktiskt på att göra fel också, så varför ge den chansen?? Nu belönar jag att hon tänker, minsta rörelse osv och vips så kan hon flytta ett ben i taget, hon kan gå rakare i kroppen (för hon hinner inte svänga ut). Tjohoo!!

Nu så publicerar jag detta och återkommer med fler inlägg :-)

Hej hopp!