En vecka...

Efter jag bloggat sist så bestämde jag mig för att ta tag i en del saker... bla så räcker det inte särskilt långt att träna hund en gång i veckan nu när det är säsong och om vi ska komma ut på tävlingsplan i sommar/höst.

Så, jag beslutade att måndagar = lydnad på klubben, torsdagar = spanielträning (alltså det som behövs för jakten) och sedan fredag eller en helgdag är en spårdag. Sen kan/ska det givetvis tillkomma fler dagar med i alla fall lydnad. Men, min spikade dag med lydnad fungerar ju utmärkt och att då spika en dag för spanielsarna borde också fungera :-)? Vi gör ett försök!! Sen, om tex Liza slutar tidigt och vill spåra en torsdag, då gör vi ju givetvis det, lite flexibel är jag :-D :-D.

I måndags gjorde jag en plan för vad jag skulle träna med alla 4-benta och hör och häpna... Fast jag glömde lappen och glömde läsa på innan så gjorde jag som planerat med alla utom Cider, som fick vila. Hon fick en långpromenad och var väldigt trött efter den...

Allis fick lek med mig och omvänt lockande, i positionen stå. Är rätt nöjd, men jag måste försöka klämma in en himla massa små pass varje dag med henne... Hur ska hon annars hinna lära sig något??
Bira fick position i linförigheten, som jag ändå tyckte var bättre än på länge!? Och så tränade vi på att stå stilla riktad framåt med rumpan mot mig, för momentet framförgående. I krypet så är vi på steg ett... att flytta bakben liiite i taget utan att lyfta rumpan från marken :-D. Rätt svårt tycker jag då Bira helst bara vill slänga sig över handen om jag försöker med godishand, MEN hon är ändå lugnare och verkar mer medveten om vad hon gör då än när jag har en tom hand och kör med hand-target, ha ha ha... Ska kanske försöka med targetsticka och se vad som händer.
Lizza var bara dryg. Hon är inte särskilt rolig alla dagar den hunden och när hon löper känns det som att hon vandrar uppe i målnen och samtidigt är super-taggad. Allt slutar alltså i en superkatastrof! Positionen som vi skulle träna på i linförigheten var... alltså jag trampade på henne med min högerfot och ni kan ju själv tänka er hur hon gick... Om jag ska säga det på ett fint sätt så plogade hon :-D. Vi blev nästan lite osams där i vår diskussion om var man går någonstans. Så krypet stod ganska snart på tur.
Även i krypet blir hon lite väl uppskruvad, men när hon orkar fokusera och jag sitter på huk så har det blivit mycket bättre! Står jag upp får hon väl bråttom och då kommer grodskutten tillbaka... Så, nu ska vi jobba sakta och säkert på detta :-).

I onsdags var Cider och jag som vanligt på kurs i Älvdalen. Inne i hockeyrinken är Cider väldigt duktig och hon är otroligt lättlärd. Tänk om jag utnyttjade det och tränade henne lite!? Vi skulle ju lätt kunna starta både appellen och lydnadsklass 1 i ett nafs... Att skylla på lite tid är uselt, man ska inte ha mer hundar än man hinner med, så jag skyller på att jag inte mått så bra och inte haft energin. Nu ska vi ut i skogen och träna!! I onsdags fick vi promenera i skogen och Cider visade sitt rätta jag, ha ha ha... hon är mer högt än lågt och fladdrar omkring längst ute i kopplet och är okontaktbar, ha ha ha... Trix sakerna vi skulle göra var enkla tyckte Cider, men att hon har en matte det glömmer hon direkt trixet är klart...

Detta visste jag ju men jag har inte riktigt orkat ta tag i det. Längs vägen och när vi går inne i Sveg så är hon rätt ok att gå med, lite tokryck ibland bara.... Men nu så!

I torsdags, spanieldagen, så började jag med att valparna fick en promenad i varierande terräng i Härjeåsjön. Vi gick ner till sjön, tittade på de stora vågorna, doppade framtassarna och gick sen sjölandet bortgenom. Det blev strand, tuv-gräs, klippt gräs, skog och grusväg. De hade superkul!!

Sen fick Bira några dummies. Vi förflyttade oss till Bredbergs. Här finns öppen/halvöppen äldre ängsmark med en massa intressanta dofter... Och hon apporterade sina dummies utan att smita, ha ha ha... jag var lite tveksam en stund då näsan åkte upp.
Vi började med 2 korta där jag slängde dem på rad. Hon sprang glatt ut och hämtade, men ville gärna ha med båda så hon grep och sprang ut till nästa och bytte. Inte bra. Detta ska vi jobba på och redan i försök två fick jag henne att vända. Vi ska jobba mer på detta! Det blev också lite visselpipa och att gå "här". Nöjd med starten!

Efter att ha varit till veterinären med de små åkte jag tillbaka och tränade Cider. Vi tog en promenad med målet att upptäcka matte i andra änden av kopplet. Så fort kopplet sträcktes stannade jag och backade... hon fladdrade runt och jag backade hela tiden bort från henne... svårt att förklara... så fort hon tog ögonkontakt klickade jag, belönade och så gick vi vidare (typ ett steg ;-) ). Men jag tycker det blev bättre, eller så blev hon bara trött, ha ha ha...
  Vi tränade också på frivilliga sitt på några ställen. Detta ska man göra redan när de är små, speciellt när det kryllar av dofter. Jag insåg att jag hade för dålig belöning... skulle ha bojkottat alla torkade produkter och kört färskt! Och när 2 vadare (vad gör de i skogen?) lyfte så satte hon sig (inte direkt men hon sätter sig gärna när hon vill framåt), men någon godis ville hon inte ha... Precis som Bira när hon var ung!! Utom, peppar peppar, att Cider var tyst... Så nu ska jag testa med lite köttfärs istället!
  Det blev i alla fall en kanondag!!

Igår blev det spår!! Tack Liza för spår och sällskap!! Lizza fick börja... och när Liza sa att hon gjort lite längre så tänkte jag nog mest ja ja, det är ju snitslat... Jag började som vanligt med att slänga ut några godbitar i starten för att slå på näsan och sen låta henne själv jobba sig ut... Nu blev det som jag drömt om när jag började med godisarna, hon fortsatte spåret lugnt ut och med näsan på!! Åh vad glad jag blev!! Hon spårade hela spåret väldigt lugnt och bra, och hon hittade alla pinnar!! Plötsligt händer det!! Ha ha ha... varför har jag inte anmält till någon tävling?? Jag började fundera, hon påverkas ju väldigt till och från i sin löpcykel, i humör och så... Kan det påverka spårningen också??? Någon som vet?
  Bira började sitt spår lite förvirrat och en gång kom hon av spåret, men sen satt det. Och då är hon en fröjd att följa... att hennes spårfart kom tillbaka kändes superhärligt!! Alla föremål fick vi med oss efter en liten spårläggar-miss, annars hade vi missat en. Bira är bäst!!

Ciders spår fick ligga ca 45 min. Hon spårar bra, kanske vill jag ha henne mer i kärnan hela tiden och jag vill definitivt ha mer fart, ha ha ha... Hon liksom smyger fram i spåret... väldigt sakta och försiktigt. Nu hoppas och tror jag att hon kommer bli mer självsäker och då kommer farten av sig själv. I slutet har jag matbelöning i en kopp, och sen bär hon koppen med sig också... Nästan lika mycke belöning det för en spaniel ;-).

Allis fick sitt första spår. Ca 10-20m och mat i slutet. På något vis gick hon först och vi gick spåret, nu var det ingen liggtid och doftbilden alltså stor och kanske var det det. Jag upplevde inte att hon spårade, annat än kanske de första 5 metrarna... och vi smakade på vad skogen har att bjuda på på vägen, lav, pinnar osv. Men vi kom till slutet och då jag berömde och hon åt blev hon superlycklig!! Så nu är jag sugen på att köra några till... kanske blir det en hunddag idag också ;-). Härligt att vara inspirerad igen!!

Vad kul Lotta att du blir inspirerad! Själv har det ju varit dåligt med det, men jag tror att jag är på G igen nu :-).

I morgon ska jag och Cider på utställning. Spännande och se om domaren tycker lika bra om henne som jag :-). Men hon är ju så liten... Johan ska följa med och vara bebis-vakt medan jag ställer. De har ju några dagar kvar innan de får följa in på området, och jag kan ju inte lämna dem hemma mitt i denna kiss och bajsträning. Känns som man skulle hamna på noll igen då... fast vi är kanske kvar på noll...

Nu ska jag mata och rasta hundar, något som inte går för sig 6.30 när vi kliver upp om det är helg. De ska lära sig att vänta ;-).

Hej hopp!

tittut ;-)

Här rinner tiden iväg snabbare än du kan ana och om jag har några minuter över så har jag inte haft energi till att blogga... Men nu ska jag göra ett försök. Vi får se var det landar, men några rader verkar ni få ;-).

Jag jobbar, men är helt slut... sover lite för lite just nu...

Ur valpkullen så har alla utom en raring flyttat, ja också hon som ska vara kvar då :-). Så vet ni någon som letar en snygg arbetskamrat så finns det en. Jag har precis påbörjat rumsrenhetsträningen, nu när Andersson/Amstel flyttat och det "bara" är två att bära ut. Fungerar så där... jag är lat av naturen och det lättaste är att bara ha dem ute och så ska det ju inte vara. De har dock flyttat upp i sovrummet på natten och det känns som jag springer ut, släpande på två valpar, 100ggr/natt. I natt var det betydligt bättre än natten innan och jag hoppas det fortsätter i samma anda. Sannolikheten är dock inte så stor eftersom jag nu ska på hemvärnsövning + läkarbesök och blir borta typ en vecka :-(.

Cider, hon har ju tillbringat ett par nätter på djursjukhuset i Östersund efter att ha ätit fallande plaststjärnor (alla fallande stjärnor är inte av lycka...) kombinerat med tapet (direkt från väggen). Men, de tog ut stjärnan den naturliga vägen och hon fick komma hem och har nu återhämtat sig helt och äter som vanligt det mesta som kommer i hennes väg!
  Jag har påbörjat inkallningsträning och ska nu försöka hålla i de övningar som jag och Jennifer gör... Vi går på en vardagslydnadskurs i Älvdalen och får se vad den kan ge oss för något... Kul att gå för någon som inte vet vem man är och inte har några förutfattade meningar!
  Vi kör måndagsträningar, förutom att näsan helst är nere på marken, så börjar hon få halvbra linförighet (helt utan uthållighet ännu!!), vi grejsar lite med läggande och har det riktigt bra frivilligt under baklängesmarsch och på kommando. Vid sidan är det ännu väldigt ostabilt, nästan obefintligt... Inkallning är på väg (helt annat än vardagsinkallningen, men jag tror de kommer växa ihop).
  Jag ska lägga lite krut på platsliggning, apportering, framförgående och ställande nu och så hoppas vi bli tävlingsklara snart! Och hoppet så klart!! :-D
  Cider har också fått ett par spår och hon gör det ganska bra. Sakta med säkert verkar vara hennes måtto och jag skulle med andra ord vilja ha lite mer fart, men det kanske kommer!

Lizza är Lizza och... pust... vi har i vinter jobbat rätt mycket på linförigheten och jag tycker den börjar bli bättre! Nu fick vi en liten tillbaka skjuss när vi flyttade från ica-parkeringen till planen på klubben, men det blir kanske ändå ;-). Den är oavsett bättre än vad den var i höstas! Vi grejsar lite med läggandet (hon fuskar gärna) och ska nu när det är bart ta tag i krypet och hoppet.
  I spårskogen är hon som vanligt URUSEL denna årstiden och jag får väl jobba lite på att få till det så vi kan ge oss ut på tävling igen. Just nu tajmat till tävlingssäsongen så har hon gått i löp, så jag tror vi lugnar oss till i höst (så kan ni själva räkna ut när hon kommer att löpa nästa gång...). Det gör mig GALEN!!

Bira skulle få tävla lägre brukspatrull till hösten hade jag tänkt... så kan ni gå ut på sbk-tävling och se hur många lägre patrull det finns i höst och var de ligger... Så nu kom jag in i en liten dipp... vi hinner ju aldrig få till kryp och plats till vår-säsongen, som ju börjar typ nu... Omotiverande!! Hoppas motivationen kommer tillbaka med övningen nu i veckan!

Allis då... ha ha... hon lever valpkull/flock liv... vi tränar på att gå i koppel, komma när jag ropar, handtarget och lite sitt (frivilliga). Hon är inklickad och jag ska nu (igen) göra en grundfärdighetslista och köra hårt med både Allis och Cider.

Cider är anmäld till utställning i Östersund i pingst (Bira är pälslös), och ska tillsammans med åtminstonde Allis anmälas till Sundsvall i juni. Så, jag måste lära Allis att stå... he he he...

Nu fick ni en liiiten titt på hur livet är just nu. Hoppas kunna bjuda på mer och lite bilder också! Inom kort...

Hej hopp!