fredag 25 januari 2019

tiden går...

... igår skulle hon blivit 10 år, saknaden är ENORM!! Jag tycker att det borde bli lite bättre, men det är fruktansvärt.
Och det här var ju inte så smart, sitta på jobbet och skriva och tänka... ha ha...


Så, nu packar vi undan det till hemresan...


Jag skulle ju blogga en himla massa nu, men då det varit fullt ös på jobbet så har jag liksom inte kunnat ta mig någon minut här som jag brukar. Nu gjorde jag det ändå, men får ju prioritera ;-).


Allis är parad och är någonstns mitt i en eventuell dräktighet. Och det här är den värsta tiden, när man slits mellan tro och inte tro... Just nu är jag inne i en tro period, men det kan snabbt ändras...


Om jag märker något på henne... ja, nä... alltså jag tycker hon har större tissar, men det kan ju lika gärna vara att hon är skendräktig. Jag har mätt magen och tycker att hon är något större, men hon hoppar lite hit och dit (i cm), och än är det så lite, om det ens är något...
 Och hon är precis lika galen som alltid! Ibalnd blir man helt matt, men hon är väldans rolig också!!
I förrgår kom vi på spår efter fågel. Troligen orre... de går ju ner i hålor i snön och gömmer sig om det är kallt och kanske annars också? Och sen hade de sprungit en del i snön.
 Vi gick på spåren, Cider suger fast på en fläck och där är hon helt fast, Allis går in i sök, direkt och vimsar runt, fortsätter framåt, hittar nya spår, Cider släpar med (finns på film på Instagram under Clurotts ).
Igår gick vi en annan väg. Då ser hon små fläckar i snön, där det rasat snö från träden och då går hon in i sök igen och far fram i snön med svansen som en propeller... ha ha ha... underbara lilla hund!




Ja, så länge hon vill så går vi på som vanligt och tränar på som vanligt. Jag tror hon är en sån som skulle bli galen om vi drog ner. Bira var ju också en aktiv hund, men hon ville inte gå på promenader under andra halvan av dräktigheten... Tanija, första rottisen, hon var som vanligt (och for fram som...) hela dräktigheten.


Vi tränar på. Måndagar och onsdagar. Nu har det mest blivit Allis, det är svårt att ha med flera hundar när det är kallt. Det känns inte bra att ha dem i bilen då, även om de får ha täcke på.


På onsdagarna har vi börjat på en ny sak... Vi leker lite med tasstarget och att kunna springa ut till den, fast jag slängt ut en dummy också, och sen ibland, sätter jag henne på targeten och skickar henne vidare till dummyn. Tack vare att hon är så försiktig när andra hundar är med så fungerar det riktigt bra (förutom att en hel del fart saknas)... men, jag tror detta kan bli bra!


Jag måste också berätta... Alla som känner mig vet att jag har en liten, eller rätt så stor kärlek till brötiga brukshundar... och sen en tid tillbaka så finns det en Riesen som ibland har tid att träna med oss. Han heter Uffe och han är en helt fantastisk individ! Men, jag kan också tänka mig att han kan vara rätt jobbig att ha... ha ha ha.... Typisk ung, brukshund, hane.... ja, ni förstår....


Allis tycker verkligen illa om andra hundar, hon säger sällan något, men vill inte ha dem nära, hon sätter sig bakom mig och tycker jag ska lösa problemet, eller så blir hon passiv (jo, den sista veckan har hon faktiskt morrat åt dem som kommit för nära!). Hon blir väldigt låg och försiktig i det hon gör, springer inte gärna, svansen nedåt osv.
Nu tränar vi ju inne och då blir allt ännu mer uppenbart då man verkligen är nära varandra!
I måndags kom Uffe och Allis bryr sig inte ett dugg om honom... Hon kan gå nära, backa in i honom, backa mot honom direkt igen... jobbar utan problem fast han är nära, inget kryp, ingen låg svans... Alltså, jag kan inte förstå!?! Av alla hundar, varför är han ok?? Ingen som träffat Uffe kan tro det... ha ha ha... Undra vad de sänder för signaler som vi inte kan se...


Nu ska jag snart göra helg! Hoppas kunna uppdatera er snart igen!


Hej hopp!





Inga kommentarer: